Atuagagdliutit - 14.07.1977, Blaðsíða 17

nunane issiqtormiut iliniartitauneK pivdlugo seminareKarnerat . Det tværpolare uddannelses-seminar . nunane issigtormiut iliniartita
nunane issigtune ilmiartitsine« pivdlugo seminareKarnerme peKataussoK
kalåtdlit oxausé navianartorsiulerput
~~ Kavdlunåt oxausé Kalåtdlit-nunåne atornexartut
tunugdliutitariaKarneruput kalåtdlit oxausTsa
tarnatumunåkutdlo kulturip kinåussutsivdlo
tairnaitfneKarnigssånit, — Nungme seminarexar-
nprme pexataussut taimatut årKigssussisimanerme
PigssarsiaKarnermingnik oxalugtuarput.
nunane issigtune iliniartitaunikut
Pissutsit pivdlugit seminareKarneK eraar-
sauterpagssuarnik autdlariartitsivoK,
PKataussut ilåt iliniartitsissugssamut
^jniartoK Bolethe Papis oKarpoK. — sor-
0 påsingilara Kavdlunåt oaauslsa
''niartitaunerme sok tainia pingår-
,'n^artiginerunerat. Kavdlunåt oKaustsa
a atdlit OKausé inangeriartulerpait. Kav-
unåt OKausé Kalåtdlit-nunåne
Unugdliutikåine pitsauneruvoK kalåtdlit
au sisa tunugdliutineKarnigssanit.
a atdlit OKausisa taimaitineKarnigssaisa
fSSI®åt kalåtdlit kulturiånik, kalåtdlip
jnåussusianik taimaititsinigssaK. Kav-
unåt-nunånime inuit 5 millionit Kav-
unåtut OKalugtut najugasarput. tåuko
0Kausé nungunaviångitdlat. kalåtdlitdle
°Kause navianartorsiorput.
nangipoK: ukiune Kulingiluane
a8dlagfingmisimavdlunga ukiunilo mar-
seminareKarneK
nunane issigtune iliniartitau-
nerme pissutsit pivdlugit se-
njinareKarneK inerpoK. Ala-
skamit, Canadamit, Kalåt-
it-nunånit Skandinaviamilo
sameKarfingnit 50-erdluinar-
PeKatauvfigineKarpoK.
'biriame Inuit sivnissuti-
a9ssåta tikinigssane nalu-
naerutigisimaga|uarpå, kisiå-
ne tikingilaK.
Nungme seminareKarneK
seminareKarnigssat tugdle-
Pilerssårutausimassut 4-
"'ussut åiparåt. seminare-
Karnerij tåuko pingajugssåt
u 'ormåna oktoberime Ca-
nadame pissugssatut piler-
ssarutauvoK.
OKaTtiserissagssat pingår-
nerussut pingasut Nungme
“KaluserineKarput:
1) atausiuvdlune nangmi-
niussuseK atautsimor-
tumigdlo peKatiging-
neK — nangminiussut-
nut atuarfiup pingåru-
teKarnera. autdlarni-
ssok tåssa dr. phil. An-
!on Noem, Norge.
) inuiaKatigit atuarfing-
m't suna ilitnagissaria-
Karpåt? autdlarnissoK
AngmalortoK Olsen,
Sisimiut.
iliniartitsissoK tamåni-
miuvik — periarfigisi-
naussai kigdleKarne-
ralo. autdlarnissoK Se-
minarieadjunkt AKig-
ssiaK Moller, Nuk.
seminareKarneK nagga-
serneKarpoK peKataussunit
auseKarfigineKartitdlugo.
°KauseKartut amerdlanerit
eminareKarneK pingårtuv-
muinartutut oKautigat. ardla-
Kartut isumaKarput taima
angnertutigissunut pivfig-
fSaK sungipatdlårtoK — a-
auserdlo isumaKarpoK se-
mtnareKarnerme aulajanger-
sumik isumaKatigissutaussa-
r'a.KartoK una: måna pivfig-
ssangortoK Kalåtdlit-nunåta,
anadap Alaskavdlo akor-
nane toråginartumik tingmi-
ssartukut atåssuteKarnigssa-
mut.
^G-p seminareKarnerme
PeKataussut ilait oKaloKati-
9ai, Kanordlo isumaKarnerat
måne atuarneKarsinauvoK.
dlungne Frankrigimitdlunga nangmineK
malugivara inungutsiniit osauserissat
inangerneKartitdlugit KanoK-itussoK.
sunik itinerussunik kalåtdlisut
OKaloKatigingnigssaK agsut ilunger-
sunaråra sapingajagdlugo.
OKautsit pingåruteKarnerat
— oKautsit-ukua ilumut atortorissat
amilårnalårtut, Bolethe Papis inger-
dlaraigpoK. OKautsit aulajangersimassut
sapingitdluarane ingerdlavdluarneK
angnertflmigdlo angussaaarneK ajor-
nångilaK. imalunit tamatuma aker-
dlerdluinånik pissoKarsinauvoK. OKautsit
mérKamut iliniartitsissutauvdluångigpata
tauva mérKap sujunigssånik aserui-
sinåuput. sentinariame ardlalingnik
nåpitaKarpunga pikorissuseKarnermut
tungatitdlugo uvavnit sapinginerussug-
ssanik, iliniarnermingnile ajornartorsior-
nerussunik Kavdlunåt OKausinik ilikavig-
simånginertik pissutigalugo.
inuit inuput
— påsinerdnaggasivoK. isumaKartuåinar-
simavunga inuit tåssa inussut Kav-
dlunåjugunik kalåliugunigdlunit. ntånile
isumagineKartoK tåssauvoK OKautsit
tauvalo tamattumflnåkut kulturip inuiait-
dlo navianartorsiulersut ånåuneKar-
nigssåt. aniguisåput ineriartortitauv-
dlutigdlo, ingminermingnime iluating-
nartorpagssuaKarput nålagauvfit angisut
ama nuånarutigssarsivfigisinaussåinik.
tatigitigut
Edna A. Maclean, Barrowime
Alaskantio, Alaskame universitetime
sulivfeKarpos: iliniartitsissut iliniar-
titaunermut atorfeKarnigssamutdlo
aulajangersimassuntik iliniarnermut
suniuteKarnerat seminareKarnerme agsut
agssortussutigårput. amerdlavugut
misigisimassut iliniartitaunerme
åssiglngitsune pissortausinaussutut uv-
dlumikut atorsinauvdluartugut — anter-
dlavdluinarput avdlånguteKartineKarta-
riaKartut. tamardluinangajangmik taim
isumaKarput, taimåitordle avdlån-
gdteK ardlu arn anil unit ineriartorne-
KangingajagpoK, ingerdlatsinerme pissor-
taussut aKUtsineK iperarumångingmå-
ssuk. tamåna uvavtinut pakatsinarpoK.
iliniartitsinerme ingerdlatsissut tunganit
tatigineKarnerunigssaK ator-
figssaKårtiparput. Kularutigingit-
dluinarpara sapingitdluinåsagigput.
atautsikugagssaK angivatdlåKaoK
Ulrik Møller, K'asigiånguit: aitsåt per-
nardlunga taima seminareKarnerme
ilauvunga. K'asigiånguane timelæ-
reriuvunga, ajornartorsiutitdlo oKaluseri-
neKartut ilarpagssue nalungilåka. av-
dlane pissutsit KanoK-itunerat tusardlugo
påsissaKarnarpoK. uvanga isumaaar-
punga Kangånitdlc oKauserissat pigtnar-
niardlugit ajornartorsiuteKarnéK
ntåssåkorpiaK Alaskame anginerpaussoK,
tåssane mérsat iliniartineKarmata tuluit
OKauslnait atordlugit. taimåitordle
åssigingnik ajornartorsiuteKarpugut.
atautsimérssuarnermit mlsigissarpagssuit
»inigssititerneKaratdlåsåput«, taimailepat
aitsåt nalunarungnåisaoK isumagssarsiat
sordlit uvdluinarne atuartitsinerme ator-
neKarsinaussut.
Ulrik Møller åma isumaKarpoK
seminareKarneK sivikipatdlårtoK oKa-
IflserineKartut taima imartutigissut eraar-
sautigalugit. — agsut angussaKarpugut,
taimale amerdlatigissut tamaisa sangntiv-
dluarsinaunagitdlunit suliariv-
dluarsinåungilagut, nauk unukut åma
sulissaraluardluta. kingugdlerntérnig-
ssame uvdlut amerdlanerussut ator-
tariaKåsagunarput atautsimissutigssat
mnrtmt
taimatut angnertutigisagpata. imåi-
sinauvoK tamatumuna OKatdlissutigissag-
ssat pivdlugit piarérsarfigssaKarnerusa-
ssugut.
ajornartorsiutit
Tagak Curley, Inuit Kultur In-
stitutimérsoK, Eskimo Point, Canadamit:
— Kalåtdlit-nunanukarneK — uvavnut
misigissauvoK angisorssuaK, — takuv-
dlugo inuiaKatigit Nungmisut igdloKar-
fingmiut KanoK ingerdlassut. misigissaK
tåuna kivdlissutigåra. påsissåka nåper-
tordlugit iliniartitaunerme ajor-
nartorsiutit pingårnerussut Alaskante,
Canadame Kalåtdlit-nunanilo ingnti-
ngnut åssigigsorujugssuput. påsisintavara
iliniartitaunerup iluarsåunera Kalåtdlit-
nunåne taimatut suliarineKarsintassoK
tamarmiuvdluartungordlugo —
aperautauginalerpoK taimatut »pior-
sainikorneK« mérKat kuiiok pigssar-
sivfigineråt — tamåna onauseKarfigineK
saperpara. påsiniardluåsavdlugo
angusinausimångilara. Canadame iliniar-
titsineK anginerussukut tuluit OKausé
atordlugit ingerdlåneKarpoK nauk atuar-
fingmut OKartugssaussut tungaviussukut
isumaKatigigaluaråt ukiune atuar-
fiussune sujugdlerne pingasune inugtitut
atorneKåsassut — tåssalo tåssane ilunger-
sunartunik ajornartorsiuteKalerérpugut.
atuarfingmile OKartugssaussut taimatut
isumaKarnerigaluat iluaKutåunglnarpoK,
tåssame inugtitut sapingitdluartunik
iliniartitsisinaussut ikigpatdlåKingmata.
Kularutigingilarale OKautsivut nun-
gutitåusångitsut. inugtitut Canadame
agsorssuarujugssuaK atorneKarput nauk
atuarfingme atorneKarnerat sungikaluar-
toK. ama pilerssårutigårput inugtitut
agdlagtauseK latinerit naKinerinut (sordlo
agdlagkat uko) avdlångortiniardlugo.
taimailiornerup OKautsit atuartitsinerme
atorneKarnerat iliniarneKarneratdlo
OKilisåsavå.
inoKutigit atautsit
Benedikte Schmidt, issigingnår-
titsissartut ilåt Tukaa: — nuånfirnartutut
isumaKarfigåra nunane issigtune nunat
kigdlinge atornagit inuit ingmingnut
nåpeKatigigtalernerat. sujusingnerussu-
kut taimatut atautsimérssuartunut
peKatausimavunga, misigivungalo sor-
dlume nangmineK ilaKutarissat nåpit-
dlugit. anterdlaKaut åssigigfigissisuma-
Karpunga Alaskame, Canadame Kalåt-
dlit-nunanilo ajornartorsiutit ajugauv-
figivdluarsinauneruvdlutigik inuit
peKatigigkaluarpata, taimailiornigssaK
pitsaunerusavdlune nunane pineKartune
nålagkersuissut sujunigssamik ajor-
nartorsiutitdlo KanoK ajugauv-
figiniarnigssanik ilusilersuineråningarnit.
iliniartitaunerme ajornartorsiutit piv-
dlugit seminareKarnigssane ardlasartune
atautsimérssuarnigssaK tugdligssaK åma
Tukarme issigingnårtitsissartut Kaereu-
ssauvfigissåt nuånårutigilerérpara.
kinåussutsimik agssor-
tuteKatigingneK ilisarnarsiartorpoK
Josef Motzfeldt, Umånak: — NQngme
seminareKarnerme uvavnut suna
Ulrik Møller, K’asigiånguit
Josef Motzfeldt, UmånaK
suniuteKarnerpausimassoK OKautigisav-
dlugo ajornakusårpoK, Tukarmile
issigingnårtitsissartut sentinareKarnerup
ilåtut isumaKarfigiguvtigik tauva akissu-
tigssaK unauvoK: »Inuit« takutineKarmata
agsut tamatumånga sunerneKardlunga.
tåussumunga tugdliliutdlugo peKatau-
ssunik avdlanik katerisimaKateKarneK
pingåruteKardluinarsimavoK. taimatut-
dlo sunerneKautigåra Kanga inunermik
inta iluseKartitdlugo ingerdlatsinerup
arnalo europamiunit-amerikarmiunit
sunerneKarujugssuardlune inunermik
ingerdlatsinerup akornåne kinåusstsimik
tamavta atautsimut ajornartorsiute-
Kalernerntik misigineK. seminareKarnikut
påsissutut ipara kinåussuseK pivdlugo
agssortuteKatigingneK 1970-kune aut-
dlartitdluartOK mana aulajangersumik
iluseKariartulersoK. tamåna nuånår-
narpoK kinguårfngnut tugdliussugssanut
iluaKutåusangmat.
inungutsimit OKautsit
atordlugit iliniartitauneK
Reidar Erke, same norgentio, Kau-
takeinomio Finmarkenime: — OKautsinut
kinåussutsimutdlo tungassunik ajor-
nartorsiuteKarneK samit nalungit-
dluarpåt. nunane ardlaKartune santeKar-
poK sumiorpalussutsitdlo inta åssiglngit-
sigaut, sordlo kalåtdlit, inugtitut
(Canada) inugpiatdlo (Alaska) akornåne
åssglngineKartoK. seminareKarnerme
måne ingerdlåneKartutut itume tulugtut
OKalugsinauneK saminut aulajangt-
ssorujugssuvoK. tåssunga tungatitdlugo
Salg, Service og
Reservedele
SUKKERTOPPEN MARINE
MERC 200 Postboks 70 • 3912 Sukkertoppen . Tlf. 1 32 12
norgemiutut svenskisut finlandimiututdlo
OKalugsinauneK atorfigssaKangangilaK.
tamatuma seminareKarneK saminut
amerdlanernut peKatauvfigitineK ajor-
nartungortipå. taimåissuserdle tåssauvoK
ikingnerussuteKartut ilungersutigissagåt.
sentinareKarnerup pingåruteKarnera
nalilisaguvko såkortflmik ersser-
Kigsarumavara una: iliniartitsinermik
KanoK ingerdlatsinigssane nutåne
OKausitoicarissat kulturitoKarissamigdlo
tungaveKarnigssap piglinarneKarnigssait
pivdlugo peKataussut akornåne
isumaKatigmgneK. antalume påsineKar-
dluinarpoK tamåna aitsåt namagsineKar-
sinaussoK teknikikut ikifltigssat nutåliat
tamaisa atuarfingne atorneKarnerisigut.
nunavingntingne inflssut iking-
nerussuteKartut tunganit piumassarine-
Kartut såkortunerpårtåt tåssauvoK iliniar-
titaunerme inungutsimitdle OKauserissat
sapingisamik angnertunerpåmik ator-
neKåsassut. piumassarineKarpordlo
nålagauvfit nunasiaKalersimassut tåssane
aningaussartfltit akilisagait.
amalo nalujungnaerpara årKigssu-
ssinerit iliniartitauneK pivdlugo måna
seminareKarnertut piarértutut itut,
peKataussunut agsut pingåruteKartut.
ama nerifltigissariaKarpoK »silarssuit
sisamanik« taineKartartume nunan inuisa
ikingnerussuteKartut ilauvfigissåne
kulturikut pisussutit avdlåkajåjussut
piglnarneKarnigssaisa ineriartortitaunig-
ssaisalo pingåruteKarnerat silarssuarmiut
avdlat akornåne påsineKariartuinåsassoK,
Reidar Erke naggasivoK.
17