Atuagagdliutit - 19.01.1978, Qupperneq 23

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
atuagaK »NapåK« amigarpatdlårtok
Farep Itorssuarput atuagkiarini-
aleramiuk soruname åkangma
angajugdliup Kitornai sule aju-
ngitsut atåssuteKarfigerKårniar-
simångilai. tauva pigssarsiaKar-
nerusimåsagaluarpoK.
ajussårnaKaoK atuagaK aut-
dlarteriåinaK kukorérdlune aut-
dlartisimassoK.
uvangalo uvgornartitara er-
ssersinialåsavara imåitoK: tai-
manerssuaK angumerissavutdlo
Kavdlunåt kalåtdlinik nuliaKartut
Kitornaisa KanoK piniartut akor-
nåne perortarsimassut agdlåt pi-
ssartamigsut issigissariaKalersar-
tunik.
Frederik Ulrik Valentin Nielsen
(NapåK) inusimassoK 1801 toKU-
ssordlo 1884 83-inik ukioKardlune.
nulia Marie Suvfie (Suvfiaralak)
tåuna K’ipingassume inungorsi-
mavoK. angume niuvertorusiuvfi-
ane, tåssångalo Manitsumut niu-
vertutut atorfeKarnerata nalåne
taimanile (NapåK) malerssuilerér-
simåsaoK.
Farep OKautigerérsimassai pini-
ångikaluardlugit oKalualårsiåti-
gut erKaencajånarsigamik. nalu-
ngilavut Napåmik sujuleKartut,
sineriagssuavtine siåmarsimassut
Upemaviup erKånit, ManitsoK,
Kangerdlo, K’ornumilo nunagilig-
kamine Kitornai kinguåvilo entar-
tuinardlugit tåuko Farep nalusi-
mangmagit.
Napakut Kitomatigdlo tatdli-
mat, atauseK sule peKångitsoK,
K’ornumut piput 1847 angajug-
dleKutertik Kristoffer 8-nik uki-
oKartoK. ilaisa ance tusancårdlu-
git, ineramik KanoK pisimanere
takujumårpavut. taigutait per-
Kårdlugit.
1. Kristoffer Nielsen, 2. Bolethe,
3. Karl, 4. Mikael, 5. Amalie, 6.
Vittus Nielsen (nukardleK) tåuna
Kujatåne ajoKit sujugdlit ilaga-
lugit suleKatauvdluarsimavoK.
kinguåKarpordlo 1. ajoKe Kristof-
fer Nielsen nulialo BiaK tåuna
Sårdlume sujuaissaKarpoK. 2. Bo-
lathe Nielsen, tåuna åipaniårtor-
taråt, piniartorssuaroK Noad Jos-
vassen. ernituaKarput, Juel Jos-
vassen 1863-ime inusimassoK. 3.
Karl Nielsen, sule åipaKarane
1865-ime anorerssuarmat Igdlu-
nguanut tipussaugamik Kristian
(Ungåp) toKOKatå.
4. Mikael Nielsen, piniartoK unia
KilalugarajoK emerisalo malig-
dlugo Kilalugarajugtorssuput. nu-
lia Priskilla-mik ateKarpoK.
5. Amalie Nielsen, inusugtuvdlu-
ne toKUvoK.
6. Vittus Nielsen, OKautigerigkav-
tut ajoKingorame Kujatåne åipa-
nigsimassoK.
Napåkut Kitornait taima tug-
dleringneKarput. tåukulo K’or-
nume nunamingne kinguåve åma
ilångutilårtariaKarpavut. måna
takorKUvdlugo, Nielsen-it KanoK
nunamingne aulåukautigisimaga-
luarmata.
Farip atuagkiåne tusarérparse
Kristoffer piniartutut perorsima-
galuartoK. 1865-imile ånåussiniar-
nerminit, åmalume arcunarKajar-
dlune nukiordluarsinaujungnaer-
simavoK.
åtaga Kristoffer, Biathelo
(BiaK). Kitornait takoriartigit.
Kristian, Karl, Birgitte, Adam,
Mariane, Niels, angutitait tamar-
mik piniartuput.
Mikael Priskillavdlo Kitornait:
Ane, Apolio, Jakob. ilaKarsima-
galuartut naluvåka.
tåuko igdloringorsimassut silag-
tupavut, piniartut K’omume su-
julerssortimigtut issigigait. tåssa
Na pap kinguåve, nunamingne ki-
nguågssissardlutik amerdliartor-
simagaluartut (nåme uvagut Fa-
rilo). nunånguarput tamavtinit
KimataK puiorneK ajornartoK. a-
jortinata takussåsavarput måssa
ilåtigut 70-inileréraluartugut.
taerigkavne uterfigilårdlåka pi-
niartut igdlorit KanoK nunancati-
mingnut iluaKutautigisimassut.
tauva utilåriarta. Napårtuku-
ngoK K’orngumut periatdlartut,
(K’ornoK Kangatut taivara) Nor-
dlinamik inulik pinerrarigsor-
ssuarningoK måkulugoK piniagag-
sumimnguamigdlunft sa-
riarfigssaxångrtdiat!
inusugtut OKaitsune najugaKar-
tugut ukioK nutåK autdlamerfi-
galugo måna nipangersimåinarta-
riaenipugut. naluneKångilarme
uvdluvtine inusugtut politikikut
OKatdlisaoKissut — asumigoK Ka-
låtdlit-nunåta sujunigssai. månile
OKaitsune inusugtut unukut su-
mininguamigdlunit såriarfigssa-
Kångitdlat. katerssortarfeKaralu-
arpoK, filmeKaraluarpoK, kisiåne
tåuko måna atorneKarneK ajor-
put, månalo OKaitsut kommuna-
liånut sujunersutiginiarpara su-
junigssame måne ukiumit nutå-
mit kommunip inusugtut isuma-
ginerulisagai utorKait pivatdlår-
KaKugo silagtusaugut?
naitsumik agdlangniarpunga ima-
Ka silagtuatdlautausinaungmat.
uvagut kalåtdlit KaKugo silagtu-
saugut? imigagssap OKatdlisaune-
ra KaKugo nåsava? ilumut nåv-
feKångitsumik oKatdlisaujuarpoK
OKatdlisaujartornera ilårdlugo a-
jortikiartuinardlune. uvanga imi-
gagssap aserorpånga. månåkut
imerKussåungilanga. imigagssap
atornigsså naluvdlugo tåssa tai-
ma ajortigaoK.
Kå, landsrådit eKérdluse isu-
mase sarKumiuniarsigik asuler-
ssuaK OKatdlisiginarnago, oKatdli-
silerångavse tusångunåinartarpu-
se. ukiut Kavserpagssuit OKautsi-
se utertuåsagavsigik. matuving-
nigsså uvanga kigsautigingilara.
imigagssaK pivdlugo inatsit må-
nåkut atortoK uvanga ajoringi-
lara.
januarime 1978 atulersugssaK
agsut kussanaitsutut OKautigisi-
nauvara, tåssa nal. ak. mardluk
angmassarnigssaK. sordlo åssersu-
tigalugo inugpagssuit pisiniardlu-
tik isågunik imaKa ilait perugdlu-
liulersinåuput pisiniaraluardlu-
tigdlunif- inigssaKångitsut kussa-
naitsuliulersinauvdlutik. tai-
maingmat landsrådit, Kå, isuma-
se sarKumiuniarsigik!
atuartartut ilåt,
A. TH., K’aKortoK.
ssat Kilalugkat puisserpagssuitdlo,
NordlingoK 'Omåname ajoKersui-
ssoKalermata nugterput, amiåkui-
goK Bentikasik Timårardlo Kitor-
name sungiusaissoralugit piniaKa-
tigilerpait, tåukulo taissama er-
nere, sordlo Josef Daniel, tåukua-
goK kingornatigut 1850-ikut sani-
anit piniartut nugterfigilerpait,
(nalungikaluardlugit susa).
uvagut angumerivdluarparput
Napåp ernera Mikael Nielsen, u-
tontångortoK angatdlareKissorme.
igsiatdlagdlune KåKituånguardlu-
ne iluminit piartuteKartoK nalu-
ngilarput.
ukulo ernere, piniartorssuit
Apolio Jåkulo. igdlutik Kristian
Kålilo Kasukaleraluarmata, 1910-p
kingorna 1930-p tungånut, nunar-
Katimingnik pivdluåkissårtitsi-
ssut, igdlortåtik taorserdlugit.
uvagume pinialerérnivtine su-
julerssortigissarsimavavut, soru-
name sujulivut imåtigut patdli-
månglkaluarivut isumaKarpunga
erninaK nunåkut Kångersimagi-
vut, tamåkume taserssuarmut Ka-
Kissaraluartut „KeKertaussaK"
kigdliginartarsimavåt uvagutdle
1945-mit 1952-imut Manitsup
Xsortuata kugssuatalo autdlåvia-
nitarpugut, avane pavane kilome-
terialuit atordlugit.
Farip itorssuavta ilerra ujarag-
taKarsoringingmago ilångupara
aussaK 29. juli 1977 ilungmuka-
rama ilerKuvtut ornerKåraluarpa-
ra, nauk inåliuna tigdligsimavå,
kiavmitauva. angissusia 3 tom
40,50 cm. ujaragtap agdlangnere:
Frederik Ulrik Valentin Nielsen,
inussoK 1801 toKUSSOK 1884.
agdlagtoK Pavia Nielsen.
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutaruruavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat oxautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissonarfiup
nailisartariaxartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilångunex ajorpavut,
kisiånile ingmikut pfssutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo Ingmikut ilisarnauslnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk linga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
kigutilerssårut
nagit. nalungilarpume nunaKar-
fiup inusugtut isumavdlutigigai
sujunigssavtine. taimåitumik
kommune-å, inusugtut såriarfig-
ssaKartiniåkit, sordlo atautsimé-
Katigalugit, katerssortarfiup
ingerdlatsissugssainik Kinersitit-
dlugit, tåssame kommune saner-
Kutinardlugo inusugtut katerssor-
tarfik ingerdlåkungnångilåt. kom-
mune-å, nunaKarfiup inusugtut
isumavdlutigai, autdlukaluarniå-
kit!
naggatågut: ukiume nutåme
pivdluareussivdlunga inuvdluar-
Kussivunga. Jørgen Reimer,
OKaitsut.
ATUAGAGDLIUTIT-itigut av-
dlatigutdlo malugingitsorsinausi-
mångilara kalåtdlit kigutilungne-
rat erKartorneKartartoK. tamåna
tungavigalugo isumaKarpunga ta-
kingitsumik nangminérdlunga
misiligtagkåka agdlauserisavdlu-
git.
Kalåtdlit-nunåliarKårama 1922-
23-me kigutika misigssorterér-
dlugitdlo iluarsartisimavåka 1919-
ime, 19-inik ukioKardlunga ani-
ngaussarsiulerama isumagitinig-
ssånut akigssaKalerdlunga. taima-
ne Jyllandip kitåne avingarusi-
massume ilerKugaluarpoK, uva-
nga nunaKarfigissavne, aperssor-
terérnerme kigutaussartångikåine
arnartavut katisagångamik kigu-
taussartårtardlutik uvisårtik åssi-
liseKatigilerångamiko.
uvanga kigutika isumagivdluar-
tarsimavéka ilaortortitariaKarna-
git Danmarkimut 1930 utertina-
nga ukiune tatdlimane Kilalugar-
niarfingme Kangerssuatsiame U-
pernaviup pigissåne pissortaorér-
dlunga. oKautigisavara, najugka-
ma avingarusimanera avKuteKa-
kulångineralo perKutigalugit pi-
lersorneKarnera angnertusimå-
ngingmat, taimåitumigdlo kalåli-
minemik nerinerusimavdlunga,
kalålimineKaKingmat tingmissa-
nik puissinigdlo neKinik måtang-
nigdlo Kilalugartaravta uvanga
nangmineK piniartitavnik, pissa-
Kardluartaravtalo.
ilimanarpoK tingmissat imar-
miut umassutdlo kisalo aulisa-
gartaussartut fluorimik akoKar-
dluarsimassut. imerme imigari-
ssartagarput avKutigalugo pisså-
ngilagut, tåssame 1925-mit 1955-
imut sermerssuarmérsunik ni-
langnik augtitanik imeKartarav-
ta. sussame umiatsiamik nilagta-
riartarpugut ukiukutdlo Kamuti-
nik, tåukulo iggavingme igavfiup
kigdlingane nåpartane mardlung-
ne augsertarpavut.
Upernaviup pigissåne tamarme
nilagtarnikut imeK pigssarsiari-
neKartarpoK margarinap pukuine
åssigissåinilunit augserneKartar-
dlune Kutdliup ingnerata augpa-
lunguserdlune sungårtup Kulåne.
tamåna pivdlugo åma tamånimi-
ut kigutigigsuput, niuvertoruse-
Karfingmiutdle pisiniarfigdlit ki-
gu'ilugsiartulersimåput, ilåtigut
kigutaersitariaKartardlutik. er-
sserKigdluinarpordlo niuvertorut-
sikcrmiut pingårtumigdlo Kitor-
nait kigutilungnerssåuput, ilåti-
gut Kavdlunåminernik nerissuga-
mik Kajussiagssanik, suaussanik
il. il. åmalc sukutortardlutik.
akerdlianigdle inuit pigssardli-
ernerussut kigutigingnerussarput
kalåliminertuinartussaramik å-
malo kigutitik ilåtigut atortardlu-
git amernik Kituliorsainermut,
Kingmif anuinut iperåutanutdlo.
tamåna iluaKutigissarpåt åmame
kigutitik atordlugit taimatut su-
lissussinermikut akigssarsilårta-
ramik akigssaKamerussunit, eu-
rcpamiunigdlo erKardleKarnermi-
kut kigutilungnermik kingornu-
ssisimassunit.
kalåtdlit ilivitorKanitut niaKue
takugåine kigutit amerdlanerit a-
tassarput, kisiåne nungutdlarsi-
maKalutik. uvanga kigutika må-
nåkut taimatut issikoKarput 1925-
mit 1955-imut taimatut atorsima-
gamik, taimane kisima kalåtdlit
250 migss. akornånikatdlarama
tåukunatut inuvdlunga, uvavnut
inuvdluarnarnerussumik.
ardlaleriardlunga Thulemut ti-
kerårtarpunga. 1943-me sorssung-
nerssup nalåne Thulemut pivu-
nga Kimugsimik april Kåumatau-
ssok tåssångånitdlo aitsåt augu-
stime umiarssuardlunga autdlar-
dlunga. taimane piniartut akomé-
ne tåukunatordluinaK inuvunga.
nerissagssatik tarajulemeK ajor-
pait, kisiånile imamit Katdlussiv-
dlutik Kajulertardlugit amerdla-
nertigutdlo aipatitdlugit neringi-
kångamikit Kuartugarissardlugit.
eskimo naluneKångitsutut india-
nerit OKauseråt isumaKartoK „6-
Kångitsunik neKitortartoK", ima-
Ka nikagsautitut isumaKartitaK,
tåssame kalåtdlit (eskimut) india-
nerit akivdlugit taissarpait erKig-
dlit „nutsamingne erKigdlit".
Thulemititdlunga australiamioK
kigutilerissoK tikipoK Canadami-
ngånérdlune. kigutilerissaKångi-
vigpoK kigutaersinanilunit, inuit-
dle kigutaisa misigssornigssai ag-
sut soKutigalugo, pingårtumik nu-
liat inusugtut, umiarssup usingi-
arnerane suleKatåungitsut, ala-
pemaisersorujugssuit taimåitu-
migdlo misigssoruminartut åtavi-
kuminaramik.
kigutit nakorsåta tupigusutigå
arnat misigssugkame ilait taima-
tut ukioKaraluardlutik kigutigi-
ssutsimikut åssigingitsorujug-
ssungmata. kisa tupigusulerdlune
ornigpånga aperalungalo suna ta-
matumunga pissutausinaunersoK.
tauvalo oKalugtusinausimavara
arnat kigutigigsut tåssaussut ti-
keråt nunaKarférKane inusima-
ssut sujuaissamigtut iliordlutik,
kigutilugtutdle tåssaussut niuver-
toKarfingme ussernartunik nior-
Kutigssautilingme najugaKartut,
tåssa tåuko uvé ikiortaussarmata
niuvertoKarfingme, radioKarfing-
me imalunit nakorsaKarfingme,
tamåkule saniatigut piniarnermik
ingerdlatsivdlutik.
åssigingissuseK tåuna påsinar-
torujugssuaK australiamiup soku-
tigissorujugssuvå.
ukiune ardlalingne Thulemu-
kartamivne inuk atausinaK kigu-
taussalik takusimavara. tåssalo
ikingutigivdluagara K’åvigarssuaK
inusugtunguvdlune Knud Ras-
mussenip Amerika avangnarKut-
dlugo angalanerane ilausimassoK,
tåssanilo avdlatut ajornartumik
KaKortunik amigdlit ilerauinik a-
tuisimavdlune nerissagssautåinig-
dlo nerisimavdlune.
isumaKarpunga måne oaalug-
tuarissama ersserKigsumik er-
ssersikåt sok kalåtdlit kigutait a-
jorsiartuinartut pissutigalugit ne-
rissat avdlångornerat, Kavdlunåt
kalåtdlitdlo åiparigtarnere åmalo
sukunik atuinerup angnerulersi-
manera.
kigutima amerdlanerssait sule
måna pigåka, tåssame ilisarisima-
ssavnit avdlaningarnit angneru-
ssumik eskimutut inusimagama
kigutikalo nungutdlartisimavdlu-
git kalåtdlisut utorKartut avdla-
tutdle. 77-inik ukioKarama neri-
ugpunga åtåsinaujumårånga.
kigutit nakorsarissara Børge
Høft Kalåtdlit-nunånisimassoK a-
tuagkiorsimassordlo „Aad jeg en
hund —“ kingugdlermik pulao-
ravne anilersungalo suaorpånga:
isumaKarpunga kigutitit mångå-
nit nagsåsagitit.
uterdlunga aperåra: isumaKar-
pit erninaK toKujumårtunga? i-
malunit kigutika sule ajungitsut?
Suko, isumaKartungauna kigu-
titit sule pitsauvigsussut ukiunilo
aggersune sule agsut iluaKutausi-
nauvdlutik, taima akivoK.
taiméipungame åma. agsut ne-
riugkumavunga kalåtdlit årKissu-
tigssamik navssårumårtut, taima-
lo nangmingneK kigutitik ator-
dlugit Kungujugsinåusavdlutik å-
malo ukiune inup inuvfigissarta-
gaine kigutitik atorsinauvdlugit-
dlo nuånårutigiumårait.
ikingutika agsut inuvdluarKuv-
dlugit
Suko — Andr. Lund-Drosvad.
tulugkap sulue
jutdlip frimaerkia tunineKardluar-
simassoK nuénårutigigaluardlugo
ima OKardlanga: imaKagOK tulu-
gaK tingmissap ingminit angne-
russup suluinik åtartortungångi-
kaluarune KanoK pingårtigerKaja-
Kå?
Mute.
24