Atuagagdliutit - 02.06.1977, Blaðsíða 23

The American Heart Associa-
tion cicarnikuvoK ervngup imi-
gagssap fluorimik akuneKartarne-
ra 1 p.p.m.-isut angnertutigissoK
umåmut tarKanutdlunit suniute-
KartångitsoK.
svenskit Ericssonip Ribeliusiv-
dlo (1971) misigssuineråne nalor-
ninaitdlineKarsimavoK mérKat a-
nånamingnit milugtut mérKatdlo
imungnik panertunik imertut
dental fluorosemik peKarnermikut
åssiglngissuteKångitsut. taimåitu-
mik imermik fluorimik akuling-
mik imeKarfiussune imuit paner-
tut avKutigalugit fluorimik isi-
ssarnerit avdlanik ajoKutaussug-
ssanik suniuteKartarnaviéngitdlat.
nautsorssorneKarsimavoK imer-
mik imigagssamik fluorilissarner-
mut atatitdlugo nålungiarssuit i-
mungnik panertunik imertut saor-
nånut fluorimineK pissartoK 0,04
■“/o-imik mingnerussartoK. Eric-
sson 1972.
Roholmip (1937), Leonep sule-
Kataussutdlo (1954) ukiune Kuline
angnertumik misigssuerérner-
mingne misigssuissarnerpagssuar-
tut avdlatutdle påsinarsisisimavåt
ervngup imigagssap fluorimik a-
kuneKartarnera tartulugsissutau-
ssångitsoK.
tamåna pivdlugo danskit påsi-
simassaKardluamerpårtaisa ilåt
professor Porsborg oKarpoK erv-
ngup fluorimik akuneKartarnera
tartulugtut hæmodialyserneråne
ajornartorsiutinik pilersitsisså-
ngitsoK.
Johanne Schou ama Birgit Es-
mark aperKutenarput jod ama Ki-
nerseK torKUSsåp tordluvdlo akor-
nénitoK erKarsautigalugit pissut-
sit navsuiarneruneKarsinauner-
sut. åp, taimailiortoKarsinauvoK.
misileraivdlune umassut fluori-
mik angnertumik (100 p.p.m. a-
nguvdlugo) piterujugssuartarneri-
sigut Harrisip Hayesivdlo (1955-
ime) jod radioaktivenartOK ikior-
tigalugo påsivåt fluorip atorne-
Kartup Kinersip tornussåp tor-
dluvdlo akornånitup jodimik ti-
gorKånerane suniuteKarfigingikå.
åmåtaoK taimatut påsissaKarsimå-
put Baumann, Searie, Yalow Sie-
gel åma Seidelin (1956). Ericssonip
åma Ullbergip (1958) åma Eric-
sscnip Malmnasivdlo (1962) påsi-
simavåt fluorimik imernikut Ki-
nerserme fluorip katerssusimane-
ra agdlisitaussångitsoK. tåssa i-
måipoK ervngup fluorimik aku-
neKarnerata KinerseK torKussåp
tordluvdlo akornånltoK Kinersit-
dlo avdlat timip iluanltut ajoKu-
sersinåungikai.
saornitigut nåpautit. misigssui-
ssamerit sutdlunit takutisinau-
ssarsimångilåt saornitigut nåpau-
tit imermigdlo fluorimik akussi-
nerit ingmingnut atåssuteKartar-
nersut. taimåisimångitdlat. 1954-
ime Bartlettime (8 p.p.m.) åma
Cameronime (0,4 p.p.m.) misig-
ssuinermigut Leonip påsivå fluor
1 p.p.m.-imik angnertussusilik å-
malo tamåna Kångilårdlugo ang-
nertussusilik saornit nåpautaisa
ilåinik nåpauleKalernavérsårtitsi-
ssdssartoK. taimatut påsissaKar-
neK åma North Dakotame Berg-
steinimit anguneKarpoK (1966). å-
ma Englandime Ansellimit Law-
rencemitdlo (1965). Sverigeme
Hernborgimit 1968-ime. taimatut
påsissaKarnerit maligtarisimavåt
saornitigut nåpauteKartarnerit å-
ssigingitsut (osteoporose, myelo-
matose, Pagets sygdom åma mér-
Kane osteogenesis imperfekta)
fluorimik angnertumik ukiune ar-
dlalingne uvdlormut 100 mg na-
triumfluorid anguvdlugo nakor-
sarneKartalernerat. tamatuma i-
mermik imigkavtigut pigssarsiari-
ssartagkavta 50-eriautå migssili-
orpå (Purves 1962, Karsson 1968).
saornitigut nåpaut katsorsarne-
KarsinåungitsoK skeletfluorose ag-
dlagkatigut agdlagtartut sarau-
miutagåt taimågdlåt nunane kiag-
lorujugssuarne nunanilo kiagtune
såkortumik fluoreaartumik ime-
Karfiussune nåpautigineKartar-
poK. nåpautigineKartarpoK Japa-
nime, Indiame, Afrikame Ameri-
kavdlo kujatåne pingårtumik ne-
rissalugtunik inulingne inungnilo
ukiune 15—30-ne imermik 8—13
p.p.m.-imik akoaartumik imiling-
me inusimassune. nunane akung-
nagtumik kiagtune ervngup aku-
ssaunera pissutigalugo fluorose
pilingisåinarpoK.
kræft. oKautigipatdlåinardlara
The American Cancer Society c-
Karsimangmat kræftip fluorivdlo
ingmingnut atåssuteKarnerånut
påsissutigssaKångitsoK.
Johanne Schouip Birgit Es-
markivdlo sarKumiupåt Burkimik
Yeamauiannesimigdlo misigssui-
neK naluneKångitsoK OKatdlisao-
Kissordlo kisalo issornartorsiorne-
KaKissoK. National Cancer Insti-
tute OKarpoK misigssuinerup iner-
nere kukussussut. pissusiussut ar-
dlaKartut narKissuteKarfigissaria-
Kåsåput, ilåtigut utorKåussuseK,
arnåussuseK angutåussuserdlunit,
inuiangnut kikunut ilauneK il. il.,
t&imailiorloKarérpat ingmikortut
tåuko mardluk akcrnine åssigl-
ngissuteKartoKåsångilaK.
misigssuineK såkortunik piuma-
ssaKarfigissariaKarpoK ilisimatu-
sarnerme atorsinaussutut akuer-
ssårneKåsagpat. aulajangineK tåu-
na ilisimatusarnikut sulissoKati-
gissuarnit OKartugssaussunitdlo
aulajangerneKåsaoK.
misigssuineK erKartorneKartoK
tåssa akuerssårneKarsimångilaK.
ilisimatusarnikut sulissoKatigi-
ssuit sugssariumasimångilåt.
USA-me, Englandime åma New-
Zealandime (Kinlen 1975) misig-
ssuissarnerpagssuit takutipåt i-
mermik fluorimik akulingmik i-
meKarfiussune kræftimik nåpau-
tigdlit imermik fluoreKånginga-
jagtumik imeKarfiussune kræfti-
mik nåpauteKartunit amerdlane-
rungitsut.
åmåtaoK toKussartut amerdlå-
ssusinik misigssuinerit takutipåt
fluor kræftilo ingmingnut atåssu-
teKångitsut (Hagan 1969, Nixon
åma Carpenter 1974). professore
norskiussoK Olav Iversen, Oslo,
OKauseKauteKarnikuvcK inungne
fluorip kræftiningnarneranik o-
Kautsimut ilisimatut atuagautéine
tungavigssausinaussumik nav-
ssågssaKångitsoK. tuluit nunåne
najugkame fluorertume (fluor 5,8
p.p.m. tikitdlugo) najugkamilo
fluorikitsume fluor 0,2 p.p.m. a-
tautdlugo) inuit toKussarnerånut
nautsorssusiat 1950—59-imérsut
Heasmanip Martinivdlo ingming-
nut nalendutisimavait (1962). mi-
sigssuineK naraivfigineKarpoK i-
nuit utorKåussutsimikut åmalo a-
ngutåussutsimikut arnåussutsimi-
kutdlo åssigingissutåinik, tama-
tumilo angutåussutsimikut arnåu-
ssutsimikutdlo åssigingissutåinik,
tamatumalo takutipå fluor pissu-
tigalugo tcKussoKartarsimångit-
SOK.
inup pisataine kræftimik fluor
agdlisitsissarnersoK pivdlugo ta-
kussutigssaKångilaK. (The Royal
College of Physicians 1976).
najorKutarissat tamåko malig-
dlugit isumaKarnångilaK ervngup
fluorimik akuneKarneragut fluor
nåpautinik navialisitsisinaussoK,
avorKårineKarsimavugut neri-
ssartagkat misigssorsimånginavti-
git. erKigsisaisinauvunga oKardlu-
nga sule pitsaunerujugssuarmik
misigssuisimagavta. 1971—75-ime
kigutit amuneKarsimassut misig-
ssorKigsårneKarsimåput, tåukulo
takutipåt fluor KanoK angnertuti-
gissoK nerissanit pineKarsimaner-
sok (professor Ingolf Møller 1976).
åmåtaoK imeK imerneKartartoK
fluorimik akusiorneKarsimavoK.
misigssuinerup påsisipå kigutit
fluorimik akoKarnerat mikivat-
dlårtoK ervnguvdlo imertagkap
fluorimik akuneKarnigsså suju-
nersutigissariaKartoK.
kisiåne Kalåtdlit-nunåta kuja-
tåne pitsaussunik fluoreKarfeKar-
poK, Igaliko 0,5 p.p.m., NarssaK
0.6 p.p.m. åma Upernaviarssuk 1
p.p.m. 2. februar 1977 Fluorud-
valge sågfigingnissuteKarfigine-
KarpoK påsiumaneKardlune peri-
arsinauvfeKarnersoK kalåtdlit ne-
rissagssautaisa kalålimernit fluo-
rimik akoKarnerat misigssuivfigi-
savdlugo najugkanilo tåukunane
pingasune atuartut kigutait mi-
sigssuivfigisavdlugit. misigssuine-
rit inernerisa torKåinartumik på-
sisipåt. kalålimernit imerdlo i-
merneKartartoK akoKartut 0,5—
0,6—1 p.p.m. fluorimik. misilerai-
neK tamåna iluaKutaussoK pingor-
titap nangmineK iluarsartutdlu-
gulo ingerdlåsimavå. suliaisa i-
nernere taimågdlåt uvagut atua-
ruvtigit.
tamåna taimåisoringningneri-
nåungilaK, isumaliutaunane ili-
magingningnerinaunanilo. pissu-
siussut nangmingneK pissusisut
uvdluinarne inunerme takutipai,
ilumortumik torKåinartumigdlo.
taimatut misigssuineK imaxa
agsut pingåruteKalersinauvoK ki-
sitsivdlo p.p.m.-ip angnertussu-
sigssånut Kalåtdlit-nunåne pissu-
siussunut nalerKunerpaussumut
aulajangissusinauvdlune.
åmåtaoK Frobisher Bayimut
Canadavdlo kangiane kommuni-
nut avdlanut eskimunik kiguti-
lugtunik inoKarfiussunut sågfi-
gingnissuteKartoKarsimavoK. ima-
Ka tåukunånga sujunersutinik
pitsaussunik pissoKarsinauvoK tå-
vane najugkane ardlalingne fluor
(1,2 p.p.m.) imermut akuliutdlugo
ukiune 12—20-ne atorneKarérsi-
mangmat.
ardlalingnik pissuteKardlune a-
joraluartumik fluorinik issartag-
kanik atuineK nalerKutuvatdlå-
ngilaK suniuteKarnigssålo inuia-
xatigit kigutimikut pissusé ug-
tortautigalugit agsut kigdleKåsav-
dlune. (Arnold 1960). ajungitdlui-
narpoK igdloKarfingne ardlaling-
ne issartagkat iluaKutiginiardlugit
misileraissoKarmat, kisiåne imeK
imerneKartartoK fluorimik akuv-
dlugo pitsaunerujugssuvoK pissu-
siussutdlo taimåititdlugit inuia-
Katigingnit tåssa atorfigssaKarti-
neKardlune. Kalåtdlit-nunåne ki-
gutit putugdlit silarssuarme a-
merdlanerpårtångulerput! (pro-
fessor L. J. Baume).
tamatuma katsorsainigssaK sa-
pingisamik pitsaunerpåK pissaria-
Kartipå.
inuit kigutaisa pitsauneruler-
nigssåt anguniardlugo fluorip a-
tornigsså pitsaunerpåK tåssauvoK
igdloKarfingne teknikikut periar-
sinauvfeKartune ermup imigag-
ssap fluorimik akuneKarnigsså,
nunaKarfingnilo fluorinik issar-
tagkanik atortitsivdlune åndgssu-
ineK angerdlarsimavfingne tama-
ne atorneKarsinauvoK. issartaga-
Kartitsivdlune årKigssuineK tama-
tumunåkut iluaKutaulersinauvoK.
kigsautiginåsagaluaKaoK taima-
tut mardloKiussamik årKigssussi-
nerup inungnut neKerorutigine-
Karnigsså.
putoKarnavérsårtitsiniardlune
sulineK angnertungåtsiarpoK, inu-
itdle kigutait pimorutdlugo pitså-
ngorsarniarneKåsagpata ingerdla-
tariligagssat pissariaKartumik tu-
ngavigisavåt ermup imerneKar-
tartup fluorimik akuneKarnigsså.
Birgit Esmark nerissat påsini-
arneKarnigssånik sujunersuissoK
nerissat pivdlugit påsissutigssa-
nik nerissatdlo pivdlugit siani-
gingnigdluarnermik kostkonsu-
lentitut avisikut agdlagånguaKar-
tåsaoK.
avguaKatigigsitdlugo danskit
uvdlormut nerissartagåinitartoK 2
mg fluor erKortuva? sumit tamå-
na pissuva?
imaK tarajoK imaKarpoK 1—1,5
p.p.m. fluorimik, avdlångutauna-
viångilardlo imeK 1 p.p.m. fluori-
mik ilarKigkaluaråine, imerdlo i-
gitaK imånut kugtartoK sordlo tå-
ssa kuseriarneK. aulisagkanik Ker-
Kussanigdlo imåne 1—1,5 p.p.m.
fluorimik akulingme misileraineK
sivisoK taimailivdlune ukiune tu-
sintilingne ingerdlasimavoK.
ilumorpoK påsissutigssat ami-
gautigineKarmata. tåkutisåput-
dlume. imermut fluorillssutinik
sanassoKarnigsså sule ungasigpoK
ilisimaneKångilardlo ilumut tama-
tumunga akuerssissumik tuniussi-
ssoKåsanersoK,
neriugpunga Johanne Schou å-
ma Birgit Esmark isumaKåsångit-
sut imeK imertagaK fluorilerniar-
dlugo aperaumik sangmissaKar-
neK asule tungaveKångitsunik o-
KausiliutåinausimassoK.
CKausigssaKartitauvfingne ta-
mane sapingisamik akissugssåu-
ssuseKartumik Kalåtdlit-nunånilo
pissutsit erKarsautigalugit suliaK
angnertumik suliarineKarpoK ne-
riutigineKardlune imermik imi-
gagssamik fulorilinikut ikiut a-
ngisoK inungnut neKerorutigine-
KalersinaujumårtOK, ikiut tamåna
ilisimatusarnikut påsisimassaKar-
dluarnerpånit peKatigigfigssuar-
nitdlo ilåtigut WHO-mit OKautigi-
neKarpoK navianångitsussoK, isu-
mangnaitsusscK suniuteKardluar-
tussordlc peraingnigssaK pivdlugo
årKigssugkanut atatilisagåine.
K’aKortume kommunalbestyrelse
Henrik Lund,
borgmester.
Vil du slippe for
alle spekulationer
ved fotografering?
Minolta Hi-Matic F
24 X 36 mm kompakt kamera med elektronisk
lukker, der arbejder fuldautomatisk - ingen
problemer med indstilling af tid og blænde -
perfekte billeder hver gang. Flash-matic system
gør indendørsfotografering til en let sag -
indstil lcdetallct een gang for alle,
resten klarer kameraet.
kr. 650.00
Sig ja til
udfordringer
n
1877 - 100 år - 1977
et rigtigt jubilæumstilbud ...
Chr. Richardt Vs
Nørregade 16 - 7800 Skive - Telegramadr.: FOTOEXPRES
Eksperter i hurtig og sikker forsendelse.
Komplet med taske og elektronblitz
23