Atuagagdliutit - 19.05.1977, Blaðsíða 7

kommuneKarfTt nangminerssornerulernerdlo — kommuneKarfit nangminerssornerulernerdlo — kommuneKarfit nangminerssornerul
autdlartitat nangminerssornerulernigssamik oxatdlmerat:
KåumarsaineK angne-
russoK prtsauneru-
ssordlo pissariaxarpoK
— nangminerssorneruvdlune a-
Kutsinerup kommunit nangminer-
ssornerat naKisångilå, kommuni-
me nangminerssornerat tungavi-
galutigo nangminerssorneruneK
atulersisagavtigo. kommunit
nangminerssornerat naaisagalua-
ruvtigc, nangminerssorneruneK
autdlarKautiminit tusialisaoK. tai-
ma isumanarpoK landsrådime su-
juligtaissoK Lars Chemnitz kom-
munit nangminerssornerulernig-
ssardlo pivdlugit. autdlartitat a-
tautsimineråne angmassume oaa-
lugtune sujugdlersauvoK. kommu-
nitdlo ernumanerat nularneratdlo
pivdlugit ima OKauseKardlune:
— kommunit sut tamaisa er-
Karsautigait, ama pututitauniå-
ngitdlat. taimåitumik suniuteKa-
vigkumåput nangminerssorneru-
lernigssame, tamånalo suju-
nigssame, isumavdluarnartuvoK.
sutdlunit ingerdlarKisåpul. uv-
dlormitdle tåssånga kommu-
nit landstingilo suleaatigigta-
riaKarput inigssat ulivkårniar-
dlugit. KaKugo nangminerssor-
nerulivingnerup erKuneKarnig-
ssånut apernutaussugssauvoK tai-
matut suleKatigingnea, ama au-
lajangissussugssaK, nangminer-
ssornerunerup KanoK ingerdlanig-
ssånut.
nangminerssornerulernerup
Kiterisså
Peter Lundblad, Nanortalik, isu-
maKatauvcK nangminerssorneru-
lernigssap atulernigssånut, isuma-
Emilie Lennert.
kommunenarfit autdlartitaisa
nangminerssornerulernigssaK piv-
dlugo atautsiminerat inerpoK
paitsunganartumik. isumaKatauv-
dlune isumaKataunaniluint taisi-
neK eiKartorneKarpoK imalunit o-
KauseKauteKarnermut — kommu-
neKarfit nangminersserneruler-
nigssap erKuneKarnigssånik aula-
jangernermut uvdlugssånutdlo.
sujuligtaissoK, Ado Lynge, Au-
siait. diregcntilo, Kristoffer Heil-
ntann, Sisimiut, atautsiminermik
eirikaput: autdlartitat atautsimi-
Kardlunile 1. maj 1979 piårpat-
dlårtoK. taima isumaKarnerminut
patsisaunerarpå nangminerssor-
nerulernerup aningaussalersor-
nigssånik ilisimassaKarKarnine.
Lars Chemnitzip erssendgsar-
på, aavdlunåt politikerit OKarsi-
mangmata, nålagauvfiup aningau-
ssalersuinine nangminerssorneru-
leraluaruvtalunit ingerdlatinåsa-
gå.
Tage Frederiksen, Nanortalik,
uparuaivoK, kommunit aningau-
ssaKarniarnerat avatånit suner-
tiassorujugssunerardlugo.
Isi Foighelip oKautigå, uvdlu-
mikut kommunit aningaussaKar-
niarnerat Københavnimit suner-
simaneKartoK. — nangminerssor-
nerulernerup iluane sunisimaneK
Nungmitumit landstingimit pissa-
lisaoK, oKarpoK. — tamånalo åssi-
gingissuterujugssuvoK. nangmi-
nerssornerunermik aKutsissugssat
tåssaussugssåuput inuit, Kalåt-
dlit-nunåne KinerneKarsimassut,
åma avdlanik inoKångilaK kalåt-
dlit ajornartorsiutåinik påsing-
ningnerussunik, kalåtdlit politi-
keriningarnit. kalåtdlit kommuné
nålagkersuissut inatsissartutdlo i-
sumåinik isumaKatigingningikå-
ngata, angnertunerussumik iliu-
sigssaKartångilaK. nangminerssor-
nerunermigdle aautsissut nåma-
gingikunikit, tauva uvdlorme Ki-
nersivingme avdlatutdlo — sordlo
kalåtdlit atuagagssiaisigut — Ka-
noK iliuseKarsinåuput. tamåna ki-
nguneKartugssauvoK kommunit
aulajangigagssane pingårtune uv-
dlumikornit suniuteKarnerujug-
ssuångornerånik. tåssalo tamå-
nauvoK nangminerssornerulerne-
rup Kiterisså.
ajornartorsiuliviussOK
Peter Thårup Høegh, Nuk: — o-
Kautsit „nålagauvfiup ajunåruti-
ginagulo iluanårutigisångilå"
nangminerssornerulernigssamut
atatitdlugo månåkut tusarparput.
OKautsit tåukorpiait tusartuarsi-
mavavut kommunit nangminer-
ssulernigssåta sujornagut. piviu-
ssungorniariarmatdle takusinau-
lerdlutigo, OKautsit entortineKå-
ngitsut.
Isi Foighelip oaautigisså Kularå,
nangminerssornerulernerup kom-
munit iluaKutaunigsså. OKarpoK
tut uvdlumikut aulajangerumå-
ngitdlat. måna påpiarat tiguvdlu-
git kommunalbestyrelsinut anger-
dlåsaugut piårtumik OKatdlisigi-
neKarniåsangmata. nåmagsiguvta
ingmikut itumik autdlartitat a-
tautsimigiarKuneKåsåput, nang-
minerssornerulernigssaK pivdlugo
isumernigssavtinut.
tamåna isumaKatigissutigine-
KarpoK, åmalo isumaKatigissutigi-
r.eKarpoK kåtuvfiup sujulerssui-
ssue landsrådimik sujunersioKa-
teKartusassut.
Nup kommunia isumaKångitsoK,
nangminerssornerulernerup uv-
dloK erKiineKarfigsså aulajanger-
tariaKartOK nangigdlunilo: — OKa-
lugtut tamardluinangajangmik
taima isumaKarput. (tåssane er-
Karsautigå atautsiminerme ma-
torKassume OKatdlineK).
Isi Foighel: — amerdlanerpåt
nangminerssornerulernigssamut i-
sumaKatåuput, kisiånile kingu-
singnerussukut perKuvdlugo. ta-
måna påsivdluarsinåungilara. er-
numåssutigineKarnerussoK, uva-
nga påsingningnera maligdlugo,
ernumaneruvoK nangminerssor-
nerunermik aKutsissugssat kom-
munitdlo suleKatigingnigssånut.
ernumaneK tamåna pérnaviångi-
laK, nangminerssornerulerneK
1979-ime, 1989-ime 1999-imilunit
erKuneKåsagaluarpat. suleKati-
gingnigssamik ajornartorsiut
nangminerssornerulernigssap ki-
nguartinerata anigortinaviångilå,
tåssaussoK ajornartorsiutip Kite-
risså. nangminerssornerulernig-
ssap erauneKarnigsså tåssauvoK
nalinginaussumik politikikut de-
mckratiskiussumik ingerdlaneK.
tåssanipoK kalåtdlinut atausiåkå-
nut kalåtdlitdlo politikerinut pi-
lerisårut.
kalåtdlit kommuneKarfé uvdlu-
mikut tamardluinarmik mingner-
påmik Kavdlunåt kommuneKarfi-
sut pitsautigissumik aKuneKarput.
uvanga Kularingitdluinarpara,
landstingingorumårtoK mingner-
påmik inatsissartutut nalinginau-
ssutordluinaK, kalåtdlit ajornar-
torsiutåinik påsisimassaKångitsu-
tut, pisinautigiumårtoK.
ingmivtinut pututisaugut, påsi-
ngikuvtigo, nangminerssorneru-
lerneK ajornartorsiutigssanik nag-
sataKai umårtoK. taimåikumårpor-
me. kisiåne åma peKatigititdlugo
pilerinartusaoK nangmineK atuga-
rissat tamaisa akissugssauvfigili-
savdlugit.
kinguariitsinigssamik sujuner-
sutip ajornartorsiutit anigortina-
viångilai. pingårtoK tåssauvoK,
sunalunit nangminerssorneruler-
nerme oKartugssauvfigissagsså-
ngortineKarnaviångingmat. kalåt-
dlit pissortaisa kigsautigingisåt.
ineriartorneK autdlartitariaKar-
poK. sivisorujugssussugssaugame.
1. maj 1979 autdlartisagpat, ukiut
K’ULINGILUAT atorneKarsimå-
såput Kalåtdlit-nunåne oKatdlisi-
galugo. tåssame taima piumassa-
KarneK 1970-ime sarKumiuneKar-
POK.
Peter Thårup Hoegh: — demo-
krati ujartorpara. uvagut nangmi-
neK aperKume tamatumane oKat-
dliseKalaorusugpugut, taimaisior-
nigssavtinutdlo periarfigssaKar-
tineKarsimångilagut.
Isi Foighel: — kommuneKarfit
kåtuvfiat nangminerssorneruler-
nigssamut atautsimititaliame siv-
nisscKarsimavoK autdlarKautånit-
dle. agdlagautivut tamanit tusa-
gagssångordlugitdlo atuagagsså-
ngortineKartarput, avisit, radio,
TV åma atuagåraK avKutigalugit.
taimåitordle atautsimititaliaK so-
runame perusugpoK kommunip i-
sumait OKaloKatigingnissutigisav-
dlugit, isumat sarKumiuneKarpa-
ta.
isumasioKatigingneK
Peter Mathiassen, Sisimiut --
kåtuvfiup nangminerssorneruler-
nigssaK pivdlugo atautsimititalia-
ne sivnissua — kigsauteKarpcK
nangminerssornerulernigssamut
atautsimititalianit agdlagautit
kommuninut nagsiussuneKåsassut
kalåtdlisur.gordlugit. OKautigini-
arpå kommunit landsrådivdlo
nangminerssornerulernigssamik
aperKume suleKatigigdluinarnig-
ssåt kigsautigalugulo, oKartug-
ssaussut tåuko mardluk atautsi-
mititaliat atautsiminerane OKau-
seKauteKartarsinaunigssåt.
isumagssarsiaK tamåna Lars
Chemnitzip akorpå sujunersutiga-
lugulo kommunit landsrådivdlo
sujunersoKatigigtartugssånik pi-
lersitsissoKåsassoK.
Aron Davidsen, Angmagssalik,
OKarpoK, påsisitsiniaineK erKar-
sautigalugo ungasingnerussumi-
tut KarssupingneKarsimassut kig-
sautigalugulo iliniartitsissut, pi-
ngårtumik ardlaringnik oKausig-
dlit, suliniarnerme peKatautine-
Karnigssåt.
Hans Zeeb, OmånaK: — nang-
minerssornerulernigssaK pivdlu-
go atautsimititaliat agdlagautine
tamanut sarKumiuterérpai, kikut-
dlunitdlo tåuko påsisinauvait.
kigsautigingilara uvdlugssåta ki-
nguartineKarnigsså. nalungilara,
nangminerssornerulerneK ima
imartutigissoK åmalo åssiglngit-
sunik periarfigssaKartigalune, ki-
nguartitariaKarane.
Anders Kielsen, Påmiut: — På-
miune uvagut nangminerssorne-
rulernigssaK akerdleringilarput,
kisiånile Kularpalugtunik OKau-
sertagssaKartitdlugo. isumaKati-
gingilara OKartoKarmat autdlar-
Kautånit mumisitsineKåsångitsoK,
tåssame agdlagautine agdlagsima-
vok, atuarfeKarneK kulturimutdlo
tungassut autdlarKautånit tigune-
Kåsassut. autdlartitat atautsimi-
tut kajumigsårumavåka kommu-
ninit taiseKatausinaussumik nang-
minerssornerunerup atåne direk-
toratigssane ilaussortautitaKar-
nigssamik piumassaKarKuvdlugit,
Isi Foighel: — sujunersuteKar-
poK, kommunit ilaussortavingmik
direktionine ilaussortautitaKartå-
sassoK. atuarfeKarneK kulturimut-
dlo tungassut autdlarKautånitdle
nungneKarstndupul, kisiånile pi-
ngitsoratik taimaisisanersut nang-
minerssornerunermik aKutsissug-
ssat aulajangisavåt.
påsisitsiniainerunigssamik
kigsautigissaK
Agnethe Nielsen, Narssau: —
nangminerssornerulernigssap 1.
maj 1979 atulernigssånut akerdli-
ungilagut, nauk uvdlua Kanigdli-
vatdlårnerarneKarsinaugaluaK. Isi
Foighelikut Lars Chemnitzilo o-
Karput „1979-ime nangminerssor-
nerulerneK atulerpat". tamatuma
takutipå, Kamuna ilorpiamikut
aulajangiusserérsimanerat, tamå-
nauvordlo uvagut KanoK iliorfige-
riarsinauvdluångisarput.
nangminerssornerulernigssa-
mutdle akerdliungilagut, kigsau-
tigalugule tamtuma påsisitsiniuti-
gineKarnigsså. agdlagautinik piga-
jugpugut atautsimititaliamingå-
nit, Kavdlunåtuinarnik. kigsauti-
gårput periarfigssaringneruju-
mavdluta suliat påsiniarnigsså-
Agnethe Nielsen, NarssaK.
nut, taimailivdluta oKauseKarfigi-
ssarsinauniåsagavtigit.
Isi Foighel: — agdlagautit ta-
marmik kalåtdlisungorterigåuput.
kisiånile kommuninut nagsiussu-
neKartarneråne kukuneKarsima-
gunavigpoK. tamåna ajussårutige-
Kåra, piårnerpåmigdlo narKiniar-
neKåsaoK.
Emilie Lennerth, Sisimiut, o-
KarpoK, Sisimiune kommunalbe-
styrelse autdlartinigsautaussumik
OKaloKatigingnilersimassoK ataut-
simititaliat agdlagautait OKatdli-
sigssiaitdlo nagsiussugkat najor-
Kutaralugit. nangigpordlo: — ta-
persersorusugpara isuma lands-
rådip kommunitdlo suleKatiging-
nigssånik, isumaKarpungalo, 1.
maj 1979 nangminerssorneruler-
nermik erKUssivigisavdlugo naler-
KUtOK.
Isi Foighelip sujunersut, kom-
munit landsrådivdlo sujunersoKa-
tigigtarnigssanik, tapersersorpå:
isumaKatigissut: 1. maj 1981
Jørgen Chemnitz, Nuk, isumat å-
ssigingitsut kåtuvfigssånik sujtl-
nersuteKarpoK nangminerssorne-
rulernerup 1. maj 1981 atulersi-
neKarnigssånik. tamatumunga pi-
ssutiginerarpå autdlartitat uv-
dlormik atulersitsivigssamik na-
ngåssuteKarnerånik. OKautigålo
åma: — kcmmunalbestyrelsit ait-
såvik perngardlutik nangminer-
ssornerulernigssamut atautsimiti-
talianik suliåir.igdlo Kanimut nå-
pitsiput — mingnerungitsumik
nangminerssornerulernerup ilua-
ne kommunit KanoK inigssisima-
nigssånut isumanik. tupingnångit-
dluinarpcK, inuit sule kommunal-
bestyrelsiningarnit nangminer-
ssornerulernigssamik pilerssåruti-
nik ilisimassaKånginerusangmata.
inungnik taisisitsineKåsagpat, pi-
ssariaKavigpoK, inuit suna taisi-
ssutigisanerdlugo ilisimésagåt. tai-
maisiornigssardlo pivfigssartor-
narpoK.
VRALTER? J E55EN &.G)%
Sdr. Ringvej 27, 2600 Glostrup
Telegramadr. Waltjessen
Hårdttræ — Trælast — Kryds-
finer — Isoleringsplader —
Plasticplader,
finerit mångertut — Kissuit
krvdsfinerit — OKOrsautigssat
celcdexikut åssigissaitdlo —
plasticpladit
JSk
HANDELSKOSTSKOLE
---— *"
%
L f*i 11 11 3 Hi
ijy. fmt'ILi' -
Lærlingeskole-handelseksamen-fagprover-specialkurser
oKatdlinerup inernera: »
sujunersoKatigmgneK
ingmfkutdlo atautsimlneK
7