Atuagagdliutit - 23.06.1977, Blaðsíða 19

Savalingmiut nangminerssornerunerat — Savalingmiut nangminerssornerunerat — Savalingmiut nangminerssornerunerat — Savaling
Savalingmiune
nålag kersuissut
soraersmeKar-
småungitdlat
nålagkersuissut ministeritdlumt ilåt atausina« lag-
tingip soraersiniarunigit tauva lagtinge ingminut so-
raerserKårtugssauvoK tauvalo lagtingimut nutåmik
KinersineKåsaoK
agdl. M
Jens "l1
Brønden
Savalingmiune partit Savaling-
miune aKutsinerup KanoK iluse-
Karnigssånut aulajangissumik pi-
ngåruteKarput. nålagkersuinikut
KanoK periauseKarnerup tamar-
miussup partit akunermingne su-
lenatigingnerat, Danmarkime uv-
dlumikut periauserineKartunut er_
Kainangajagdluinartumik, uva-
gutdle Kalåtdlit-nunåne sule ili-
simalerKajångisavtinik. Savaling-
miune partit ilait ukiut 1800-t nå-
lerneråne autdlarterérsimåput,
Kalåtdlit-nunånile partit peKati-
gitdlunit uvdlumikut pigissavut
aitsåt autdlarnerniarssålersut, —
inatsissartut suleriausiånut naler-
Kutumik.
partitdle atausiåkåt encartor-
nigssåt utarnisitariaKarparput tå-
ssungalo taorsiutdlugo inatsissar-
tut periausiénut nalerKutumik
årKigssussisimaneK åmalo nang-
minerssornerunerup ingerdlati-
taunera encartusavdlugit.
amerdlanerussuteKartut
nålagkersuinerat
Savalingmiut inatsissartut peri-
ausiånut nalerKutumik periause-
Karfiuput. partit nålagkersuiner-
mik ingerdlatsissut tamatigut a-
merdlanerussuteKartuput, tåssa
landsstyre — imalunit nålagker-
suissut — nalinginaussumik a-
merdlanerussuteKarnikut Kiner-
neKartarmata. landsstyre tåssau-
juarsimavoK iligigkutårfiussoK —
tåssa landsstyre partinit amer-
dlanerussunit katitigaussoK. par-
téKångilaK ima angitigissumik
kisimitdlune landsstyriusinaussu-
ssumik.
landsstyrep autdlarnerfigå i-
natsililiornermik suliaKartut, lag-
tingit. 20-nik Kinigagssångortito-
KarsinauvoK (KinersiveKarpoK) å-
malo aulajangersimångitsunik Ki-
nigagssångoKateKartitsineKarsi-
nauvdlune, tåukualo pigssarsiari-
neKartarput (avguåuneKartarput)
Kinigagsséngortinerme pigssarsi-
aussut saniatigut avdlanik KanoK
pigssarsisimatigineK najorKutara-
lugo.
tåssa tungaviussukut Kalåtdlit-
nunåne landsrådeKarnertut ipoK,
KinigagssångoKateKarnikutdle a-
ngussaKarsinauneK Savalingmiu-
ne Kalåtdlit-nunåningarnit angi-
nerujugssuvoK taimalo maungåi-
nartut ikingneruvdlutik.
amerdlanerpåmfk 10-nik Sava-
lingmiune KinigagssångoKateKar-
toKarsinauvoK. tåukunånga arfi-
nigdlit uvdlume atorneKarput. tå-
sapåtip akånerane uvane nå-
lagkersuinikut aKutsinerup
KanoK årKigssugaunera
sangmisavarput. pissutsit
mardluk maluginiagagssåu-
put. sujugdlermik savaling-
miormiut nålagkersuissue so-
raersineKarsinåungitdlat tai-
måitumigdlo nålagkersuiner-
mingne sapisersinauvdlutik.
åipagssånigdlo — tåunalo
Kalåtdlit-nunånut soKutigi-
nauteKarneruvoK — lagtingi-
mit Kinersinerme ardlaling-
nik KinigagssångoKateKartit-
sisinauneK uvagut sungiusi-
massavtinit angineruvoK.
ssa uvdlume lagtinge 26-nik ilau-
ssortaKarpoK.
socialdemokratit lagtingime 7-
inik ilaussortaKarput, kungitsuju-
massut 6-inik, avigsårumångitsut
(atåinarumassut) 5-inik, inuit par-
tiat 5-inik nangminerssoruma-
ssutdlo partiat 2-nik. ilaussortau-
ssut tåukua 25-t saniatigut suju-
mukarniat partiånit 1-imik ilau-
ssortaKarpoK (Danmarkime suju-
mukarniat partiånut atångitdlui-
nartoK) — åmalo Sudurstrey-
moy-ime KinigagssautitoKardlune.
ministerit
Savalingmiut landsstyriat — tå-
ssa Savalingmiune nålagkersui-
ssut lagtingimit Kinigaussut — so-
cialdemokratinit, kungitsunianit
inuitdlo partiånit pissunit amer-
dlaKatigingnik inugtaKarpoK, ka-
titdlugit arfiniliussunik. Atli Dam,
lagmande, socialdemokratiuvoK.
aKutsinermut nunanutdlo avdla-
nut tungassut suliarai tåssalo mi-
nisteriunertungajak itdlune. tai-
matut Finnbogi Isaksen kungitsu-
niat partiånérsoK angatdlånermut
atuarfeKarnermut igdloKarner-
mutdlo ministeriuvoK. socialde-
mokratiussoK Jåkup Lindeskov
pissortatigut inungnik isumaging-
ningnermut, suliorfigssuarnut —
tåssunga ilauvdlune umiarssuali-
orneK — åma erKartussissoKar-
nermut (inatsisinut) ministeriu-
voK. inuit partiånit pissoK Dem-
mus Hentze aningaussanut mini-
steriuvoK. Dånjal P. Danielsen
inuit partiånit pissoK avKuserngit
pivdlugit, kulturimut tungassu-
nut, niuvernermut nunaleriner-
mutdlo ministeriuvoK. tauva Pe-
tur Reinert kungitsuniat partiå-
ningånérsoK aulisarnermut kom-
muninutdlo tungassunut ministe-
riuvoK.
nålagkersuissut
nakussut
Savalingmiune landsstyre tåssau-
vok Savalingmiune nålagkersui-
ssut nakussut. Cand. scient, pol.
Zakarias Wang AG-mut oKalug-
tuarpoK landsstyrip lagtinge a-
torungnaersisinåungikaluaråne
nutåmigdlo Kinersisitsivdlune. nå-
kungitsQniat pissortåt, Erlendur Patursson, Kirkebøme uvane najugaKarpoK. igdlua åssiliap såmiatungerpiånlpoK
oKalugfissårssQp ukiut 1200-t nålerneråne autdlartineKartup inerdlugule sananeKångisåinartup kigdlerpiångu-
ane. taimane biskopiussoK åma Erlendurimik ateKarpoK.
Republikanernes leder, Erlendur Patursson, bor her i Kirkebø. Huset ligger helt til venstre i billedet, mur ved
mur med den domkirke, som påbegyndtes i slutningen af 1200-tallet, men aldrig fuldførtes. Biskoppen dengang
hed Erlendur, ligesom Patursson.
lagkersuinermigdle suliaKartut a-
kornåne ima isumaKartoKarne-
rarpå Kinersiviup ima sivisussu-
seKartup atunerane landsstyre
nutåK lagtingimit KinerneKarsi-
nåungitsoK landsstyremutdlunit
ilaussortamik atautsimik soraer-
sitsisinaunane.
tamåna ima isumaKarpoK lag-
tingip kigsautigiguniuk landssty-
rip avdlamik taorserneKarnigsså
tauva lagtinge ingminut atorung-
naersitariaKalisaoK — lagtingilo
taimailiorsinauvoK amerdlaneru-
ssuteKartunit tamåna aulajanger-
neKarpat.
tamånalo kingumut ima isuma-
KarpoK landsstyrimut aulajangi-
ssuvatdlångitsoK lagtingime nå-
lagkersuinikut atautsimortunik
Kanordlunit pårdlagåuneKaralu-
arpat. tåssa landsstyrip ikingne-
russuteKalerdlune tunuarnigsså
pissariaKångilaK — sordlo Kav-
dlunåt nålagkersuissue ikingne-
russuteKalernerme tunuartartut.
amerdlasunik åssersutigssaKarpoK
lagtingime taisisitsinikut lands-
styre ikingnerussuteKartarsima-
ssok — tamånale inatsissartune
periautsit atorneKarnerånut suni-
uteKarsimångilaK.
ingerdlatitsineK
landsstyrimik ingerdlatsineK ator-
filigtaKarpoK agdlagfingne pissor-
tanik mardlungnik, fuldmægtigi-
mitdlo sujulerssorneKarput ag-
dlagfeKarférKat inuiaKatigingne
sussagssaKarfingnut tåukununga
anginerussumik mikinerussumig-
dlunit nangminerssornerussunut
tungassut. månåkut 7-inik ingmi-
kortoKarfeKarpoK, tåssalo 1) a-
ngatdlåneK iliniartitaunerdlo, 2)
aulisarneK, 3) sujumut nautsor-
ssusiornerup nåkutigineKarnera,
4) aningaussarsiat, KinersineK inu-
ssutigssarsiornerdlo, 5) kommunit
suliorfigssuit imåkutdlo pisinau-
titauneK, 6) aulisarneK akileråru-
sersuinerdlo åmalo 7) inungnik i-
sumagingningnermut nakorsaKar-
nermutdlo tungassut, kulture ila-
gitdlo.
nålagauvfiup Savalingmiune
sivnissutitaisa Kutdlersåt tåssa
nålagauvfiup atorfeKartitå (om-
budsmand) — Kalåtdlit-nunåne
landshøvdingimut erKainangajag-
toK — tåussumalo nålagauvfiup
ingerdlatitsinera sujulerssorpå.
atorfeKarfik tåuna nangminer-
ssornerunerme OKartugssaussut
nålagauvfiuvdlo OKartugssautitai-
sa akornåne atåssuteKautauvoK.
tåukualo atuarfeKarnermut na-
korsaKarnermutdlo tungassut a-
merdlanerssait åma ilaKutariu-
ssuserme pisinautitauvfit ardla-
Kartut sordlo averusersinauneK
avinerdlo, Kitornarsiartårnigssa-
mut akuerssissutit avdlatdlo i-
ngerdlatipait (sujulerssorpait).
atorfeKarfik tåuna nålagauvfi-
up misigssuissutitåta nangmineK
saniatigut agdlagfingme pissorta-
mik atorfiligtaKarpoK åmalo fuld-
mægtigit pingasut sujulerssorpait
atautsimut pissagssaKarfigissane
ingmikortortat åssigingitsut —
atautsip sujulerssugarai atuarti-
taunermut tungassut åma inussu-
tigssarsiornermut ingmikortortaK,
åipåta inatsisinut tungassut åma
kultureKarnermut tungassut pi-
ngajuatalo ilaKutariussuserme pi-
sinautitauvfingnut tungassut åma
ilagingnut tungassut.
— kisiåne demokratT-
ungilaK!
—- nangminerssornerunerme o-
Kartugssaussut Kavdlunåt issåinit
issigalugit demokratiskiussutut i-
ssikoKarunarput, kungitsujuma-
ssut partiata pissortå, folketingi-
mut ilaussortausimagaluartoK Er-
lendur Patursson AG-mut oKar-
poK. kisiåne inatsissartut periau-
siånut nåpertutumik KanoK pit-
sautigissumik erKortigissumigdlo
ingerdlatsineKaraluarpatdlunit
kisiåne tåssane imåingilaK demo-
krati pineKartoK, tåssame taima-
tut ingerdlatsinerme kigdleKartit-
sineKarmat. nunagissaK nangmi-
neK pissugssauvfiginigssånut kig-
dligssaKartitsineK inuit avåmut
issigissåinik kigdleKartitsivoK. a-
simiorpalugtungornarpoK — ing-
minut nåmagisimårnarsivdlune
nangmineK najugarissap ilåinå
kisime soKutigerKuneKartitdlugo.
— nunanume avdlanut nålag-
kersuinermut tungassuinait kisi-
mik Københavnime sangmineKå-
ngitdlat, åmale tåssane sangmine-
Kartut ardlaKarput savalingmior-
miunut tungassorpiait uvagutdle
sunguamigdlunit aulajangivfigisi-
nåungisavut.
Atli Dam, lagmandiuvdlunilo
socialdemokratiussoK oKarpoK pi-
ssusigssamisordluinartugssaussoK
pissagssat atautsimorfigissagssat
pissagssatdlo ingmikut itut Sava-
lingmiunit ingerdlatineKaraluar-
pata. — tamatumalume tungånut
ingerdlaneKarsimavoK, Atli Dam
oKarpoK. agdlåt nunanut avdla-
nut tungatitdlugo soKutigissavut
pivdlugit isumaKatigingningniar-
nerne ardlaleriardluta ingerdlatsi-
ssussarsimavugut imalunit Kav-
dlunåt autdlartitåinut ilaussarsi-
mavdluta (sordlo fmane pisinauti-
tauvfit pivdlugit aperKutine). u-
vagutdlo nangminérdluta Islandi-
mik åmalume Kalåtdlit-nunånik
isumaKatigingningniartarsimavu-
gut aulisarnikut isumaKatigissu-
tigssat pivdlugit. tamåna pivoK
1972-ime tåssalo taimane sujug-
dlerpåmik isumaKatigingningni-
arpugut Kavdlunånit ilagineKara-
ta.
Atli Damip kigsautigiumavå
Savalingmiune demokratiskiussu-
mik pisinautitaunerup agdline-
Karnigsså.
sapåtip akunerane kingugdler-
me taivarput avigsårumångitsut
(atåinarumassut) partiata kigsau-
tigigå sussagssane tamane någ-
gårsinaunigssaK. partip tåussuma
sujuligtaissuanit folketingimut i-
laussortångordlåmit Pauli Ellef-
senimit oKauseKautauvoK, tåuna-
lo isumaKarpoK någgårsinaunerup
savalingmiormiut ingmingnut tu-
ngassunut demokratiskiussumik
kisimik oKartugssaunerat isu-
mangnaitdlisåsagå.
sapåtip akunerane kingugdler-
me: partit.
Atli Dam.
19