Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 12.06.1975, Blaðsíða 5

Atuagagdliutit - 12.06.1975, Blaðsíða 5
Nuk nu navtine sulivfit angner- ssarilisanerpåt? ukiut pingasumait Kångiugpata aulajangerneKåsaoK Isukasiane Nup kangerdluane saviminigssarujug- ssuaK ptarneKåsanersoK. taimåisagpat Nup kommu- niane avdlangornerssuaKasaoK umiarssualiveKarfik usilersuissar- fik 12.000-inik inulik, sulissut 3500—4000, tåukunånga 1500 ka- låtdlit, suvdluligssuaK agssartuiv- fik avKusinerdlo 160 km-itut ta- kitigissut, sermerssup erKåne aug- titagssarsiortut igdloKarfiat angu- låinait 1500 najugåt tingmissartu- nut sulussalingnut mitarfilik, er- mup nukinganik ingnåtdlagialior- filik, Nungme ingnåtdlagialiorfig- ssarssup Kuleriautå sivnerdlugo såkortussusilik, saviminigssamik niorKutit ukiumut 10 mill. tons umiarssuitdlo 100.000 tonsigdlit uvdlut pingasut-sisamat avdlor- tardlugit tikerartut, tåssa taimå sujunigssaKartugssauvoK Nup ka- ngerdluane Isukasiane saviminig- ssarujugssuaK KaKugulunit piar- neKalisagaluarpat. ukiut pingasut Kångiugpata Ka- noK pissoKarnigsså påsinarsiu- mårsimavoK. piainigssaK aulaja- ngiuneKésagpat pilerssårusiorneK autdlartisaoK ukiut ardlagdlit si- visussuseKartugssaK. tauva ukiut pingasut piarérsautit suliarineKå- såput, nautsorssutigissatdlo unior- patdlasångigpata saviminigssamik piaineK autdlartisinaulisaoK ukiut 10—15 Kångiugpata, taima navsu- iauteKarput orssugiagsioKatiging- ne underdirektøre Edvard Danø ama ministereKarfingme departe- mentschef Erik Hesselbjerg, Nungme kommunalbestyrelsimut. måna nautsorssuigatdlarnerit saviminigssap iluanårutaulersi- naunigssånik ilimasåriput. aper- Kutaussordle tåssa augtitagssar- sioKatigit nåmaginartumik piai- nigssamut akuerssissuteKarfigine- Kartiigssåt aningaussalissutigssat- dlo angnertoKissut (1971-ime akit maligdlugit 3,5 mill. kr.-ussugssat) pigssarsiarineKarsinaunigssait. a- ningaussarpagssuit tåuko pineKar- sinaunigssanut aperKutaussut mardluput: perKigsårtumik piler- ssårusiorsimaneK piainigssap ing- minut akilersinauneranik takutit- sissumik ama nunavta politikikut tutsuviginartutut issigineKartuar- nigsså nuna tamalåt akornåne. a- Isukasiane saviminigssaKarfik or- ssugiagsioKatigit augtitagssanik- ujardlernigssamut akuerissauv- (iata ilånitoK påsinekarpoK 1965- ime saviup kajungerissaKarfinik tingmissartumit misigssuinikut. ukiune tugdliussune augtitagssa- Karfik misigssorneKarpoK ilåtigut ciiamantinik nokutalingnik Kiv- dlerinikut, suleKatigalugo augti- tagssarsiortitsoKatigigfik silar- ssuarme angnerpåt ilåt, Marcona Corporation, tåuna Perume savi- minigssarsiornermik ingerdlatsi- vok Brasiliamilo taimåitumigtaoK pileisitsinialerdlune. augtitagssar- sioKaligigfik Sverigime nålagauv- fiup pigisså LKAB peKataujumav- dlune soKutigingnilersimagaluaK måna tunuarpoK. erKarsautigineKarsimagaluar- poK 1972-ime aulajangissoKåsa- ssok Isukasiane piaissoKarsinau- nigssånik, tamånale kinguartine- KarpoK misigssuerKigsårnigssap angnertunerujugssua pissutiga- lugo. ningaussalissuteKarnigssarme ka- jumigineKarnaviångilaK Kulåkér- sinåungikåine nunavtine mumi- sitsinikut augtitagssarsiorfingnig- dlo nunavtinut pigissagssångortit- sinikut aningaussalissuterpagssuit ånaineKånginigssåt. suliagssaK isumangnaersinauju- mavdlugo angnertorujugssuarmik pilerssårusiortoKartugssauvoK. ta- måko ilagåt nukiliorfigssamut tu- ngassoK. erKarsautigineKarpoK tatsit Katsigsumitut ervngisa nu- kiliarineKarnigssåt. sujorna misig- ssuinerne orssugiagsioKatigit nav- ssårput ervngup nukinganik ing- nåtdlagialiornigssamut piukunar- tunik pingasunik. tåuko tåssa Isu- kasiata kitåne kujatåne, avangnå- nilo taseKarfit, kisalo TaserssuaK. taseKarfingnut kujatdlernut tu- ngatitdlugo pilerssårusiap takuti- på tamåne nåmagtumik imeKar- toK 150 megawat-ilingmik ingnåt- dlagialiorfiliornigssamut. éssersii- titut taineKåsaoK Nungme ingnåt- dlagialiorfigssarssuaK 13 mega- wat-eKartugssaungmat. taseKarfit avangnardlit ingnåt- dlagialiorfingmik 100 megawat- ilingmik pigssarsivfigineKarsinåu- put Taserssuardlo 60 megawat- ilingmik. tatsit ervngata angnersså ser- merssup aungneranit pissuvoK. imermik nukiliornerup iluaKutigå nukit pingortitarssup nangmineK pilersituagai iluaKutigineKarsi- naungmata. tåssa ervngup nuki- nganik ingnåtdlagialiorfik imai- liatdlåinaK nukigssaerutugssåu- ngilaK. imermik nukiliorfik ulia- mik ingerdlatilingnit akikineru- vok mingugtitsingingajagdluinar- dlunilo. nukiliorfiuvdlo sananig- sså ajoKUsisasorineKångilaK tag- pavane umassunut, tingmissanut eKalungnutdlo. sule aulajangerneKångilaK umiar- ssualivigssaK usilersuissarfigssaK sumisanersoK. mardluk piukune- Kartut tåssa K'ugssuk Ilulialigdlo. umiarssualivigssaK sapingisamik pårpasigsumisagpat iluaKutau- ssugssauvoK siko ilulissatdlo akor- nutåungineriisangmata. augtitagssanik piaivfingmit u- miarssualivigssap tungånut ag- ssartuinigssaK ama sule isumang- naerneKångilaK. Kimugtuitsunut avKusiornigssaK ama ingerdlassu- mik avKusiornigssaK akisuvat- dlårtugssåuput. nautsorssuinerit takutipåt suvdlulingmik augtitag- ssap imermik akuvdlugo kugtine- Kartarfigssånik avKusiornigssaK akikinerussugssaussoK. periauseK tåuna nunarssup ilaine åssigingit- sune atorneKartarpoK isorartuti- gut agssartuineKåsagångat. tai- måitoKalisagpatdle augtitagssaK piaivfingme akuiarKårneKartug- ssauvoK. suvdluliornigssaK av- dlanit piukunauteKarnerussutut issigineKarpoK, ervnguvdle suv- dlulikortup KeritsailiorneKarnig- sså sule KanoK iluarsiniarneKar- sinaunersoK påsineKångilaK. saviminigssaK sermerssup sina- nipoK, angnersså sermip 200 m anguvdlugo ivssutigissup atåne. augtitagssaKarfik silissuseKarpoK 400 meterinik takissuseKardlunilo 2000 meterinik imaKalo 150 m a- nguvdlugo itissuseKardlune. dia- mantinik noKutilingnik Kivdleri- nertigut påsineKarpoK augtitag- ssaK 2.000 mill. tonsinik angner- tussuseKartoK, saviminermik akua 38—39 pct.-iuvdlune. ukiut 50 pi- ainigssamut namagtugssauvoK, pilerssårusiorneKartugssauvdlu- nile ukiut 30 piaivfigssatut. piainigssame periausigssanik ardlalingnik orssugiagsioKatigit isumaliorKuteKarput. misigssuine- rit nautsorssuineritdlo amerdlaKi- ssut takutipåt Kulånit åmut ang- massumik piaivfiliortoKarsinau- ssok, måssa sermeK angnertoru- jugssuaK piarneKartuartariaKara- luartoK. tagpavanile isserssuaK aputitaligssuarmigdlo anorerssu- artarnera pissutigalugo åmut suv- dluliordlune piainigssaK kajumi- gineKarnerusagunarpoK, måssa taimailiornikut aningaussartutig- ssat angnertunerulisagaluaKissut. piailivingnigssaK aulajangiune- Kartinago misiligutaussumik piai- neKarKåsaoK sermip atåtigut aug- tigtagssaKarfiatigut suvdlulior- dlune. piaineK angnertorujugssussaria- KarpoK ingminut akilersinåusagu- ne. nautsorssuinerit takutipåt augtitagssaK 22 mill. tons ukiumut piarneKartåsassoK, akuiarneKar- dlune 10 mill. tonseKalersartug- ssaK 68 pct.-imik saviminertalik. akuiagaic tåuna angmalortuarå- ngortineKartåsaoK umiarssuarnut- dlo usilersuneKartåsavdlune savi- minermik augtitsivingnut agssar- tugagssångordlugo. 10 mill. tons ukiumut avalåu- neKartåsagpata umiarssuit 100 ta- marmik ingmikut 100.000 tonsinik usitussusigdlit tikitartugssåuput, tåssa uvdlut pingasut-sisamat av- dlortardlugit taimåitupilunerssu- arnik umiarssuaKartåsavdlune. piaineK ingminut akilersinåusag- pat pissariaKarpoK sapingisamik piårtumik nåmagtumik niorKutig- ssiulernigssaK. taimåitumik ukiu- ne sujugdlerne suliartortut tikisi- tarpagssusåput, pingårtumik Skandinaviamingånérsut, Norge- mit, Danmarkimit, Sverigimit Finlandimitdlo. anguniarneKar- pordle sujunertarineKardlunilo kalåtdlit sapingisamik amerdlasut sulissorineKalernigssåt. taimaing- mat orssugiagsioKatigit norKåissu- tiginiarpåt kalåtdlinik sulissug- ssanik sapingisamik piårtumik iliniartitsilernigssaK nunavtine pi- ssortat suleKatigalugit. iliniartitsi- neK pisaoK augtitagssarsiornigssa- mut piarérsautit ingerdlåneKartit- dlugit. suliagssanut sorpagssuar- nut måna igdloKarfingne atorfigi- neKartunut tungassut iliniartitsi- ssutigineKartugssåuput. orssugiagsioKatigit nautsorssu- tigåt piaineKalerneranit ukiut 3-4 Kångiugpata sulissut 30—40 pct.-é kalåliujumårtut, tåssa 1500 migss. aperKutåusaordle taima amerdla- tigissunik iliniarumassoKåsaner- sck, piumavfigineKarnigssarme angnertusaKingmat augtitagssar- ssarsiorfingmilo Isukasiatut itume sulineK imåinåungitsorssusavdlu- ne siléinaup peiKarnissusia pissu- tigalugo. sule tamanut tusardliussagssanik nautsorssugaKångilaK saviminig- ssarsicrfiup KanoK nålagauvfing- mut landskassimutdlo isertita- Kartarnigssånik, pigssarsiarine- Kartartugssatdle sugdlugissag- ssaugunångeKaut. tåuko saniatigut augtitagssarsiorfik angnertorujug- ssuarmik aningaussatigut pingå- ruteKalersugssauvoK Nup kommu- nianut inuinutdlo. sordlo oKaréine sulissut 3.500-usassut avguaKati- gigsitdlugo ukiumut 60.000 kr.-nik akigssarsissardlutik, tauva uvdlu- mikut Nup kommuniata akilerå- rutåinarnit isertitåsagaluarpai u- kiumut 20 mill. kr. erKåine. tåu- kule saniatigut privatit peKati- gitdlo sulissussivfingnik åssigi- ngitsunik pilersitsiumårput ilima- gineKarpordlo kommunit suliv- fingnik åssigingitsunik pilersitsiu- mårtOK akilerårutit aningaussali- gåinik. sujunigssame pilerssårutit må- ne erKartornexartut ilimanarsiu- mårput ukiut pingasut Kångiii- neråne aulajangiuneKåsagaluar- pat Isukasiane saviminigssamik piainigssaK. sulile pilerssårutinik iluamivigsunik sarKumiussagssa- KångilaK OKatdlisausinaussunik. taimåikaluartordle Nup kommu- nia misigssuerKingnerit ingerdlå- neKarnerånik tusardlerneKartu- artugssauvcK pilerssårutitdlo pi- viussungoriartortitdlugit angneru- jartuinartumik suleKatigineKaler- sugssauvdlune. tåssa ukiut pingasut Kångiug- pata påsinarsiumårpoK Nuk ukiu- ne 50-ine aggersune nunavtine sutdlivingnit niorKutigssiorfingnit angnerssaujumårnersoK. pilersså- rutitdle Kanigtukut piviussungii- sångikaluarpatalunit Isukasiane sitdlimåssuaK nikisångilaK. Kular- nångitsumigdlo ukiut 100 Kå- ngiugpata sule inoKarumårsima- vok, sordlo departementschef Erik Hesselbjerg oKartoK. Julut. Brillanter - en sikker investering. 1. Denne model er vor mest solgte eenstensring. Vi le- verer den med brillanter i mange størrelser. Eksem- pel: 0,25 et kr. 1.435,-, 0,40 et kr. 2.350,-, 0,50 et kr. 3.045,-, 0,75 et kr. 7.305,-, 1,03 et kr. 17.835,-. ¦ral mtWKm .s*'*J 2. Allianceringe med skønne fuld- slebne brillanter i 18 et. hvidguld. Med 3 brillanter kr. 1.020,-, med 5 brillanter kr. 1.250,-, med 7 brillan- ter kr. 1.500,-, med 9 brillanter kr. 1.750,-, med 11 brillanter kr. 2.000,-. Med brillanter hele vejen rundt er prisen kr. 4.100,-. 3. Også en ændring af en klassisk ring, hvor brillan- tens skønhed virkelig kom- mer til sin ret. Priseksem- pel: total 0,30 et kr. 1.550,-, total 0,60 et kr. 2.435,-, total 0,90 et kr. 3.785,-. 4. Alle ringene er udført i 18 kt hvidguld. Måltagning: Læg en snor om fingeren og klip af, hvor enderne mødes. Lidt ekstra må beregnes, hvis knoen er særlig kraftig. Alle priser er momsfrie. KLARLUND VESTERBROGADE 6D (01) 11 5310 1620 KØBENHAVN V Hermed bestiller jeg en ring med : 1 brillant kr. ___________ 2 brillanter kr. ___________ 3 brillanter kr. ___________ ? Check medfølger Q Bedes sendt pr. efterkrav. Navn: Adr.: By: Venligst m. blokbogstaver. 5

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.