Atuagagdliutit - 19.05.1977, Blaðsíða 5

kommuneKarfit nangminerssornerulernerdlo — kommuneKarfit nangminerssornerulernerdlo — kommuneKarfit nangminerssornerul
kommuneKarftt
nangminerssor-
nerulernerdlo
Nungme kommuneKarftt autdlartitaisa Kanigtukut atautsimineråne
nangminerssornerulernigssaK ernumatigineKålugpoK.
taména pivoK nangminerssornerulernigssaK pivdlugo oKatdlfner-
me nangminerssornerulernigssamut atautsimititaliat sujuligtaissua-
ta professor Isi Foighelip, autdlarnérérneragut.
OKatdlinerup ilå sujugdleK autdlartitat matorKassumik ingerdlå-
påt. téussuma kingornagut angmassumik atautsimlnerme Kalåtdlit-
nunåne kommuneKarftt kétuvfiåne sujuligtaissoK, Ado Lynge, nait-
sumik matorKassumik atautsimtnermit oKauseKarpoK, Isi Foighel-
imit akineKardlune, tamatumalo kingorna sivisumik oKatdltneKar-
dlune.
oKatdlineK tauna månékut issuaivigisavarput.
nangminerssornerulernigssamut atautsimititaliap sujuligta'ssua, professor Isi Foighel, atautsimttitaliat atautsi
mtnerisa ardlåne.
Hjemmestyrekommissionens formand, professor Isi Foighel, på et af hjemmestyrekommissionens møder.
Isi Foighel oxatdlisigssiamine kommunit nangminerssornerdlo pivdlugit:
nangminerssornerunerup
kommunit nangmineK
ingerdlatsinerat nukigtusavå
— kommunit nangminérdlutik i-
ngerdlatsinerat nangminerssorne-
rulemerdlo ingmingnut akerdle-
rtngitdlat, akerdlianigdle ing-
mingnut atavdluinardlutik. taima
OKarpoK nangminerssorneruler-
nigssamut kommissionip sujulig-
taissua, professor Isi Foighel,
Nungme kommuneKarftt autdlar-
titaisa atautsimineråne landssty-
riulerumårtugssap kommunitdlo
akornåne akissugssauvfigssat piv-
dlugit OKatdlisigssamik sarKumiu-
ssigame.
Isi Foighel onarpoK nangminer-
ssornerulerneK isumaKångitsoK
nålagauvfeKatigingnermik ato-
rungnaersitsinigssamik, akerdlia-
nigdle nålagauvfeKatigingnermik
ugpernarsaissoK, igdlugit naligig-
dlutik inersimarpalungneruvdlu-
tik atautsimornerånik.
nangigpordlo: — Danmarkip
nålagauvfiane tungaviulersima-
vok inuit politikikut aulajangi-
nernit agtorneKartugssat nang-
mingnérdlutik aulajangigagssanut
peKataussardlutik. tåssalo tamåna
nangminerssornerulernigssaK er-
numatigineKardlunilo Kularfigi-
neKartcK eiKartcrneruvdlugc Ka-
låtdlit-nunåne kommuneKarfit
kétuvfiata sujuligtaissua, Ado
Lynge, autdlartitat nangminer-
ssornerulernigssamik CKatdlise-
Kardlutik atautsimlnerånit naili-
saivdlune OKauseKarpoK.
Ado Lynge CKarpoK: — nang-
minersscrnerulernigssap uvdloK
atulerfigsså ernumatigineKarpoK.
isumaKartoKarpoK, 1. maj 1979 pi-
årpatdlårtOK. ilaisa ernumatigåt,
kommunalbestyrelsit åssiglngitsut
aulajangernigssamingnut nåmag-
tumik pivfigssaKésanersut.
ardlaKartut kigsautigåt kommu-
neKarfit aulajangernigssåt kingu-
artineKaratdlåsassoK, kcmmunal-
bestyrelsit atausiåkåt aperKumik
OKatdliseKarérnigssaisa tungånut.
(nangminerssornerulernigssamut
atautsimititaliat nagsiutencåmer-
erKarsartauseK kommuneKarfit
nangminerssordlutik ingerdlatsi-
neråne tungaviussoK, tåssauvdlu-
nilo taimatutaoK nangminerssor-
nerulernerup tunuleKutigsså.
nangminerssornerulernerup atu-
lersineragut kommuneKarfit
nangminersscrnerat nukigtorsar-
neKåinåsaoK aserorneKarane. isu-
ma taimaitoK mardlungnik suniu-
teKarpoK. kommuneKarfit nang-
minerssornerat isumaKarpoK nu-
naKarfikutåne suliagssat politike-
rinit nunaKarfingmiunit suliarine-
Kåsassut. tamåna ukiune mar-
dlugsungne misilingneKarérmat,
ajungivigsumigdlo ingerdlavdlu-
ne, månåkut misilingniarneKaler-
poK suliagssat nunamut tamarmut
tungassut tamåne nunamut ta-
marmut tungassunik politikeriu-
ssunut suliagssiutdlugit. kommu-
neKarfit nangminerssornerat
nangminerssornerulernigssardlo
taimaingmat ingmingnut akerdle-
ringitdlat, kisiånile ingmingnut a-
tavdluinardlutik. soruname imåi-
ngilaK tåukua suleKatigingnigsså-
pait agdlagaliat pingasut, kcm-
muneKarfit nangminerssornerup
iluane KanoK inigssisimanigssa-
nut tungassut).
ilåtigut KularikujungneKarpoK
sordlo atuarfeKarnermik inger-
dlatsinerup tamatumalo nangmi-
nersscrnerunerup iluane aningau-
ssalersornigssånut tungassoK. er-
numåssutigineKarpoK, aningaussat
nåmagkumårnersut. ernumatigi-
neKarpoK nangminerssornerup a-
Kutsissuisa nålagauvfiup atautsi-
mut tapissutainik avguaissarnig-
ssåt, tamåna sujorKutdlugo ku-
larKérneKångigpat, avguainerme
kommuneKarfit peKataussarnig-
ssåt.
kigsautitut oKautigineKarpoK,
nangminerssornerulernigssamut
atautsimititaliat najorKutagssiu-
sassut nunaKarfingne bygderådi-
nut inutigssarsiutigssanitdlo sa-
nacrtugkanut tungassunik.
ne ajornartorsiuteKartarnaviå-
ngitsoK. ajornartorsiutitdlukua ta-
måkua årKingniartariaKarivut.
sivisumik pileriartusaoK
nangminerssornerulernigssaK piv-
dlugo kommissionip suliagssaisut
pingårnertut Isi Foighelip måna
OKautigå: — Kalåtdlit-nunåne po-
litikikut kalåldlinut tungassut au-
lajangissartuliusavdlugit. inatsi-
ssartuliusaugut, landstingiliordlu-
ta, pissortagssaliordluta kalåtdli-
nut nangminernut tungassune i-
ngerdlatsissugssanik.
— kisiåne, ersserKigsaivoK, —
oKatdlisigisångilavut pissortauler-
sugssat KanoK aulajangissarnig-
ssait. sordlo aulajangeruvtigo, a-
tuarfeKarneK kalåtdlinit pissor-
tauvfigineKåsassoK, tamåna ima i-
sumaKåsaoK, atuarfeKarneK Ka-
låtdlit-nunåne kalåtdlinit pissor-
tauvfigineKåsassoK Kalåtdlit-nu-
nånut ministereKarfingmiungit-
sok. — Kanordle ingerdlåneKåsa-
ssok, åp, tamåna kalåtdlit pissor-
tagssaisa aulajangerumårpåt.
ilait Isi Foighelimit Kularung-
naersineKarsimångitdlat, nangmi-
nersscrnerulernigssap pitsaussu-
mik isumagssarsiauneranut. av-
dlat isumaKarput, nangmaKati-
gingnigssaK suliagssatdlo avgua-
tårneKarnigssåt pivdlugit atautsi-
mititaliat isumaliutigssissutåt ku-
kunersiortariaKartoK nangminer-
sscrnerulernigssap atulersineKå-
nginerane. avdlat isumaKångit-
dlat, atautsimititaliat sujunersu-
tåt pissariaKartitsinermut nåper-
tutumik kommuneKarfingnut av-
guaissarnigssaK, erKcrtuliorneru-
jumårtoK.
kigsautigineKarpoK inugtaussut
angnertunerussumik nangminer-
ssornerulernigssamik påsitiniar-
neKåsassut. kisalc amerdlasut kig-
sautigåt, atautsimititaliat agdla-
galiait uvaguvtinut nagsiusima-
ssait, kalåtdlisungordlugit tigor-
Kåratdlésagivut, Ado Lynge nag-
gasivoK.
nangminerssornerulernermik
erKUssineK sivisumik piartuårtug-
ssauvoK, Isi Foighel nangigpoK. —
ukiut tatdlimausinåuput, Kuliusi-
nåuput imalunit 30-t. naluvarput.
nalungilarputdle sukasumik pina-
viångitsoK, sukasumik pisinåu-
ngilaK.
nangminerssornerulernigssamut
kommissionip sujuligtaissuata
autdlartitanut, atautsimitunut er-
sserKigsarpå, kommuneKarfit i-
natsisitigut tungaviussutigut ing-
mingnut aKusinautitaunerat nang-
minerssornerulernikut avdlångor-
tineKåsångingmat. — kisiåne, o-
KarpoK, — uvdlumikut kommu-
neKarfit pissortaKarfit Kiterissåt,
nålagauvfik, imåipoK Kalåtdlit-
nunånut ministereKarfik isuma-
Katiginiartagagssaråt. nangminer-
ssornerulerneK atulerpat kommu-
neKarfit pissortaKarfit Kiterissåt
isumaKatigingniuteKarfigissåsa-
våt, tåssaussugssaujumårpordlo
Kalåtdlit-nunåne landstinge.
isumaKatigingniutigi-
ssariaKartut
aperineKartarpunga: Kanorme pi-
sscKåsava kommuneKarfit lands-
tingilo isumaKatigingigpata? aki-
ssarpungalo: tauva isumaKati-
gingniartariaKåsåput, angussaKar-
nigssamik tungånut. uvdlumikut
åma Kalåtdlit-nunånut ministere-
Karfingmut taimåipoK. uvdlumi-
kut kommuneKarfit tungånit Ka-
låtdlit-nunånut ministeriussoK su-
junersutigissamik erKiissusianik
påsitisinåungigpåssuk avdlatut i-
liorneK ajornartarpoK. uvdlumi-
kut ministere pissauneKarpoK.
nangminerssornerulernerme
landsstyre landstingilo påsitisi-
r.åungikåine, tauva isumagissaria-
KåsaoK landstinge landsstyrilo tu-
nuartiniåsavdlugit silatunigdlo i-
laussortalerdlugit. tåssa tamå-
ssauvoK demokratimik erKortu-
mik atuineK — isumaKatigingniu-
tigissardlugit suliagssat Kinersi-
vingmilo uvdlorme aulajangertar-
dlugit.
demokratip perKigsup iluane
agssortuneKalårtåsaoK, isumaKati-
gingineKalårtardlune, nunaKarfi-
kutåne ingerdlatsissut pissortatut-
dlo Kitiussup akornåne, Isi Foig-
hel nangigpoK. tamåna perKing-
narpoK. nunaKarfikutåne aKutsi-
ssut, tåssa kommunit, landstinge
siutaisigut tigumiåsavåt, nålagau-
vatdlålerKunago åmalo sordlo a-
kerdlianik. autdlarKautånit siani-
gissagssarput tåssa, taimatut isu-
maKatigingissuteKartarnerit, ag-
ssortutarnerit nunaKarfikutåne i-
ngerdlatsissut Kitiussututdlo i-
ngerdlatsissut akornåne pissartut
kinguneKåsångingmata ardlåta a-
jorssarneranik.
periautsit pingasut
kommuneKarfit landstingivdlo
nangminerssornerulernerup ilua-
ne suleKatigingnigssåt periautsi-
nik pingasunik tungaveKåsaoK,
nangminerssornerulernigssamut
atautsimititaliane tamanit isuma-
KatigissutigineKartunik, Isi Foig-
hel nangigpoK.
periautsit pingasut tåssåuput:
1. kommuneKarfit nangminer-
scsrnerat atatinarneKåsaoK
2. kommuneKarfit aningaussa-
tigut nangminerssornerat piginar-
neKåsaoK (nangminérdlutik ani-
ngaussartutigssanik pingårneru-
sorissamingnik tugdleriårissarne-
rat, kommuneKarfingne nangmi-
nérdlune akilerårtitsissarneK ta-
pissuteKartarnerdlo nangmineK
tungavigssalersugkanik).
3. kommuneKarfit nangminer-
ssornerata angnertussusia nang-
magagssat suliagssatdlo avguatår-
neKarnig'ssånut udvalgiussup su-
junersutå tungavigalugo.
kommuneKarfingnut tapissute-
Kartarnermut tungatitdlugo Isi
Foighel OKarpoK, aulajangersima-
ssunik najorKutaKardlune taimai-
siortarnermit avdlaunerussunik
åma periusigssaKartoK. periauseK
suna atorneKåsanersoK kommune-
Karfit kåtuvfiata aulajangisavå. —
periautsit tåukua pingasut nang-
minerssornerulernigssamut ataut-
simititaliap isumaliutigsslssutig-
ssåne ilåusåput nangminerssorne-
rulernigssap atulernigssåne pi-
ngitsoratik atutugssatut. Kulari-
ngivigpara, politikikut suliniute-
Kalåruvse, landsråde akuerssisisi-
naugigse periautsit tåukua atuti-
neKarnigssånut — landsrådime
tungavigssatut aulajangigångame
maligtarpå.
nangminei'ssornerulernigssamut
atautsimititaliap sujuligtaissuata
OKatdlisigssiane ima naggaserpå:
— ajornartorsiuteKarpugut Kalåt-
dlit-nunåne inuit nangminerssor-
nerulernigssamik ilisimatitarne-
råne. pingåruteKartugssauvoK i-
livse Kalåtdlit-nunåne inugtau-
ssunik atausiåkånit tamanik oKa-
lcKateKartartuse navsuiautisaguv-
sigit, nangminerssornerulernig-
ssaK tupingnartussoK, nutårdlui-
narmik Kalåtdlit-nunånik Dan-
markimigdlo nålagauvfeKatiging-
nerup iluane atåssuteKartitsissu-
lersinaussoK.
sulissartut
kåtuvfiåne
ilaussortauvit?
tauva erKaimajuk AG
tamatigut
pisiarissåsagavko,
G.A.S. AG-me nangmineK
aviseKarpoK
Ado Lyngep nailisainera:
ernumaneK Kularnerdlo
5