Atuagagdliutit - 14.07.1977, Blaðsíða 22

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
måna nunaKarfft sule-
KatigfgtariaKalerput
sisamångornerme 19. maj 1977-
ime AG nr. 19-ime agdlauserine-
Karput Sujumup kommunalertai,
erKartorneKardlune Nanortaling-
inigssaKartitsiniarnerme kommu-
nime udvalge tamaviåraluarput,
kisiåne boligstøtteudvalg suliami-
nik påmårussivatdlårsorissarpa-
ra. nunavtine tamarmiugunarpoK
boligstøttimit igdlut inuerutut nu-
navtinut åssiliångorsimassut ku-
ssanaitsut. isumaKarpungalo iler-
kok tamåna piårnerpåmik avdlå-
ngortitariaKalersoK. igdlut amer-
dlanerpåt KimangneKarångamik
KimangneKarnermik kingorna a-
seroriartuålersarput, sordlo iga-
låt, matut avdlatdlo aserorumi-
narnerussut kinguleriårdlutik. ki-
nuteKarsimassut utancissut tug-
Deres ur
er i gode hænder hos os ...
Vort moderne reparations-
værksted modtager gerne De-
res ur eller brille til repara-
tion.
nalunaerKutarKat
uvavtinut suliarititarniaruk
årdlerxutiginago ...
sutdlivivtine moderniussume
nalunaerKutårnat issarussatit-
dlunit suliariumaKåvut.
URMAGER JOHN GRAUTING
Torvet 1 - 7620 Lemvig
me kommunalbestyrelse Sujumu-
kormiortaKalersimassoK. imana a-
kulerunigssara pissariaKéngika-
luartoK agdlauserissaK takuinar-
dlingunigssamik ilimasugtut a-
pernutait kisiåne-una akissaria-
Kardlutik: „boligstøtte utanrivar-
put“. apernutinut taima akissu-
teKartuåsavdlune namagkung-
naerpoK, tamåna avdlångortiter-
neKartariaitalerpoK. suna pitsau-
nerunerpoK, igdlo inigineKarane
aserordluinarsimassoK iluarsar-
nigssålo nutaunerminit nalinge
agdlåt patdlimulersimagpago? una
pitsaunerussutut issigissariaKar-
poK igdlo KimataK inueruniariar-
pat KinuteKartumut tuniutdlugo.
soruname kommunime inigssa-
Kartitsiniarnermut udvalge aku-
erssisimagpat iluarsagagssartai
kingusingnerussukut iluarsagag-
ssångordlugit.
nalungilarput boligstøttip iluar-
såussinigssamut aningaussat uki-
umut atugagssat nautsorssutigi-
ssarai amerdlanissutigutdle ilåi-
nut aningaussalissutigssanik pig-
ssaKartitsissarane.
misilingneKarsmåunginerdlune
KinuteKartumut igdlup iluarsa-
gagssartai isumagiteriardlugit (ar_
dlalingnit tåuna aperKutigineKar-
tarmat) aningaussartutit pigingni-
lersup akiliutigssånut matussissu-
tigssångordlugit ånuvigigaluaråi-
ne. inigssaKartitsiniameK pitså-
nguatdiarKajaraluartoK, inigssai-
leKinerssuvdlo kingunerissartagai
ilångutdlutik migdleriåsagaluar-
dlutik.
Jonathan Joelsen.
dlugo pissariaKartisimavara isu-
maga sarKumiukusugdlugo. uv-
dlumikut politikikut suliniaKati-
gigfit Atåssut Sujumutdlo piler-
sineKarnerånut akerdliungilanga,
pitsaugivara landsrådime folke-
tingimilo igdluatungerit suliner-
mikut unangmenatiglsagpata suli-
nermingne pitsaunerutitartik a-
nguniardlugo.
kisiånile nunaKarfingmiussugut
erKarsautigissarianarparput kom-
munime sulinerme ikioKatigigta-
riaKameK, Atåssut Sujumutdlo u-
r.igfigtut suleKatigigfigssatutdlo
ernarsautigingikaluardlugit. Su-
jumup kommunalertainut isuma-
Katåunginivnut tungavigåra uv-
dlumikut nunaKarfit piorsarneKa-
lerfiåne nunaKarfingmiussugut a-
tautsimut penatigigdluta sulena-
tigingneK nunanarfingnut iluanu-
taussugssan anguniartariaKaravti-
go. nalungilarput Atåssut Suju-
mutdlo pilersineKaramik ing-
mingnut unangmerulårtuinångo-
rérdlutik sarKumertut, uvagutdlo
nunaKarfingmiussugut ernarsau-
tigaluta taimatut suleKatigingni-
arnerme avigsårtutilisaguvta nu-
naKarfit piorsarniarneKalernerat
tungavingmigut nalominarsiu-
mårpoK.
uvdlumikut nalungilarput kom-
munenarfik mardlungnik imalu-
nit pingasunik nunaKarfeKarsi-
magpat, téukulo kommunalbesty-
relsime ilaussortautitai politiki-
mut suliniaKatigigfingmut nang-
mingneK pingårnerussutut issigi-
ssamingnut ilaussortångoriarunik
ingmingnut unangmiualertug-
ssaussut, nunaKarfit suleKatigig-
dlutik ajornartorsiutimingnik a-
niguiniamerat akornusersulersi-
nauvåt.
uvdlumikut nunaKarfingmiu-
ssugut ajornartorsiutivut ikiona-
tigigdluta anigorniarssarigatdlar-
tigit. imailiorsinauvdluarpugut:
nunaKarfit atautsimut suleKati-
gigfiliorsinauvugut. Atåssumut
Sujumumutdlo pexatigigdluta
ineKarniarner-
mut politike
Se efter guld-mandlen
så får De det ægte marcipanbrød
KåKortariavik Kineruk
tauva marcipanimit sanaK pitsavik pisavat
LEVERANDØR TIL DET
KONGELIGE DANSKE HOF
w^IrvtÅonffi*
'en
sujunersutinik tuniussisinauvugut
nunanarfingmiut scnutigissait tu-
ngavigalugit. AG-milo normume
tåssane atuartartut agdlagåine ag-
dlauserineKarpoK nunaKarfit a-
tautsimut kdtugitse! Thimothius
Poulsenimit agdlauserinenartOK
soKUtiginardluinartoK, nunaKarfit
ikionatigigdlutik suleKatigingnig-
ssanut tungavigssauvdluartoK pi-
viussungortitariaKartordlo.
taimattu nåikaluartumik nuna-
Karfingnik igdlersuiniarnera er-
ssersilårpara neriutigalugo Suju-
mup kommunalertainit erssendg-
saivfigineKarumårdluta sut tu-
ngavigalugit suliniuteKarniarner-
mingnik. nalungilarput sineriag-
ssuavtine Kinersissartut tamarmik
Sujumumut Atåssumutdlo ilau-
ssortångornaviéngitsut. taimåitu-
mik nunaKarfingmiussugut ataut-
simut peKatigigdliita sulenati-
gingnigssarput pissariaKardlui-
narpoK.
Johan Sandgreen, AkunåK.
Atungagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Ki'nutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
narsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnauslnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
partfpalåt?
kingugdlermik Kinersinerup taku-
tipå nunavtine Kinersissartut a-
merdlanerit (taimame uvagut isu-
maKarpugut) siumukormiunut Ka-
nigtussut. Stephen Petersenip isu-
må maligdlugo tåuko partipalåju-
pungoK avdlat suliarerérsimassåi-
nik nutangussiaringnigdlutigdlo
utorKamik mitatigdliungnaersi-
nåungitsut. tåssa taimåikamik
partipalåjupat? — nåmerdluinaK.
uvavtinut åssigigpoK siumukor-
miut ilungersutigissait sujornati-
gut sarKumiuneKartarérsimassu-
nik ilaKarpata taimåingigpatalu-
nit. sordlume åma Kavsérpagssuit
månéku,; malugerérunaråt tåuku-
nunga igdlua’tungiliutut sulissu-
tiginiagait inordlåginåungitdlui-
nartut nunasiaunerup nalånile i-
sumatoKausimassunut sordlaling-
nik ilaKaramik. seKernuvmigoK a-
tåne nutåKångilaK.
siumukormiunut såssussissarne-
rit inugtarsiuineruvatdlårtarput.
ukiune Kulikutårtune nålagker-
suinerup tungåtigut nunavtine
nipåinerssuau 1970-ikune Kångiu-
simavoK — siumukormicKarat-
dlartitdlugo! OKalugtuarissauner-
mik agdlagtartugaluaruma oKåsa-
galuarpunga ukiune tåukunane
aitsåt taima ersserKigtigissumik
kalåtdlit inuinait påsilersimagåt
ingerdlatitauneK sutigut eKungå-
ssuteKartoK — siumukormiut po-
litikiat ersserKigsoK tungaveKar-
dluartordlo avKutigalugo. tåssa-
Kauna avdlamik taima pikunarti-
gissoKåsava kalåtdlit nimårutål
kigdloK nangmingneK nunaming-
niniardlutik atdlingussaujartui-
nalernertik siumukormiut ku-
laiatdlarmåssuk, taimåisagamime
avdlarKutugssåungitsumik nunav-
tine najugagdlit ilait (pingårtu-
mik kikut?) Kérragsimårtuinå-
ngoraluartitdlugit. månåkutdlo
tamatuma tungåtigut ilorrånut i-
ngerdlanigssaK ilungersutigineKa-
lerpoK. avdlat tåukunane soKuti-
ginartitdlugit taiumassåka tå-
ssåuput sujugdlermik EF-imut
någgårumajuarnerat. aningau-
ssarpagssuit tåussuma ussiniutai
unikåtdlagfigingitdluinardlugit
(uvfa-måssa akerdlerissamik upa-
jarKajågaluaKigait) ungasingne-
russoK erKarsautigalugo erKortu-
mik aulajangersimasoråvut nu-
narput KaKugumutdlunit avdla-
miunut pinangniarfinångoriartor-
Kunago.
GRØNLANDSPOSTEN
• to-sproget
uliamik misilivdlune Kivdleri-
nigssaK uvdlune måkunane ka-
lålerpagssuit erKarsautåinipoK. å-
ma tåssane siumukormiut isumåt
KanoK itoK påsivarput. kalåtdlip
piniartugune aulisartugunilunit
nuname sineriåta imartå angusi-
naussane tamåt akornusersorne-
Karnane piniarfigiumassarpå. ta-
måna imap narxata atånut ala-
pernaitsut erKaimaniardlissuk.
agdlagagssiaK nålermat isuma-
ga pingårneK oKautiginåsavara:
siumukormiut partipalåjungitdlat.
KaKUtigortuvoK suleKatigit tåu-
kunatut isumaKatigigdluartigalu-
tik ikioKatigigdluartigalutigdlo
sulissarnerat. periausiat erKainar-
titarpara taigdliortuvta ilåta o-
Kauserissainut: „kinalo angutau-
ssok akiutuararaoK akornutau-
ssok Kångigauniarpat". tamåna
tåssåungilaK akitdlorigsårneK u-
torKaKånginerdlunit, anguniagka-
migdle aulajangiussivdlune tama-
viårneK, siumukormiut suleriau-
siat taimåipoK.
Karl Møller,
K’aersut.
pi'ssusig-
ssamisorpa?
radioavisikut tusartualersimavar-
put Kalåtdlit-nunåne sulivfeKar-
fit åssigissaitdlo erKartorneKartit-
dlugit OKartoKartartoK: „kalåtdlit
nunavta-----sordlo åssersuti-
galugo „kalåtdlit nunavta radiua“.
inuit ilåinut imaxa pissusigssa-
misortutut issigineKarsinaugalu-
arpoK taima oKarnikut erssersi-
neKartarmat nuna måna kikut
nunagineråt. imaKa ama isuma-
KartoKarsinauvoK taima OKami-
kut kiussuseK nunamut aulaja-
ngersimassumut atåssuteKartoK
tapersersorneKardlune avdlanut
malugitineKartariaKartoK.
kisiåneKarpordle. nunarput a-
teKarpoK: Kalåtdlit-nunåt. tai-
måitumigdlo nuname tåssane a-
tortut, nunap pigissai, atermut tå-
ssunga atatitdlugit OKautiginia-
ruvtigik, pigingnigtorsiutdlo ato-
rusugdlugo, atia avdlamik ilanago
OKartariaKarpugut, tåssa: Kalåt-
dlit-nunåta rådiua, Kalåtdlit-nu-
nåta landsrådia il. il..
kikut nunagingningnerånik er-
ssersitsiniardlune taiguineK — tå-
ssa nunap arxanut pigingnigtor-
siumik ilångussineK — isumaga
maligdlugo nunavta ativianik e-
KutitsineruvoK.
Alibak Steenholdt.
22