Atuagagdliutit - 14.07.1977, Blaðsíða 2

side 2 — KuperneK 2 — side 2 — KuperneK 2— side 2 — KuperneK 2 — side 2 — KuperneK 2 — side 2 — KuperneK 2_side 2_Kupe
Kalåtdlit-nunålerssårut
atuagaK issomartorsiordlugo
sujornagut Eandsdommeriusimassup C. F. Simony-p
Keld Hansenip atuagkiå „Grønlandsbilleder" sarKu-
merérneragut issornartorsiorpå kukuneritdlo paitsui-
neritdlo ardlaKartut uparuardlugit
Keld Hansenip åssiliartalersugkå-
mik atuagkiå „Grønlandsbilleder/
Assilissat Kalaallit nunaanit 1860-
1920“, 1976-ime Christian Ejlers
Forlagip sarKumersitå, nersorne-
Karsinaunine tamåt nersualårne-
KarunarpoK — imaKalo ingassau-
tilårdlugo.
„assilissat pitsauvdluinartut" å-
ma „Kanga piniartut inunerat Ka-
Kutigortumik åssiliartalersugka-
mik atuagångordlugo" ilåtigut
Kulenutaralugit sarKumernerane
erKartorneKarpoK. atågut OKau-
sertaliussane ilåtigut atcrneKar-
put: „Kalåtdlit-nunåt Kavdlunå-
nit nunasiaugatdlarmat — KaKU-
tigortumik åssiliångordlugo“ åma
„åssilitdlarKigsut Kalåtdlit-nunå-
ne suliait 1860—1920 aitsåt sarKU-
mersut“.
kingugdleK erKortuvatdlåma-
viångilaK.
Kalåtdlit-nunånut tungassunik
atuagkanik ilisimassaKalåginar-
dlune nalujungnaerérsimassag-
ssåuput åssiliartaliussat amerdla-
nerssait, åmalo tåukua najoncu-
taralugit erKortumik påsissaKar-
simåsavdlune Keld Hansenip a-
tuagkiånisut „atautsikorssuaK"
tugdleringnilersordluagåungit-
sumik åmalo Kanganisaunere su-
mingånérnerilo soKutiginagit pi-
nane.
Keld Hansenip åssiliartaliussai-
ne ikigtuararssui't kisimik uvavne
nutårsiagssåuput, tamane Kalåt-
dlit-nunåne pissunik OKalugtuar-
tut.
isumaga maligdlugo åssit ilait
pissariaKarsimångikaluarpoK ilå-
■
□ Villads Villadsen: TUPERNA
□ Jørgen Liljensøe: BARAKKERNE
Navn/ateK
Adresse/najugaK
Postnr. By/igdloKarfik
BOX 609 . TELF. 213 37 3900 GODTHÅB/NUUK
ngutisavdlugit. taimatut takusi-
nåungilara suna pivdlugo Ivigtu-
ne sulissut asiarnerat, pi. 98, ilå-
ngutdlugo ivertineKarsimanersoK.
åssilissut atautsikut mardlung-
nik åssilissoK takutiniåinarsima-
gåine, takuk atuagkap kingorna-
ta tungåne „åssilisscK kinauner-
sok nalussaK", tauva åsse tåuna
OKalugtuartålo „Elfelt“-imut tu-
ngassoK (pi. 75) tugdluarnerusi-
måsagaluarput åssilissartut atua-
gagssiåne ilaugunik. åsse tåuna,
angmagssissut, sujornagut ator-
neicarérsimavoK — ilåtigut Med-
delelser om Grønland-ime, atua-
gaK 60, åma uvanga nalungilåka
åssit Kulit migss. Kalåtdlit-nuna-
nut tungassut, „Elfelt" åssilissu-
ssutut agdlagartagdlit.
Elfeltimik OKalugtuame åma
r.aKinerdlutaKarpoK. arKa avdlå-
ngorpoK 1901-ime.
åssilissaK åsse 88-ime takutitsi-
niarpoK Kitåne Kavdlunåt anger-
dlarsimavfiånik, sutaKånginamile
åssilissualunit. ilaunane, åsse so-
KutiginåssuseKångilaK.
John Møller ardlaligssuarnik
Kavdlunåt igdluine åssilissaKar-
poK inugtalingnik, åma sordlo i-
laKUtaringnik kalåtdlinigdlo kiv-
fanik ilalingnik.
taimåitoK soKutiginarnerusaga-
luarpoK,
sarKumernerane kalerriussissut
ilåta tupigå taimane taima åssi-
liveKarloKartigisimanera.
avdlat amerdlanerungårtut Ka-
ngale åssiliartalissussarsimåput
ukiut ingerdlanerine, sordlo ator-
figdlit angnerit sordlo inspektør
Ryberg, inspektør Daugaard-Jen-
sen, palase Vibæk åma niuvertoK
Maigaard taineKarsinauvdlutik.
åssimut 8-mut Thulemut tunga-
titdlugo OKausertaine Keld Han-
sen agdlagsimagaluartoK Knud
Rasmussenip åssilissånik åssita-
KångilaK, åmalo Mylius Erich-
senip „Den litterære ekspedi-
tion“-ime åssilissarisimassai so-
KutigineKångitdlat „pikunåine-
rardlugit" åmalo peKatigititdlugo,
åssime 92-ime påsinarungnaersar-
dlugo „åssilissua ilisimaneKångi-
laK“-mik agdlagarserdlugo ilå-
nguneKarsimavdlutik Mylius
Erichsenip åssilissai Kanganisau-
nere kukuvdlugit. „1903“-mik ag-
dlagsimåsagaluarpoK, takuk My-
lius Erichsenip Moltkevdlo atu-
agkiåt „Grønland", KuperneK 360.
kussanartumik Keld Hansen å-
ssiliartalersugkamik atuagkiorsi-
mavoK, teknikikut suliaK kussa-
nartoK, ajoraluartumigdle tamå-
na atortut suliarinerata aserorpå.
Keld Hansen kalerriussissunit
nersualårneKaraluarpoK oKauser-
taliussaminut ilåtigut ima: „ner-
sortariaKartumik naitsunik er-
sserKigsumigdlo... imaKa kalåt-
dlinik nalussumut tatiginartumik
påsititsivoK", „oKausertalersorne-
rane Kanganitsanik påsisimassa-
KardluarneK torratdlaisitsivoK".
åjå! taimåikaluarunitoK!
Keld Hansenip OKausertaliuta-
mine suna kukungitsorsimanerpå.
ersserKivigsunik Kanganingå-
nérnere kukuneKartiterput, inuit
kukuvdlugit atsigkat, åssilissue
kukussut, sume åssilissaunere ku-
kussut, kukuvigsut, amigartut å-
malo putunartunik OKausertaliu-
ssat.
CKausertaliuneKartut agfaisa
migssai isumaga maligdlugo pi-
ngårtutigut kukuneKarput, kuku-
nernik, pingitsorneKarsimasinau-
simagaluartunik iluaKutiginiarne-
Karsinaussut nalinginaK pineK a-
jornångitsut atordlugit, sordlo
tåssagoK Kalåtdlit-nunåta kitåne Kavdlunåt angerdlarsimavfiat, kisiånile
sutaKångingmat, åssiltssordlunit nangmineK ilaunane, Kalåtdlit-nunarpa-
lårtumik, åsse sordlo soKutiginarpatdlångitsoK. John Møller Kavdlunåt
angerdlarsimavfine ardlalingnik åssilissaKarpoK, inugtalingnik, åma sor-
dlo ilaKutarit kalåtdlitdlo kivfat åssinginik. taimåitoK soKutiginarnerusi-
måsagaluarpoK, C. F. Simony agdlagpoK atuagkap „Kalåtdlit-nunåne
åssilissat" sarKumerérnerane issornartorsiutimine.
„Direktoratets Meddelelser" (ki-
ngorna ateKalersut „Beretninger
vedr. Grønlands Styrelse") åma
atautsimut katitigkat „Kalåtdlit-
nunåt Hans Egedep tikineranit
ukiune 200-ne“. („Medd. om
Grønland", atuagkat 60 åma 61).
åma erKumiginarpoK, kalåtdli-
sut Kavdlunåtutdlo OKausertait
maligtuåinångingmata. ilåne ka-
låtdlisue påsinarnerussardlutik.
Keld Hansenip atuagkiåne ku-
kunerit pivdlugit OKaloKateKarå-
ngama OKartoKarajugpoK, atuag-
kamik atuartugssat ilåinaralår-
ssuisa kukunerit malugisagait, a-
kornutiginaviarnagitdlo.
tåuna tungaviginiåsavdlugo a-
jorunarpoK. cKautigineKartutut a-
tuagaK sarKumermat OKautigine-
KarpoK, tamaviårdlune sulinikut
kussanartumik inissoKarsimassoK,
atuagardlo akisukulugpoK, åmalo
amerdlaKissunit kussanardluartu-
mik nersualårneKarsimavdlune
„inungnit, påsisimassalingnit".
atuagaK kingunigssame sulia-
tut atajumårpoK, taimåitumigdlo
Kalåtdlit-nunånut tungassunik
tatigalugo påsiniaivigissartagag-
ssåusagaluardlune.
matumuna kukunere tamaisa
erKartorsInåungilåka, åssersute-
Karumale påsinarsarsinauvara.
åssime 8-me, Krabbep åssili-
ssainik takutitsissume mérKanik
arfineK mardlungnik „Thule"-
mérsunik, Keld Hansen ilåtigut
agdlagpoK „ajoKersuiartortitat
slationiliormata 1909-me Thuleme
inuit tamaunga piorartut. issigtup
eskimue tamatuma kingorna si-
larssuarme ilisimaneKalerput, ilå-
tigut åssilissåkut tåssuna, Peary
sujugdliuvoK suliailo Knud Ras-
mussenimit nangineKarput..
uvanga nalungisåka maligdlu-
git inuit tåvane najugagdlit sta-
tionip pilersineKarnerane najug-
kamingnik avdlångcrtitaKangår-
simångitdlat, åmalo inungnik tåu-
kuninga nalungisaKarneK Kanga-
le pigineKarsimavoK, taimane
Ross 1818-imile inungnik tåukuni-
nga åtaveKarmat, tamånalo ilisi—
massagssarsiortarnerne 1800-ukut
ingerdlaneråne angnertusarneKar-
mat sordlo Hans Hendrik (takuk
åsse 34) åma Karl Petersen peKa-
tausimassut. tåukua pivdlugit
Karl Petersen-ip atuagkiarai
„Erindringer fra Polarlande" 1857
åma „Den sidste Franklin Ekspe-
dition" 1860. tauvalo Peary-p ag-
dlagtugai tikipavut 1892-94 åma
norgimiup Asi rupip „Blandt
Nordpolens Naboer" 1896-imér-
sok, kisalo Knud Rasmussen a-
nguvdlutigo „Nye Mennesker"
1905-imérscK åma Mylius Erich-
senip OKalugiautå „Betesda“-me
3. maj 1905 kisalo tåussuma ki-
ngornagut avisitigut OKatdlineK.
nauk Pearyp Knud Rasmusseniv-
dlo åssilissait?
åma akerdlilerneKångitsusångi-
laK, Keld Hansen åsse 12-ime o-
Karmat, Samuel Kleinschmidt
„Nungme agdlisartoK". inersima-
ssungorérdlune aitsåt Nungmut
pivoK.
Keld Hansen isumaKarpoK åssit
19-ip åma 20-ip nunasiagdlit ta-
kutikai, udliggerit niuvertugssat-
dlo K’aKortume nulissartut 1892
migss.
autdlancausiussame oKauseKau-
teKaraluartoK, åssigingissutit er-
sserKigtaKissut, Kavdlunåt kalåt-
dlitdlo åssiliseKatigigsimagånga-
ta, sordluna Keld Hansenip ma-
lugisimångikå, åsse 19-ip taku-
tingmagit inspektøre, kolonibe-
styrere assistentitdlo mardluk,
tåssa Regnar Stephensen, Brum-
merstedt, Hastrup åma Lauritz
Mathiesen, åsse 1899-imérsusaoK.
åssime 20-me ungatåne matu-
me volontør Bache erssipoK, K’a-
KortumisimassoK 1894-ime, tai-
mailivdlunilo tauva åsse tåuna
taimanikomisausimåsaoK. taimai-
livdlutik åssit ingmingnut atå-
ngitdlat.
åssilissame 35-me, tunumiut å-
ssilisisimassut Krabbemut 5. sep-
tember 1906, Keld Hansenip åssip
OKausertai nalerKutivigsut nutå-
mik taorsersimavai, OKalugtuar-
dlune, tunumiut stationeKalerne-
ranit 1894-ime ukiut Kulit migss.
Kångiutinartut atissatik åmit å-
noråminernik merKulualingnik
pisiniarfingmiunik taorsersima-
gait, ilångupålo, Gustav Holmip
ukiut 20 migss. sujusingnerussu-
kutdle avdlångorneK tamåna ma-
lugisimagå, åmalo taimanikut ar-
fangniat tunumiunut ånoråmi-
nernik natsanigdlo sikingassunik
tunissaKartarsimassut.
ukiut tåukua „20-t“ encordlui-
nartusinåungitdlat, tåssa Gustav
Holmip tunumiut sujugdlermik
nåpisimangmagit 1883—84-ime,
tåunale eiKéingikaluardlugulunit,
arfangniat tunumiut ineriartor-
nerånut suniuteKarsimångitdlat,
nauk Keld Hansen åssine avdlane
åma taima isumaKaraluartoK.
Keld Hansenip autdlantausiu-
ssamine OKauseKarpoK kigsautigi-
nerardlugo, atuagaK månåkut su-
junigssamilo sarKumerneKartaru-
mårtoK, påsiniarneKardlune o-
KatdlisigineKardlunilo. taima kig-
sauteKarnermut tugdluartungilaK,
OKausertalersornerisa taima ku-
kuneKartiginerat. OKatdlinigssa-
me tungaviussariaKarput tunga-
vigssat erKortut.
Keld Hansenip nangminérdlune
atuagaK OKatdlisigerusunginguat-
siarpå.
sujugdlermik inugtånut sågfi-
gingnigpunga januarime, ilåtigut
sujunersuteKardlunga atuagag-
ssiamut „Grønland“-imut ilångu-
tagssamik, tåuname tåssane år-
Kigssuissungmat.
kingusingnerussukut sågfiging-
nigkama kukunerit nanisimassåka
navsuiarniarsimavåka, kisiånile
sule Keld Hansenimit akissutisi-
nangalo tusagaKångilanga.
maje nålersoK 1977,
C. F. Simony.
2