Atuagagdliutit - 20.03.1980, Blaðsíða 36

I atuartartut agd/agait. læserne skriver
sok KaKerigkat
erKameKartarpat?
nunavtine piniartut aulisartutdlo
peKatigigfiåne sujulerssuissune-
rit igdluatungeralugo nunavtine
avåmut niuvernermik ingerdlata-
KartoK KGH ukiortåp kinguni-
ngua isumaKatigingniarnerming-
ne aulajangerpåt Kaleralik KGH-
mut tunivdlugo mingnerpåmik 2
kg-nik OKimåissuseKåsassoK.
aulisagaK Kaleralik pingårtu-
mik Avangnå erKarsautigalugo
kiserdluinangajangme tunissag-
ssatut aulisarneKartarpoK (Umå-
nap Ilulissatdlo kommuneKarfine
pingårtumik).
avdlatut OKautigalugo inuniar-
nerme aningaussartutit amerdla-
nerssait matuniagagssarai sordlo
ilåtigut måko: igdloKarnermut, a-
ngatdlatinut, piniutinut, angat-
dlatit ingerdlatåinut ukiup agfåta
migssåkiltårtumik Kagfartartut,
intissutigssanut, atissagssanut
avdlarpagssuarnutdlo. taimåitu-
mik ukiup matuma ingerdlanera-
ne aningaussarsiornikut angner-
tumik malungniukumårnera ili-
magissariaKarpoK, tamatumalo
saniatigut Kularutigssåungitsu-
mik Kaleragdlit KaKineKartartut
avgornerat angnertorujugssuaK
angissutsime tåssanerpiamitdlu-
ne.
akit pivdlugit påsiniainivne på-
sivara ajorissagssåungitsumik
akenartugssaussoK sujugdlermik
niaKOKarane erdlaveKaranilo tu-
nineKarnermine 5,75 kr-t migsså-
ne akeKartoK åmalo nerpinauv-
dlune kg-mut 10 kr-t migssåne a-
keKardlune. tamånalo pivdlugo
isumaKarnarpoK aulisartut emu-
gaussorpagssuit tunulenutsiut-
dlugit kajumigsårutigivdluinar-
tarianartOK årKiviginiamingnig-
sså. tamatumalo saniatigut silar-
ssuarme tusåmassåussutigilig-
kavtinut »sulivfigssaerutorpag-
ssuarnut« sulivfigssaKarnikut av-
Kutigssatuaussut ilagingmåssuk.
ukiut måko tikitdlugit aulisag-
kanik åmalume Kaleralingnik si-
»pissartanut«
agdlagkat
angmassut
Kulenutame isumagåka KNAPP,
kommunalbestyrelsimut ilaussor-
tat, landsstyre nålagauvfigdlo.
Kalåtdlit-nunåta aulisagkati-
gut peKåsivigssua nunap isuata
eraå sule pimårutdlugo misig-
ssorneKångilaK. nunat avdlamiut
ikerssuaK ikårdlugo aningaussa-
nik Kaloraivfigssuat.
ukiune kingugdliunerussune
aulisartorssuit nunavta Kercar-
pasigsuanérsut påsilerpåt ilumut
aulisagaligssåssoK. imåinguatsi-
arpoK bundgarnerssorérnerup ka-
pisilingniarérneruvdlo kingorna-
tigut nunap isuata Kanigtuanut
aulisagarniartalersut. tamåna tu-
nissagssiornikut sulivfigssaKar-
niarnikutdlo angnikingitsumik
Nanortalingme iluaKusissaler-
POK.
»sisorarfik«
sapåtiungmat 17. februar nunav-
ta radioa uvdlåkut autdlakåtitsi-
ssugssångormat radio angmarpa-
ra. sårdlo nalungikigput sapåt
tåuna tåssauvoK »Jisusip kuisiv-
fia«.
Kanordliuna OKarpatdlagtoK:
uvdlumikut sisorarfiunerardlugo.
tåssalume »sisorarfigsiordlune«.
sapåt tåuna pinago anaguane
atausingorneK sisorarfiuvoKl tai-
mak »poKertoKartigigame« ata-
guåt kuisivfik sisorarfértuleKi-
nangmåssuk uperuariga.
inugsiarnersumik inuvdluarit-
se!
Thorvald Simonsen.
GRØNLANDSPOSTEN
Dobbelt-sproget
Landsdækkende
Bladet der læses
i næsten alle
grønlandske hjem
larssuarme nagdlersimaneKaru-
nångitsumik imamit imåinåunge-
Kissumik KaKineKarérsunik er-
Kaissutuångorunarpugut, tamå-
nalo ersserdluarpoK nordlit kit-
dlit inuiait pis&rssuit pemuser-
dlugdlutik aulisartut iliniarfig-
ssamik angisfimik takutingmati-
gutaOK, KanitaK suna tamåt nali-
ligtut katerssorsimagåt taku-
ssagssaungmat. aitsåtdlo tunitsi-
vigssanarmata katerssorsima-
vait.
uvagut kalåtdlit silarssuarme
kisiartaugunardluta aulisagkat
mingnerpauvfigssanik piumavfi-
gineKångitsutuauvugut, sårug-
dlik 40 cm-inik inatsisitigut kig-
dleKartOK kisiartauvdlune, tamå-
nale ilimagissariaKarparput sivi-
sorssujungnaertOK. tamånarpiar-
dlo nunat avdlat aulisartuisa a-
tordluartarsimagåt Kularissag-
ssåungilaK.
kisalo aulisagkanik avåmut
niomuteKarnerup akilersinaune-
russumik ingerdlajartornigsså a-
nguniagagssatut ilungersutigisa-
guvtigo KaKerigkanik ernaimkut
pinane kisiåne KaKerigkat ator-
dluarnerisigut avåmutdlo tunine-
Karfigisinaussånik nomainikut a-
ngujartortugssauvarput. tamå-
nalo pivdlugo naggatåtigut ilu-
ngersortumik kigsauteKarfigi-
niarpavse aulajangissåsimassuse
perKigsårtumik isumaKatigigsi-
maneK isumaliutigerKerKUvdlu-
go.
Nuk, den 4. marts 1980
Jens Olsvig.
Atuagagdliutit kigsautigfit atuartartut
agdlagarissait amerdlasfit sapfitit aku-
nere tamaisa sarKumiutarumavdlugit.
taimåitumik idnutigfirput naitsukut-
dlangnik agdlagtarKUvdlugit. ilångu-
tagssiat oKautsit 200 sivnersimagpati-
git amerdlanertigut åricigssuissoKar-
fiup nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut, kisiå-
nile ingmikut pissutigssaKarsimagpat
atermut taorsiutdlugo ingmikut ilisar-
naustnarsinaussarput. ilångu tagssiat
nagsiuguk finga: Atuagagdliutit, post-
box 39, 3900 Godthåb.
nunaKarfit
kåtuvfiat
Kalåtdlit-nunavta sujunigssa-
me aulisarneK sule uvdlumikornit
angnertunerungårtumik Kitiuler-
nigsså ilimanardluinarpoK. avå-
mut silarssuarmut tunissaKartar-
nerup Kalåtdlit-nunåta nålagauv-
fiuvdlo sujunigssame aningaussa-
tigut iluanåruteziarfigivdlualeru-
mågåt.
Nanortalingme fabrikeKaler-
nigssaK ukiune aggersune neriu-
galugo isumavdluarfigårput. tu-
satsiagkat nåpertordlugit Nanor-
talik igdloKarfivingortugssatut
isumaliomutigineKarpoK. aper-
Kutaussordle angnertoK unauler-
poK: igdloKarfik agdligune fa-
brikeKarfiulerdlune imeKarniar-
neK KanoK åmigssflssivigineKa-
rumårnersoK.
Kalåtdlit-nunarput tamåt issi-
galugo aulisartungorumårtut ig-
dloKarfiliQtariaKarput. nunap i-
suata Kanigtuane aulisagkat ti-
kitdlugit igdloKarfiliiiniarsigik.
igdloKarfiliagssat piukunartut ar-
dlaKarsinaugaluit atauseK ingmi-
kut taissariaKartOK tåssa Anor-
dliuitsoK. KanoK angnertutigissu-
mik igdloKarfiliorfigineKarsinau-
vok, fabrikerujugssuaK teknike
atornago imermik amigkisångit-
sok pilersineKarsinauvoK. Kavsi-
tigut piukunauteKardluarpoK ig-
dloKarferujugssuångorsinauvoK
avdlane aningaussartåtaussar-
torpagssuit atornagit. sordlo
Kaertiterinerit imeKarniarnerit
åssigissaitdlo.
nunavta sujunigsså inåsugtut
aulisartungorumårtut pitsaussu-
mik tungavilissuniarsigik piu-
måssusiat såkortusardlugo. nu-
navtine aningaussalivfigineKar-
tartut kingugdliusangatinarsori-
nartut kingugdlingortitdlugit. ig-
dloKarfiliortoKarsinaugpat Ka-
låtdlit-nunavta tamarmiussup
inusugtaisa igdloKarfigtåriumår-
påt sujunigssame pingåruteKar-
dluartOK.
ig-
AG-me nr. 4-me Atangmingme
bygderådip formandiata agdlagå
soKutigalugo nunaKarfit kåtuvfe-
Kalernigssånik kigsauteKarneK
tapersersortariaKartutut isuma-
Karfigåra taimailiornikut nuna-
Karfingmiut nangmingneK soku-
tigissait åmalo nunaKarfiup ine-
riartortitauneranut tungassut i-
kioKatigingnikut nåmaginarneru-
ssumik angussaKarfigineKarsi-
naungmata.
nunaKarfit kåtuvfiat pilersine-
Karpat nunaKarfingmiut soKuti-
gissåinut Kularnångitsumik su-
niuteKåsagaluartoK apemut av-
dla OKautigiumassara tiklnardla-
ra, tåssa nunaKarfingme OKartug-
ssaussut aulajangisinaunerata
angnertusarneKarnigsså. åmame
ateK tusåinaråine emarsautigi-
ssariaKarpoK nunaKarfingne su-
junersuissut bygderådet aulaja-
ngisinaunerata kigdleKarssusia i-
limagerértariaKarmat.
månamut malugisimassama
Kularnångitsumigdlo nunaKar-
fingmiut avdlat sordlo nunaKarfit
kåtuvfeKalernigssånik kigsautigi-
ssaKartut tungavigalugit bygde-
rådet aulaj angisinaunerulernig-
ssånik kigsautigissaK atautsi-
mérssuarnigssame aussaro pi-
ssugssame kåtuvfeKalernigssa-
mut atatitdlugo OKaluseralugo
piumassarissariaKarpoK, pissuti-
galugo nunaKarfingne sujunersui-
ssut bygderådet kigsautigissait
sujunersfltigissartagaitdlo nuna-
Karfiup najugarissap ineriartorti-
tauneranut tungåssuteKartut o-
ajomartor-
siutåungilaK
»Jfllup« ilångutagssiarisimassåta
atuarérneratigut K’aKortume
Tennisklubb-ip ukiunik 50-ngor-
torsiornigsså pivdlugo, erKartor-
neKartoK akerdlilerumavarput
klubb-ip naligtarissagssai pivdlu-
git, nalunginavtigo, ilaussortat
avfai sivnerdlugit kalåliungmata
tåssaussutdlo kåmalåtivut iki-
ngutivutdlo.
IlångutagssiaK taimåitoK ilua-
Kutaunigssaminingarnit aseruisi-
naunervoK. nivissat tamarmik
KardléraKardlutik arssartarput,
tamånalo ajornartorsiutåungit-
dluinarpoK.
8.d
K’aKortoK.
Kalugtuarinarnagit piviussungor-
tineKartarnigssåt tå s suna angu-
neKarsinaungmata.
Kularingilara bygderådet aula-
jangisinaunerat angnertusarne-
Karpat tamåna nunaKarfiup ine-
riartortitauneranut angnertfimik
suniuteKåsassoK pingårtumik
kommunip nangmineK sanaortu-
gagssautainut tungatitdlugo, nu-
naKarfingmiut sulissoralugit sa-
naortugagssat ilait ingerdlåne-
Kartåsagaluarmata, månamut
nunaKarfit sanaortorfigineKarne-
rine teknikimut pulajartuinartut
akitsorsautauleKissutdlo nuna-
Karfit aningaussagssaKarniarne-
rånut ilapigtfitauvdlune sipåru-
tåusagaluarmat. bygderådet må-
manut aulaj angisinåunginerinut
takussutigssat erssemigsut nu-
naKarfingne ardlalingne takug-
ssåuput sordlo imeKarfiliornerne.
nunaKarfingmiut avKUserngit av-
ssersordlugit avdlåungitdlat ime-
Karfit avKutait emumitsuliortut
sarKumersitait. igdlo matulerne-
Kåsagpat sanassumik tikisitsi-
ssariaKarpoK, tåssagåK uvdlumi-
kut piumassarineKartut tungavi-
galugit tamåkuninga påsisima-
ssalingmit suliarineKartariaKar-
mat, uvfalo nunaKarfingmiåssu-
gut ima pikorigtigilersugut, kau-
taK matuersautit cementilo ator-
dlugit savimineK ilårtordlugo a-
tordluarsinausumik maskinalior-
sinaulersimagaluardluta.
månamut pissusiulersut Kå-
ngerneKåsagpata bygderådet au-
laj angisinaunerata angnertusar-
neKarnigsså pisasariaKarpoK, nu-
naKarfit amerdlanerssaisa aitsåt
piorsarneKalersut sanaortorfigi-
neKarnerata iluane.
agdlagaK nunaKarfit kåtuvfe-
Kalernigssånik kigsautigissaK ta-
perserdlugo bygderådet aulaj a-
ngisinaunerulernigssåt nunaKar-
fit pivdlugit atautsimérssuarnig-
ssame OKalfiserissariaKapoK.
Markus Mikaelsen,
K’agssimiut.
Saarullittassat
ikippallaarneri
tamanut
eqquisinnaasut
Saarullittassarititaasut nunap si-
naani killeqanngimmata qujana-
raluaqisut iluatsitsiUuassagutta-
lu tunitsivilunnersuaraasiit kisi-
mi kinguarsaataassagaluartoq ta-
amaattoq aappaatigut saarullit-
tassanik isumaqatigiinniarnermi
angusaasut nalorninartorsiortit-
sileratarsinnaanerat aarleqqutigi-
sariaqarpoq.
1979-imi kujataani saarulleqar-
luarsimaqaaq, ilaatigullu allaat
tunitsiviusinnaasut killilersorne-
qartarsimallutik, ukiulli siulliit
eqqaassagutsigik aarlerinarpoq
nunap sinaani peqarpianngeratar-
sinnaanera, ukiummi ilaat nunap
sinaani aalisartunut pissarsiakif-
fiusarsimaqaat.
Taamaattumik qeqertat avalli-
it avataanni pisassarititaasut ki-
singajammik isumalluutissaara-
tarsinnaanerat avataasiortortat-
sinnut aporfiuleratarsinnaavoq
imaaliallaannarlugu qaangerne-
qarsinnaanngitsoq.
Oqaatigineqarporlu pisassanik
isumaqatigiinniarnermi naalak-
kersuisuvut kisimiissimasut aali-
sartunik ilaqaratik. Tamanna tu-
sianngitsumik naalakkersuinik-
kut ingerlatsiumasut tusiallutik
sulisimanerattut taasariaqarpoq,
tamannalu pillugu naalakkersui-
suvut inappakka tusianngitsu-
mik suleqqullugit.
Nalorninartumut tamatu-
munnga qalliutiinnarlugu eqqaa-
sariaqarpoq aalisakkeriviliornis-
samut kinguartitsinerit nunaqar-
fimmiunut nuanninngeqisut tut-
siussimammata, illoqarfiinngooq
siulliuteqqaarlugit. Naak Suimup
politikia? 1980-imi saarulligut nu-
nap sinaani ajoriataassagaluarpa-
ta Siumup politikia tusianngitsu-
mik ingerlatsiumasoq ajaappias-
sarsiulertariaqassaaq. Ajaappias-
sarsiulerunilu taarsiiffigineqaq-
qusut suli tusaanngitsuusaarne-
rulissavai.
Inuulluaqqusillunga,
EnokJosiassen,
Narsarmijit.
36