Atuagagdliutit - 19.05.1977, Page 28

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
nu na Karf ft atautsimut
kåtugitse!
1949-p kingornagut nunavtine nu-
naKarfit amerdlaKissut inueruti-
terneKarsimåput, ilait nunanar-
fingnut Kaningnerussunut inoKar-
nerussunut norardlutik. avdlat ig-
dloKarfingnut nugterput, taimai-
iivdlunilo inungnik „pinguarneK"
ukiune kingugdliunerussune aut-
dlarnerdlune. unigtitagssaunane
nålagarssuarnik Danmarkimingå-
nérsunik pilerssårusiorncKardlune
aningaussalersorneKardlunilo. o-
Karaluarput inuit pingitsailinagit,
kivfåungissuseKarnerdle atordlu-
go nunavtine inuit eKiternerunig-
ssåt sulissutigåt igdluatungågut-
dlo inoKarfingne mikinerussune
angnertunerussumik aningaussa-
lissuteKåsanatik.
taimanikut nunarput matorKa-
vok, KéumarsagauneK angnertu-
nane Kavdlunétdlo agdlagfeKarni-
kut aKutsinerat uvdlumikutut
angnertutiginane.
g-60 toKutseriaraluarpoK!
1953-ime matuersaut KipivoK, ma-
to angmarpoK, nunarput Dan-
markimut ilångutivigpoK, Kavdlu-
nangorpugungoK. taimailivdlune
nunavtine kigdleKångitsumik ani-
ngaussarsiorsinauneK angmarne-
poK, nunavta CKalugtuarissaunera-
ne sujugdlerpåmik. nunavta ang-
marnerata kinguninguagut inutig-
ssarsicrtut nangminerssortut a-
merdlasut tåkutisangatineKaralu-
artut tåkutingitsorput, ikigtuaråi-
narnik nangminersscrtunik aut-
dlariitsissoKardiune. tamåna pa-
katsinartungmat inuit ikgtunguit
isumaliulerput „ineriartungipat-
patdlårneK patsiseKarsimåsassoK".
taimailivdlune igdloKarfit pior-
sarneKalerput imeKarfiliutdlugit,
ingnåtdlagissiorfiliordlugit, avKU-
siniordlugit, åmalc inutigssarsior-
nikut angnerlumik perorsarneKar-
dlutik sulivfigssuit angisut piler-
siortorneKarput, kisalo kilisåu-
ssuit igdlcKarfingnut aulajanger-
simassunut pilersuissugssångorti-
neKardlutik. tamåna nunaKarfing-
nut kinguneKapilugpoK. angisuli-
crnerup kingunerissartagåtut i-
kingnerussuteKartut ajornartorsi-
ortineKalerput. nunaKarfit ilane
KGH-p niorKutigssiornine sapåtip
akuneranut uvdlut ilåinane inger-
dlåtalerdlugo. tamatumunga ilå-
tigut igdloKarfingne sulissugssai-
leKineK perKutauvdlune. ilame å-
ma kilisåussuit pissaKartaKingma-
ta. KGH kisime tunissagssiorner-
me tunitsiviutitdlugo tamåna nu-
naKarfingmiunut agsorssuaK a-
kornutauvoK.
pissortaldle sordlo ujaragssuit.
mångertlnarput. pissutsit nuna-
Karfingne ajornartorsiutaussut pi-
ssortanit soKutigineKångitdlat. g-
60-ip politikia tungavigalugo nu-
naKarlit tOKOriarneKaraluarput.
nunavtine nåiagauvfiup
aningaussalersuissarnera
nunavtine nunaitarfingne inuit
10.000 migss. najugaKarput, tåssa
25 procent migssait. nunaKarfit
anginerpåt 300—500 migss. inc-
Karput, avdlatdle ikingnerussunik
incKartiterput. nåiagauvfiup nu-
navtinut ukiumut 400 miil. kr. a-
ningaussartutigissarpai.
1976-ime fiunaKarfingnut ani-
ngaussartutigineKarsimåput 25
miil. kr., tåssa 6 'U procent, siv-
nerilo igdloKarfingnut aningau-
ssartutåuput. nunaKarfik Kanger-
ssuatsiaK 200 sivnerdlugit inoKar-
toK 1970-imit 1977-imut Kåumar-
sainermut aningaussalivfigineKar-
simavoK 5.000,00 kr-nik. tamåna
angigineKarsinåungilaK nunaxar-
fiup inugtussusianut sanigdliut-
dlugo. politikikut anguniarneKar-
tariaKarpoK nunaKarfingmiut ani-
ngaussanik bygderåde avKutiga-
lugo nangminérdlutik atorsinau-
ssamingnik tigoriagagssaKarnig-
ssåt, taimailiornerup nunaKar-
fingmiut aKuneKartumik ani-
ngaussatigut aKuneKalerniåsang-
mata. bygderåde ama ukiune ag-
gersune angnerussumik oKartug-
ssåussuseKalertariaKarpoK. pissut-
sit piviussut nunaKarfiup iluane
atutussut tungavigalugit bygde-
råde nunaKarfiup iluane suliniar-
nermine angnerlunerpåmik nuna-
Karfingmiut suleKatigalugit angu-
ssaKarniåsangmat.
akissugssåussuseK tigusigro
suleKatigigdluta
1976-ime novemberime OKatdlisig-
ssiamik nunaKarfingnut 68-inut
agdlagaKarpunga, KuleKutaKartu-
mik „nunaKarfit atautsimut kåtu-
gitse". tamatuma kingorna kom-
muneKarfingne nunaKarfingnilo
OKatdlisigineKarpcK, agdlagkanig-
dlo amerdlangåtsiartunik nuna-
Karfingnit akissutisivunga, nuna-
Karfit iluine ajornartorsiutinik
erKartuissunik.
nunaKarfit atautsimérssuarti-
neKarnigssåinik isuma tamaging-
Alaskaliåsagama. SAS-imut ilau-
vunga, tingmissartortitseKatigig-
figssuarmut Kanganitsertumik
Kalåtdlit-nunånut tingmissartor-
tarnermik Kingåussissumut.
Amerika avangnardleK Kalåt-
dlit-nunåta sanilisa Kaningnerssa-
råt, taimåitumigdlo Alaskaliarni-
arnigssaK tåssångånit ajornångit-
suararssusavdlune — nal. ak. ar-
finigdlit akisungitsumik tingmi-
ssartuinariåusavdlune — SAS a-
ngatdlåssissungikaluarpat.
SAS-ime tåssa sule imailiui-
ssarpoK, ilaussut ingmikut ting-
missartuterKigtardlugit nal. aku-
nerine Kuline, sorunalimiluåsit
uvdluinarnit akiussut maligdlugit.
tåssame nal. akunerine tatdli-
mane pårdlagtordluinånut ting-
merKårtariaKarpoK — tåssa Kø-
benhavnimut — aitsåtdlo angala-
nigssaK autdlartivigtardlune, tå-
ssalo Kalåtdlit-nunåt Karssutdlu-
averaigdlugo ingerdlavigssauv-
dlune.
atausinavinguamigdlunit avdla-
me nunat sanilerit mardluk akor-
nåne taimaisiortoKartarnerdlune,
inugtut inunerme politikikutdlo
pissutsit nalinginaussut atunerisa
nalåne?
Kanorme ilivdlune åma OKatdli-
sigineaarsinauva kalåtdlit naggu-
veKataisalo Canadamitut Alaska-
mitutdlo åtaveKatigingnerata
angnertunerulernigsså, imaaa su-
le ajornånginerutitdlugo umiamik
nit isumaKatigineKarpoK. tamåna
soKutigineKarugtormat K’eaer-
tarssuarme Manitsumilc kommu-
nalbest.yrelsit nunaKarfit atautsi-
mérssuartineKarnigssånut ilåtigut
OKatdlisigssångortisimavåt ani-
ngaussalissuteKartarnigssamut tu-
ngassoK.
„akissugssåussuseK tigusigo su-
leKatigigdluta“ — OKardluartåru-
tipajuk asuie OKausinaK, taimåi-
tumik OKauseK tåuna oaausinåu-
sångigpat OKardluartårutåinauna-
nilo, ikioKatigigtariaKarpugut. su-
leKatigigtariaKarpugut nunavtine
nunaKarfit akornåne, kisalo nu-
naKarfit igdlcKarfitdlo akornåne
agdlagkatigut tikeråKåtåunivti-
gutdlo ilisarinerulerniåsagavta,
taimailivdlutalo suleKatigingneru-
nigssavtinut aulajanginiarnivtini-
lo nalorningineruvdluta savssar-
tarniåsagavta.
1919-me atautsimititaliarssup,
kisalo 1960-ime atautsimititaliar-
ssup suliait kingumut issigisinå-
ngorérpavut, ånernartue nuåner-
suilo uvdluinarne malugiuardlu-
git. misigisimavugut angnertuvat-
dlåmik avativtinit aKuneKartugut
agdlagfeKarnikut, inatsiseKarni-
kut, aningaussarsiornikut, ili-
niartitaunikut il. il..
uvdlune måkunane nangminer-
ssornerulernigssamut atautsimiti-
taliaK sulivoK, tåussumalo suliå
KanoK kinguneKåsava?
uvdluinarne sulineranut suniu-
teKarpugut?
pingårdluinartuvoK påsisavdlu-
git nunaKarfit ajornartorsiutait,
atausiåkårdluta sulissutiginiara-
luaruvtigit kommuneKaraluaruv-
talunit iluaKutauvatdlårnaviångi-
laK, taimåitumik suleKatigigfing-
mik sunivdluarnerusinaussumik
„nunaKarfingmiorpalårnerussu-
migdlo" pilersitsissariaKarpugut?
Thimothæus Poulsen.
Davisstræde ikårdlugo ingerdla-
nigssaK SAS-ip super DC 8-nik
1977-ime ikårniarnigssamingar-
nit?
taimåitorme, SAS-imut Kangale
tuniutinaréravko KanoK pineKar-
nigssara Kangerdlugssuarmut pi-
vunga utarKiså unuiniardlunga.
tåssanitineKarnera akeKångivig-
poK amalo „ajungisårfigineKar-
dlunga" (atuarniarit! pingitsaili-
ssutauvoK) ilisarisimångisavnik i-
neKaserneKarpunga, unuame Ké-
nguingårame siningitsortitsissu-
mik. init kisermåutarissat aper-
Kutigigaluardlugitdlunit tusarsi-
mångisåinarsimagamikit.
aKaguane manigutingårdlunga
påsiniaivfiussartumut sågfiging-
nigpunga, tusarniardlugo Kalåt-
dlit-nunånit ilaussut tingmissar-
tut akunitut atordlugit Amerika-
mut avangnardlermut ilausinau-
ssarnersut.
soKutigissaKångipasigsorujug-
ssuarmik susupagingnigpasigsoru-
jugssuarmik SAS-ime sulissup a-
kivånga: „taimåitoKångisåinar-
poK, ajornaKaoK inerterKutauv-
dluinarpoK!" — misigaungalo u-
massutut niaKOKångitsutut uvdlo-
rissaningånérsusorigånga.
uvfale uvanga nalinginarmik a-
ngalassussunga silåinåkut angat-
dlatilerugtorfiup 1977-ip nalåne,
taimågdlåtdle SAS-ip „kisermåu-
ssineranit" nanertugauginardlu-
nga. t. b.
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere taiuaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Ki'nutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat oKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atcrmut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnauslnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
orssoK
pujaniko
KuleKutaK takcrnarnångitdluinar-
poK. tåssauna utorKångorama a-
ngajorKåKatinguara erKailårniari-
ga.
nunarKarfikunguarput-una inu-
erungmatdle ardlåtigut tikitarig-
put pingårtumik upernårssuarme.
ateKarpoK Aumarutigssat (Skan-
sen). ilåniåsit upernåme tikeriat-
dlarigput silarssuaK alianaik, tai-
manikut august Kåumat ingerdla-
tilersoK. tåssauna niuvertorutsip
igdlukua aulisartut piniartutdlo
igdlutigigåt. saniånikamik unga-
lugkat Kingminut atortartut, tiki-
leriatdlarivut sigssariarssunguaK
(sårfårssuk) Kåvanut misimavoK
agsut ilungersordlune Kardlorto-
rujugssuaK. ilåka pilerpåka, tåssa
piarångue erKånguanisimåput, tå-
ssalo piarånguinik Kinilerdluta.
ilarput pilerpoK, takuk åjuko pia-
rångue pingasut orssumut pujani-
kumut niputdlutik toKusimassut.
soruname anånånguat ilungerso-
Kile, Kanordle sivisutigissumik i-
lungersorsimanerpa. piarånguilo
pérdlugit auiajangeriarmata anå-
nånguat KimagupoK. Kularnångi-
lardlo OKalugsinaussugune Kujå-
sagaluartoK.
soruname tamavta KitornaKar-
tugut tamavta Kitornavut nåpar-
simatitdlugit KanoK misigissar-
nerput nåpertordlugo tåuna ting-
miånguaK misigisimåsaoK. nalu-
ngilara anånap kiavdlunif misigi-
nera oKimaitsoK atorå. Kularingi-
laralo OKalugtukaluarpatigut mi-
sigingneKalåusagaluartugut.
Kularingilara piniariap Kingmi-
minut nerisitame sivnera tamau-
nga ilisimåsagå. soruname naluvå
KanoK pissoKarumårnersoK.
inuvdluarKussivdlunga.
Emil Geisler.
atåtavit akerå akeraråt
Araberisut '(Ægypten)
☆
issertortumik akeraringneK
umigssuinerdlunit naggatå-
gut erssilersarpoK.
Hindi (Indien).
☆
akerarilerneK ajcrnångeKi-
ssok KamikuminaitsoKaoK.
Nersk.
☆
angut inungorångat akerag-
sså inungorértarpoK.
Ashanti (Ghana).
☆
nalunaerKutanik iluarsaineK pilertortoK
TIK-TAK
Kongensgade 68 — 6700 Esbjerg
X-ileruk
□ ingerdlasinåungilaK □ ImaKa nutomik
□ kinguartarpoK □ amortautå
□ sujuartarpok □ igalåuminertå
□ salitagssaK □ kalungnerit
□ ajoringujuitsua □ uvngersartå
af s.:
ateK: ....i...........................
najugak: ................................
Mænd ryger Manne.
Manne-una sikaminikutdlagssua«. I
. isua kisime amigautauvoK. GR 77 f
angalassut ilåt
nalingmaussoK
28