Atuagagdliutit - 23.06.1977, Blaðsíða 9

inuit ilagfngnut suniutait
angnertusarneKåsassoK
kalåtdlit ilagingne sivntssait isumaKatigfgput, ilagtt
nålagauvfingmit palasinitdlo aKungneKarnerat nang-
minerssornerulernerme inuit suniuteicarsmaunerånut
angmarneKåsassoK
ilagit kalåtdlit 1979-ime upernå-
kut nangminerssornerulernerup
autdlartineranit nangminerssor-
nerunermut nunekartariakarput.
anguniarnekartariaKarpoK, ilagit
nålagauvfingmit palasinitdlo a-
KungneKarungnaerdlutik inuit a-
Kutåtut ingerdlalernigssåt, nuna-
Karfingmingne ilagit akutsissåv-
dlutik. kalåtdlit ilagit kavdlunå-
ne folkekirkemut (ilagingnut nå-
lagauvfingmit tapersersornekar-
angerdlarsimavfik
taimatutdlo »allu«
tapersersugåuséput
Kalåtdlit-nunåne ilagit sivner-
sisa sujunersutigåt mérkanut a-
ngerdlarsimavfik Sisimiunitck
„Gertrud Raskip erkåissutigsså“
ilagit tungånit tapersersornekåsa-
ssok pekatigigfigtut itunit (ataut-
simut kåtutunit), — tåssa mérka-
nut angerdlarsimavfik tåuna Ag-
dluitsumikaluartck. mérkanut a-
ngerdlarsimavfik tåuna ilagigti-
gut sule ingerdlånekarpok, tåssa-
nilo isumakarput taimatut ataut-
simortumik tapersersuissokarnig-
ssak sulinerme ikiutauvdluåsaga-
luartok.
åma taimatut erkarsautekarfi-
ginekarpok ilagit tungånit taper-
sersuissokartilerniardlugo perkig-
sartarfigssatut — sordlo imigag-
ssamit ajokusigkanut — piukoru-
t-Tussok Agdluitsumitok — taine-
kartartok suliniut „allu“. tåuna
KFUK-p isumagingningnermut
tungatitdlugo sulissutigissarå,
landsrådivdlc ilisimatitsissuti-
gingmago tåussuma ingerdlatine-
karnigssånut månåkut råde ani-
ngaussatigut isumavdlutekarsi-
nåungitsok, tauva KFUK-p isu-
magingningnermut tungatitdlugo
sulivfekarfia aulajangerpok tåu-
ssuminga iluarsåussinigssame
ingerdlatsinlgssamilo aningau-
ssartutit nangminek isumagisav-
dlugit.
neriutiginekarpordle kalåtdlinit
ilagingnit tapersersornekarnig-
ssak, taimatutdlo tapersersuinig-
ssak ilagit sivnissaisa Nungme
kanigtukut atautsimineråne ne-
riugdluautigerkunekarpok.
tugsiutinik
imiussfput
ilagit sivnissaisa Nungme
atautsimineråne pekatau-
ssut såkortumik akerdleri-
våt Kalåtdlit-nunåta ra-
diuata tugsiutit kigsautigi-
ssane atornekarkujung-
naermagit. taimale aulaja-
nginek kingusingnerussu-
kut avdlångutekartinekar-
simavok, tåssa kigsautigi-
ssane tugsiutit tusarssaor-
kilerdlutik. tugsiutit radiu-
me piginekartut ilarkingni-
ardlugit atautsimékatau-
ssut tugsiutinik ardlakartu-
nik imiussisimåput uvdlu-
ne aggersune radiume ator-
nekartartugssanik.
tunut) ilaujuåinåséput. ilagingne
ckartugssaussut angnerssariuåi-
nåsavåt Københavns stiftime bi-
skopiussok. månåkututdle årkig-
ssussinek landsprovstekartitsiv-
dlune kungip perkussutågut, av-
dlångortitdlugo Kalåtdlit-nunåne
vicebiskopitut atorfingmik piler-
sitsissariakarpok. kalåtdlit ila-
gingne sivnissut palasitdlo tå-
ssaussariakarput kalåtdlit vicebi-
skopigssånik torkaissugssat.
tamåna kanigtukut Nungme ila-
git sivnissaisa kåtuvfiata atautsi-
minermine isumakatigissutaisa
pingårnersiordlugit ekikarnerisa
ilagåt. ilagingnut nangminerssor-
nerulernigssamutdlo tungassunik
ckatdlinek ingerdlånekarpok o-
katdlisigssiaugatdlartok najorku-
taralugo. okatdlisigssiak nangmi-
nerssornerulernigssamik atautsi-
mititaliat atåne ingmikut atautsi-
mititaliame mardlugsungnik ilau-
ssortalingme suliarinekarsimavok,
ilagingnut inatsisigssanik nutånik
sujunersusiortugssångortitausi-
massunit. ilagit nangminerssor-
nerunerup iluane kanok inigssi-
simanigssåt inatsimik piginauni-
lissumik tungavekåsaok, inatsi-
ssartunit aulajangernekartugssa-
mik, åmalo landstingip perkussu-
siainik kalåtdline ilagit akungne-
karnerat ingerdlatinekarneratdlo
maligtarissagssiornekarsimåsav-
dlune.
— ilagit sivnissaisa kåtuvfiat
Kalåtdlit-nunånitok kateruvfiu-
ngilak aulajangisinautitaussok,
landsprovst Jens-Chr. Chemnitz
Ckarpok. taimåitordle soruname
ckatdlinerit kåtuvfiup atautsimi-
nerdlfviliarnerme
vine silaerunartorta-
KéngitsoK
ilagit sivnissaisa kåtuvfiata (Ata-
katigigfik) Kalåtdlit-nunåne oka-
lugfingne nerdliviliarnerme vinip
silaerunartortakångitsup atorne-
kartarnigsså isumakatigigdlutik
akuerssorpåt. taimatut isumakar-
nek palasit atautsiminigssåne
septemberime pissugssame sarku-
miunekésaok, palasitdlo atautsi-
mitut åma taimatut isumakarpa-
ta tauva sujunersut landsprovsti-
kortitdlugo biskorpimut sarku-
miunekåsaok tåussumånga aula-
jangivfiginekavigtugssångordlu-
go.
nunavtinut provste Jens-Chri-
stian Chemnitz okarpok taimatut
sujunersutekarnermut pissutau-
ssut ilagigåt inuit imigagssartu-
nginigssamut nakorsartitut (anta-
bus). påsinekarsimavok vinip si-
laerunartortå nerdliviliarnerme
imertarfingme taima sungitsigiga-
luardlune inungnutdle imigag-
ssartunginigssak pivdlugo nakor-
sartitunut iluaiginartumik kingu-
nekarsinaussok.
— uvanga tungivnit gutisior-
nermut iliniagkanut tungassumik
akornutigssakartingitdluinarpara
nerdliviliarnerme vinip silaeru-
nartortakångitsup atornekarnig-
sså, taimåitumigdlo isumakarpu-
nga ilagit sivnersaisa sujunersu-
tåt nåmagsinekartariakartok, nu-
navtinut provste okarpok.
nerine pissut nautsorssutigineka-
ngåtsiartariakarput.
kalåtdlit ilagit nangminerssor-
nerulernerup iluane pissusigssait
ukiaro palasit atautsiminigssåne
åma okaluserinekåsaok. nautsor-
ssutigissariakarpok, landsprovste
okarpok, udvalge tåuna, nangmi-
nerssornerulernigssak pivdlugo
atautsimititaliat pilersisimassåt
nangminerssornerulernerup ilua-
ne ilagit kanok pissusilernekar-
nigssånik ilusilersuissugssatut,
nangminerssornerulernigssak piv-
dlugo atautsimititalianut sujuner-
sutekalerune ilagit sivnissaisa å-
malo palasit atautsimitdlutik isu-
mait ilångukumårpait.
Jens-Chr. Chemnitzip okautigå,
ilagit sivnissait isumakatigigsima-
ssut, kalåtdlit ilagit sujunigssa-
me kirkenævninit ingerdlatinekå-
sassut, sordlo åma uvdlumikut
taimåitok. nævnivdle katiternera
avdlåusaok. månåkut sujunersu-
taugatdlarpok, nævne tåuna ilau-
ssortakåsassok atautsimik lands-
styremérsumik — ilimanardlune
kulturimut tungassunut sujulig-
taissok — ilaussortak atausek ila-
git Kalåtdlit-nunåne sivnissuisa
kåtuvfiånit åmalo Kalåtdlit-nu-
nåne vicebiskorpingortugssak, tå-
ssane ingerdlatsissussugssak. uv-
dlumikut kirkenævniuput lands-
høvdinge landsprovstilo.
kirkenævningortugssat erkar-
sautiginekarput piginaunilerne-
kåsassut Kalåtdlit-nunåne ila-
gingne aningaussartutigssanik pi-
lerssårusiornigssamut åmalo pa-
lasinik atorfinigtitsissardlutigdlo
soraersitsisinåusassut. palasitdle
sume palasekarfingme inigssine-
kartarnerat ilagit sivnissaisa i-
natsinerat maligdlugo pissåsaok.
uvdlumikut kirkeministeria tå-
ssauvok atorfinigtitsissartok
landsprovstilo tåssauvdlune pala-
sit suminigssånut akissugssau-
SSOk.
nutåmik årkigssussinigssak er-
karsautiginekarpok imailivdlugo
ilagit sivnissait tamarmiuvdlutik
isumakataugpata palase aulaja-
ngersimassok nunakarfingmingne
inigssinekésassok, tauva tamåna
malingnekåsavdlune. isumatdle
formandertåK
„Atakatigigfik" — Kalåtdlit-nu-
nåne ilagit sivnissaisa kåtuvfiat,
Nungme atautsiminermine kiner-
sinerme nutåmik sujulerssuissu-
nekalerpck forretningsudvalgeka-
lerdlunilo. månamut forretnings-
udvalgime ilaussortaussut tamar-
mik Nungme najugakarput, for-
retningsudvalgimutdle ilaussortat
nutåt måna kinigaussut tamarmik
Sisimiune najugakarput. taimai-
liornekarpok pissaritdlisainigssak
pivdlugo. „Atakatigigfik“mut su-
juligtaissungordlune kinernekar_
pok høj skelime iliniartitsissok
Hans Larsen, Sisimiut. forret-
ningsudvalgimut ilaussortat sa-
niatigut sujulerssuissunerit uku-
ninga inugtakarput., Kujatånil,
Avangnånit kerkanitdlo, tåssu-
ngalo ilauvdlutik Thule Tunulo,
sivnissutitanik.
GRØNLANDSPOSTEN
• landsdækkende
• to-sproget
• er bladet, som læses i
næsten alle grønlandske
hjem
åssigingigpata ilagit sivnissåine,
tauva kirkenævne sumut inigssi-
nigssamik aulajangissusaok.
uvdlumikut kalåtdline ilaging-
né vicitatsprovstit mardluk ator-
fekartinekarput. nutåmik ilaging-
ne årkigssussinigssame okatdlisig-
ssiame sujunersutiginekarpok vi-
citatsprovstit pingasut atorfeka-
lisassut, tåukunånga atausek Ka-
låtdlit-nunåne vicebiskopimut ki-
ngerårtaussartugssak,
kisalo sujunersutiginekarpok i-
lagit iluåne okartugssåussusek
pissaritdlisaiviginekåsassok imai-
livdlugo, ilagit palasekarfing-
mingne ilagingnut sivnissut atau-
sinåt torkartalisavdlugit. ilagit
sivnissait tåukua akissugssautine-
kåsåput ilagit aningaussartutig-
ssånut åmalo ilagingne ingerdlat-
sinermut palasekarfingmingne pa-
lase ingerdlatsissoralugo.
ilagit iluåne demokratip piler-
sikiartuårnerane sapingisamik
kommunine demokrati sapingisa-
mik éssiliniarnekarpok, lands-
provst Jens-Chr. Chemnitz nagga-
sivck. taimailivdlune imaeratarsi-
nauvok „ilagit bygderådiånik" pi-
lersitsissokartok ilagit ilagingnut
tungassune nunakarfingmingne
suniutekarnigssåt kularkémiar-
dlugo.
højskolime illniartitsissoK Hans Lar-
sen, Kalåtdlit-nunåne sivnissais.a
kåtuvfiåne „AtaKatigigfingme" nu-
tåmik sujuligtaissungortoK. kåtuv-
fiup sujuligtaissorisimasså Vittus
Holm ilagit sivnissåinut kingugdler-
mik KinersineKarmat Kinigagsså-
ngortingilak taimåitumigdlo Kiner-
KingneKarsi'naunane.
Højskolelærer Hans Larsen, ny for-
mand for Sammenslutningen af Me-
nighedsrepræsentanter i Grønland.
Den tidligere formand for sammen-
slutningen, Vittus Holm, genopstil-
lede ikke ved sidste valg til menig-
hedsrepræsentationer og kunne
derfor ikke genvælges.
9