Atuagagdliutit - 20.03.1980, Qupperneq 2

AG
Tidsindstillet bombe
Forsal fra forrige side
bestyrelsen må anses for at være
uforsvarligt, siger Henrik Lund
til AG.
— Kommunalbestyrelsen kan
selvfølgelig bare affinde sig med,
at det er dyrt at bygge i Grøn-
land, og at man må affinde sig
med en voksende bolignød, større
og større sociale problemer og me-
re og mere forskelsbehandling.
Men det har vi ikke villet. Vi har
derfor genovervejet situationen,
og vi har satset på billigere boli-
ger og større boliger. Vi har fun-
det ud af, at mange sociale proble-
mer stammer fra, at boligerne er
for små til de store grønlandske
familier.
Kommunalbestyrelsen under-
søgelser førte til et vist samarbej-
de med et dansk typehusfirma
med det formål at finde frem til et
egnet, rimeligt stort, velisoleret
og energibesparende typehus.
— Det er simpelt hen været en
nødvendighed, siger Henrik
Lund. — Hvis vi i Qaqortoq skal
afskaffe bolignøden i byen med
det nuværende prisniveau, så vil
det omtrent koste de næste 15 års
skatteindtægter.
Under halvdelen
Mod den omtalte kvadratmeter-
pris på 8.133,00 kr., så er prisen
for det nye typehus omkring
3.500,00 kr. pr. kvadratmeter, alt-
så langt under halvdelen.
— Alle siger selvfølgelig, at det
Roskildeme pilerssårusiorneKar-
poK majime sapåtip akunerine ki-
ngugdlerne mardlungne Kalåt-
dlit-nunånut tungassunik Kanon-
iliusenartitsinigssaK igdlonarfik
ikingutigissaK Nanortalik sulena-
tigalugo. Kalåtdlit-nunånut tu-
ngassunik sapåtip akunerine mar-
dlungne sangmissaKarnigssamut
ilautineKarniarpoK Nanortaling-
miut utornait pingasut umialior-
tartut umialiortinigssåt Nanorta-
lingme periausitomat maligdlu-
git. umiaK sananeKåsaoK vikingit
angatdlatåinut Roskideme inigiti-
tame.
■ savåtilingnut tapissutit — Ka-
låtdlit-nunåne savåtilingnut EF-
mit tapissutigssat aitsåt upernå-
ro aussarulunit piarérneKåsåput,
EF-ime inatsissartunut ilaussor-
tan Finn Lynge OKarpon.
Kalåtdlit-nunåne savåtigdlit
tapivfigineKarnigssånut apernut
EF-p nunauteKarnermut poli-
tikiata tamåkissumik ilusilerssor-
neKarnigssånut atavoK. tåssanilo
imuit akinut tungassut pingåru-
teKartorujugssuput, tåssame EF-
p ukiumut aningaussanik atugag-
ssåne pingajorarterutaugamik.
ikke kan lade sig gøre, siger Hen-
rik Lund, og han indrømmer, at
selv kommunalbestyrelsen i Qa-
qortoq tvivler lidt.
— Men, fortsætter han, — på
vores sidste fælleskommunale
møde fortalte Påmiut, at man der
var helt sikker på at kunne bygge
for 3.500,00 kr. pr. kvadratmeter.
Henrik Lund peger i denne for-
bindelse også på, at Qaqortoq
rent faktisk har bygget et nyt
kommunekontor til ca. 4000,00
kr. pr. kvadratmeter, og han un-
derstreger, at det er sket på en
meget vanskelig byggegrund.
— En lettere byggegrund ville
kun have kostet 3500,00 kr./kvad-
ratmeter, siger han og fortsætter:
— Nogle vil så indvende, at vo-
res kommunekontor er grimt,
men smag kan man altid diskute-
re. Derimod kan det ikke anfæg-
tes, at vi har bygget meget billigt.
Henrik Lund oplyser endvide-
re, at huset for tiden er til teknisk
godkendelse hos GTO, og han un-
derstreger, at kommunalbetyrel-
sen er meget glad for den usæd-
vanlige grundighed, hvormed
GTO er gået til værks.
— Det garanterer, at huset er i
orden, siger han.
Qaqortoqs nye typehus laves
præfabrikeret i Danmark, og
samles i Grønland af lokal ar-
bejdskraft under ledelsen af en
enkelt instruktør.
-lip
umiap saniatigut kalåtdlit u-
miatsiait åssigingitsunik ilusig-
dlit ardlanarnerussut vikingit a-
ngatdlatåinut inigititame sarnu-
mersineKåsåput. taimailiortitsi-
nigssamilo åma avdlarpagssuit
pinenåsåput: kalåtdlit emumitsu-
liortuisa ilait pilerssårutenarput
kalåtdlit erKumitsuliånik nutau-
nerussunik samumiussaKarniar-
dlutik, Roskildemilo atuagkanik
atorniartarfit anginerssåne kalåt-
dlit atuagautåinik angnertumik
samumersitsinigssaK piarérsau-
tigineKalerérpoK, tamåkualo sa-
niatigut pilerssårutigineKarpor-
taoK Tukarmiut issigingnårtitsi-
nigssåt MIK-ikormiutdlo allku-
sersuisavdlutik.
taimatutdlo filminik issiging-
någagssauåsaOK unuitdlo ilåne
agssortuneKardlune, tåssane pe-
Kataussugssatut nautsorssutigi-
nenartut ilagalugo Lars Emil Jo-
hansen OKalugiartisavdlugo.
Kalåtdlit-nunånut tungassunik
taimailiornigssamik åmigssussi-
ssut nautsorssutigåt sivneKarto-
ruteKåsavdlutik, taimåisagpatdlo
aningaussat Nanortalingme iner-
ssup timerssortarfiup sananenar-
nigssånut tuniuneKåsåput.
-h.
KaertartoK...
Kup. sujulianil nung.
siligutigssaK sanatiniarpå, Hend-
rik Lundilo neriugpoK upernån
månamut sananeKarérsinåusa-
SSOK.
»Danmarkime igdlumik taimåi-
tumik sanassoK piaråmavoK«,
OKarpoK.
ajordluinarKingnårpoK
Qaqortume GTO-mit sujulerssor-
neKartitdlugit sananeKarKåmer-
put igdlut uigulerikutårtut 47-t.
1979-ip aningaussartutit nautsor-
ssorneKarneråne påsinarsivoK
kvadratmeterimut akiussup
8.133,00 kr.-t angusimagai. tama-
tuma kingunerissånik igdlumik
taimåitumik åtartortup sordlo
inigssiamut uigulerit ilåmtumut
83 kvadratmeterinigdlo angissu-
senartumut Kåumåmut akiliutigi-
ssåsavai 1.700 kr.-t, Kåumamutit
kiagsarneKarneralo ilångunagit,
åliuna ineKarnermut akiliutau-
ssartut nålagauvfingmit angisu-
nik tapissuteKarfigineKaraluar-
tut.
— akit taimåitut inungnit kom-
munalbestyrelsimitdlo ajordlui-
narKingnårtutut igdlersorneKar-
sinåungitsututdlo issigineKarta-
rianarput, Hendrik Lund AG-mut
onarpoK.
— kommunalbestyrelse soruna-
me namagingmnarsinauvoK Ka-
låtdlit-nunane igdluliornerup aki-
sussusianut, nåmaginartariaKar-
tordlo igdlugssaileKinerup agdli-
artuinarnera, inussutsikut ajor-
nartorsiutit agdliartuinarnerat å-
malo åssigingisitsineKariartui-
nardlune. uvagutdle taimatut
piumasimångilagut. taimåitumik
taimatut ingerdlalerneK ernar-
sautigerKigsårKigsimavarput
anguniarsimavavutdlo igdlut i-
nigssiat anginerussut akikineru-
ssutdlo. påsisimavarput inussut-
sikut ajornartorsiutit ilarpagssue
tungaveKartut kalåtdlinut inoKU-
terKortunut inigssiat mikivat-
dlårnerånik.
kommunalbestyrelsip misig-
ssuinerisa kingunerissånik Kav-
dlunåt typenik igdluliortitsissar-
tut ilåt ilåtigut suleKatigineKaler-
poK taimailiornikut igdlo typeu-
ssok nalernutoK, nfimagtumik a-
ngissusilik, OKorsardluagan nuki-
liutinigdlo sipåruteKarfiussoK
navssåriniarniardlugo.
— pingitsorneKarsinåungitsu-
mik taimailiornigssaK pissaria-
KarsimavoK, Hendrik Lund onar-
poK. uvdlumikut akiussut ator-
dlugit Qaqortume igdloKarfingme
igdlugssailenineK nungutiniaruv-
tigo tauva ukiune tugdliussune
15-ine akilerårutitigut isertitat
migssiliordlugit taimailiornig-
ssaK akeKåsaoK.
tåssalo kvadratmeterimut akia
taineKartoK 8.133,00 kr.-uvoK, ig-
dluliavdle typep nutåp sanane-
Kartup akia kvadratmeterimut
3.500,00 kr.-t migssårupoK, tåssa-
lo agfå inorujugssuardlugo.
— tamarmik soruname OKara-
luarput taimailiornigssaK ajor-
nardluinåsassoK, Hendrik Lund
OKarpoK, akuerssissutigålo Qa-
qortume kommunalbestyrelse
nangmineK Kularingnilårsima-
ssortaoK.
— kisiåne, nangigdlune OKar-
poK, — kommunit atautsimut pe-
Katigigdluta atautsiméKatiging-
nivtine kingugdlerme Påmiut
OKalugtuaråt tåssane ilumut ku-
larutigiungnaivigsimavdlugo
kvadratmeterimut 3.500,00 kr.-
lingmik igdluliortitsineKarsinau-
SSOK.
Hendrik Lundip tamatumunga
atatitdlugo ama tikuarpå Qaqor-
toq ilumut igdluliortitsisimassoK
kommunip agdlagfianik nutåmik
kvadratmeterimut atautsimut
4.000,00 kr.-t erKåne akeKartu-
mik, erssemigsardlugulo OKauti-
gå taimatut igdluliortitsineKarsi-
massoK igdluliorfigssame ajor-
nartorsiornardluinartume.
— igdluliorfigssaK ajornartor-
siornånginerussoK atordlugo
kvadratmeterimut 3.500,00 kr.-
Inarnik akeKarsimåsagaluarpoK,
OKarpoK nangigdlunilo:
— ilaisa akerdlillssutigiumåsa-
galuarpåt kommunime agdlagfiv-
ta KanoK issigiuminaitsigissusia,
Kanordle isumaKarnerit agssortu-
ssutigineKarsinåussarput. tama-
tumungale akerdliussumik akikit-
soralårssuarmik igdluliortitsisi-
manerput agssortorneKarsinåu-
ngilaK.
— Hendrik Lund ilångutdlugo
OKarpoK igdlo tåuna GTO-me tek-
Kalåtdlit-nunånut ministereKar-
fiup EF-ip nunap ingmlkortuinut
aningaussauteKarfia måna tikit-
dlugo KinuteKarfigisimavå 37
mili. kr-t migssåinik, Kalåtdlit-
nunåne 1980-ime nålagauvfiup
suliarititagssainut åssigingitsu-
nut atugagssanik, sordlo Ilulissa-
ne tingmissartut sulussagdlit mi-
tarfigssåta piarérsautigalugo su-
liarilernigssånut ama Sisimiune
kagdlerup-ingniliorfigtågssamut.
åma KinuteKautit nutåt ministe-
reKarfingmit nagsiuneKarérsimå-
put, taimalo nunap ingmikortui-
nut aningaussauteKarfingmit
1980-ime Kalåtdlit-nunånut tapi-
ssutit atautsimut katitdlugit 50-
60 miil. kr-usassut nautsorssuti-
gineKarput. tåssunga sanigdliut-
dlugo OKautigineKarsinauvoK nu-
nap ingmlkortuinut aningaussau-
teKarfingmit 1979-ime Kalåtdlit-
nunåne suliagssanut 70 mili. kr-t
migssinge pineKarsimassut.
KinuteKautit Kalåtdlit-nunå-
nut ministereKarfingmit nagsiu-
neKartartut saniatigut åma ajor-
nåsasimångilaK EF-ip nunap ing-
mikortuinut aningaussauteuar-
fianit Kalåtdlit-nunåne nålagker-
suissunit torKåinartumik Kinute-
KauteKarnigssaK. tåssane pine-
Kartugssåuput nunaKarfingne
kagdlerup-ingniliorfigssanut ime-
Karfiliagssanutdlo taplssutig-
ssat. pissagssaKarfit tåuko ukior-
måna januarip 1-iånit nangminer-
ssorneruvdlutik OKartugssanut
nugtineKarput, isumaKatigissu-
tauvordlo Kalåtdlit-nunåne nå-
lagkersuissut åma Kalåtdlit-nu-
nånut ministereKarfiup akornåne,
nunaKarfingnut atugagssat piv-
dlugit EF-imit tapivfigineKarnig-
ssamut Kalåtdlit-nunåne nålag-
kersuissut nangmingnérdlutik su-
liniuteKåsassut. tauva tamatuma
kingornatigut ministereKarfiup
KinuteKautit Bruxellesimut i-
ngerdlaterKigtåsavai.
periarfigssat atorneKarpat?
Kalåtdlit-nunåne suliarissagssa-
nut EF-ip tapissuteKarnigssånut
periarfigssat tamarmik atorne-
Karpat?
ukiup matuma autdlartisima-
lernerane apemut tåuna folketin-
gimut ilaussortap Atåssumersup
Otto Steenholdtip Kalåtdlit-nu-
nånut ministerimut Jørgen Peder
Hansenimut aperKUtigå. åma Ot-
to Steenholdtip påsiumavå, nu-
nat ingmlkortuinut aningaussau-
teKarfingmut periarfigssaK nu-
tårdluinaK ministereKarfiup ator-
nikimut tungassut pivdlugit aku-
erineKarnigssamut sangmineKar-
tOK, ersseruigsardlugulo OKauti-
gå kommunalbestyrelsip agsor-
ssuaK muånuånårutigigå GTO-p
taima sukumivdluinartigissumik
tamatumitga ingerdlatsinera.
— tamåna ugpernarsautauvoK
igdlup pitsaussuneranut, OKar-
POK.
Qaqortume igdlo nutåK tåuna
Danmarkime ingmikårtukutår-
dlugo avgordlugo suliarineKar-
poK Kalåtdlit-nunånilo atautsi-
mut katiterneKardlune sulissar-
tunit tamånimiunit ilitsersussi-
ssartumit atautsimit sujulerssor-
neKardlutik. -lip
simanerå, tåssa aulajangerigka-
mik angissuseKångitsumik taine-
Kartumik KinuteKarsinauneK. tai-
matut ikiorsissarneK ukiune pi-
ngasune pissagssarititaussut nu-
nat EF-imut ilaussut akornåne i-
sumaKatigissutigineKartartut a-
vatåinlput.
ikiorsissarnermik
årKigssussineK nutåK
Kalåtdlit-nunånut ministerip o-
Kautigå ministereKarfik Kalåt-
dlit-nunåne suliagssanut nunat
ingmlkortuinut aningaussaute-
Karfingmit aulajangersimångit-
sunik angissusilingmik pisinauti-
tauvfingmit KinuteKarsimångit-
sok. taimailiorsimånginermut pi-
ssutaussut pingårnerssaråt, nu-
nat ingmlkortuinut aningaussau-
teKarfingmit Danmarkip 1979-i-
me aulajangersimassumik pissag-
ssarisså ima angitigingmat Ka-
låtdlit-nunåne sanaortugagssat
tapersivfigineKarsinautitaussut
tapersivfigineKarnermik anginer-
påmik tunineKarsinauvdlutik,
tåssa sanaortugagssanut tåuku-
nunga aningaussartutigssat
atautsimut katitdlugit 30-40 pro-
centiånik. tåssunga ilångutdlugo
ilångutdlugo OKautigineKåsaoK
tapissuteKartarfik tåuna suliag-
ssanut ingmikordluinaK itunut
tapissuteKarsinaungmat, tama-
tumalo KanoK ingerdlassarnig-
ssåta årKigssuneKarnera sule pia-
rérsarneKartuardlune.
tapersissarnigssamutdle periar-
figssaK nutåK tåuna Kalåtdlit-nu-
nånut ministereKarfingme arajut-
sisimaneKångilaK. AG-mit aper-
KuteKarfigineKarneK tungaviga-
lugo fuldmægtig Henrik Fische-
rip OKautigå, pissagssaKarfit ing-
mikut tapissuteKartarfingmit tå-
ssånga tapivfigineKardluarsinåu-
sagunartut tåssaussut nukiliutig-
ssanik Kinigagssausinaussunik
suliniuteKarnerit
— itigartineKarsinåusasori-
ngitdluinarparput sordlo Kalåt-
dlit-nunåne imermik nukiliorfeKa-
lerniardlune misigssuineK tai-
matut tapivfigineKarsinaussoK.
ukiutdle mardlugsuit aitsåt Kå-
ngiuterérpata taimatut tapissute-
KarfigineKartarnigssaK iluarsiv-
dluinarsimavoK. åmalume nunap
ingmikortuinut aningaussaute-
Karfingmit aulajangigkanik angi-
ssuseKångitsumik tapissutausi-
naussut suliariniagkamut ani-
ngaussartutigssat tamarmiussut
ilåinarissugssauvait, imaKa 50
procentip tungånut, Henrik Fis-
cher naggatåtigut OKarpoK. -h.
Annoncér i Grønlandsposten - det betaler sig!
umialiortartut
Nanortalingmiut
Roskildime
umialiortme-
Kalersut
umiaK sananeKåsaoK vikingit angatdlatåinut inigiti-
tame, tåssane kalåtdlit angatdlatåinik avdlanik åma
takutitsineKåsavdlune
EF-ip aningau-
ssauteicarfianit
nunavtmut 50-60
mill. kronit 1980-
me
2