Atuagagdliutit - 23.12.1981, Blaðsíða 22

(Kup. suj. nangitax)
Kingnigssånut agsut pilerisugdlu-
nga, suliavdlo inårsarnigssanut
ukiunik 4-nik atugagssaKarpu-
nga, ingerdlaneKarpordlume
nauk kigsautigissaraluavtut ta-
matigut ingerdlavdluartigisana-
ne. iluaKUtausimåsagaluarpoK
mérKat atuarfingmit angerdlarå-
ngamik Kavdlunåtut OKalungnig-
ssamut periarfigssaKarnerusima-
galuarpata, kalåtdlitdle ikigtui-
nåuput Kavdlunåtut OKalugtar-
tut. Kavdlunåtdlo mårait 10-11-
nik ukioKåinalerdlutik Danmarki-
mut atuariartortarput, tamatu-
malo saniatigut OKautsit mardlu-
it atorpait mérKanigdlo avdlanik
plnguaKateKarångamik tamati-
gut kalåtdlisut onalugtardlutik.
ikiutauvdluarsimavoK angajor-
Kåt mårnamik Kavdlunåtorsinau-
nerinik soKutigingningnerat tug-
dlåsimårutigingningneratdlo. Ka-
thrinep, méraugatdlarame igtutu-
jussup OKalugtuarisimavå uvdlut
ilåne pulaortonartitdlutik nlnuvi-
gineKarsimanine — imaKalflnit
erKornerussumik pernuneKarsi-
manine, tåssa nikuerKUvdlune
Kavdlunåtutdlo atåtarpomune-
Kardlune.
kingusingnerussukut Kavdlu-
nåt kalåtdlitdlo mérartaisa
onautsinut Kanon piginaussuse-
Karnerat sanigdliusinaussarå-
ngavko takussanartarpunga ka-
låtdlit OKautsinut pikoringneru-
ssussut, Kavdlunåtdle kisitsiner-
mut plkoringnerugunardlutik.
angajorKåt uvdlut ingerdlane-
rine ilisarisimavdlualerpåka,
angajorKåjussutdlo åssinge igsi-
avdlunga issigingnårtitdlugit iki-
ngutitut inugsiarnertuartutut
ikiukumajuartututdlo ernaissar-
påka, maKaississarpåkalo. igdlui-
ne kavfe titorfit ikigissagssåu-
ngitsut najorKartarsimavåka.
atuarfingme soruname påsiner-
dluineKartarpoK uvdlume oKaut-
sitigut akingmisårutinik taine-
nartartut pissutauvdlutik, onaut-
sinigdle taimatut iliniartitsiniar-
nerme tamåna akiliutaussarpoK.
åmalume kulturikut akingmisåru-
teKarnarpoK perorsarneKarnerit
inoriautsitdlo åssiginglssusiånik
plssuteKartumik, ingmutdle atar-
KeKatigingnerme tamåna pingå-
ruteKartltariaKångilaK.
»niviarsiatut« sulineK
aussame 35-me inoKarfingne ku-
jatdliunerussune agsut nåparsi-
massoKartarpoK, aussauneranilo
atuångivfeKarérnerme autdlarti-
neKarmat penångitsut amerdla-
naut. Axel Laurentip angalasi-
mavdlune tikikame påsivå K’a-
Kortume amerdlasut augpitdler-
nermik KanimanartoKautaussu-
mik nåparsimassut, månamut
Kalåtdlit-nunåne atorneKarsimå-
ngitsumik. anilånganarsiartuler-
poK, atuarfik ilissaiarnenapat-
dlagpoK nåparsimassunigdlo
ImerneKarnigssaminut piarérne-
Kardlune, uvangalo pislnaunera
tamåt nåparsimassunik pårssi-
ssutut sulisaunga. Kåumatine 8-
ne tugdliussune suliagssanaler-
sarpunga nåmagsisinausoringi-
savnik, sunauvfale nåparsima-
ssut ingitarput, sinigfingniungit-
sok, taimåitunik penånglnavta,
natermile ingitarput atåtarpordlo
Kinutigalugo. Hanorme nalorniti-
ginera tamanit ilisimassauvoK.
soruname Kavunga atuarfik
upernariartulernerane autdlarter-
ningmat. sujugdlermik palasip ig-
dluane sulingivfenatsiarpunga,
autdlarterningnigssardlo nuåni-
nalivigpoK.
uvdluinarne inånermik autdlar-
titserKingnigssaK mérKat nuåna-
rissutut ipåt. mérarpagssuit ag-
sut nåparsimasimåput angerdlar-
simavfingnilo ardlanartune tOKU-
ssonartarsimavoK. katerisimår-
tarnerit tamarmik inerternutau-
simåput, jutdlime nagdliutorsior-
nernut agdlåt, taimåitumigdlo
ukiunera tujorminarsimavoK,
autdlartenangnigssardlo tamar-
mik nilanårissutut ipåt.
måna ukiut 2-inångorput, uv-
dlutdle tamaisa angussaKardluar-
tarpugut, imanalo taima sivisuti-
gissumik atuångivfenarnerup so-
KUtigingningnen anginerulersisi-
mavå, taimatorpiardlume pisso-
narpoK mérnat atuarfiåne.
naniterisitsissarfik avdla ama
atåssuteKarfigilersimavara, Erik-
seniunguatsiarpoK. tåssånga atu-
agkanik mérarsiutinik sungiv-
fingme atuagagssanik amerdlaså-
nik pisimavunga, taimalo atua-
gauteKardlualersimavdluta. piv-
figssarseriarångamalo nipitumik
atuvfåtarpåka, isumanarpungalo
taimailiortarneK tamarmik nuå-
narigåt, onautsinik nutånik pig-
ssarsiaKarnerup saniatigut åma
silarssuarmik avatangissimik ili-
simassaKalersitsissarmat.
soruname amerdlåput misili-
nernik nutånik taukuninga nula-
rutigingnigtut. ernaimavdluarpa-
ra uvdlut ilåne navdlunånativnik
OKalilssaKartitdlunga atuartita-
ma ilåta tikikåtigut sunaugaluar-
nersumigdlo onalugtuardlune, so-
runame Kavdlunåtut. åiparissara
tusarnåriardlune onarpoK: »ajil-
ngitdluinarporme, åmale OKauti-
gisinauviuk onautigissat tåuna
Kanga pisimassorsiutingordlugo
KanorisassoK?« Kujanartumigdle
pisimassoK tåuna kisiartauvoK.
soruname atuartut Kanga pisima-
ssok atordlugo OKauseKatigilior-
sinåuput — pivfigssan nagdlersi-
matitdlugo.
tauva ukioK kingugdleK nag-
dliupoK angerdlarnigssaralo nila-
nårilerpara. Ballekut autdlarsi-
måput taorserneKarsimavdlutig-
dlo Elias Laufikunit kingusingne-
russukutdlo Anda Høeghikunit.
tamaisa nuånarissaråka misigisi-
mavungalo tamarmik nåmagisi-
måråt ajoKiuneK åiparalugo mér-
Kat atuarfiåne uvdluinartigut
ingerdlatsinera. ukiumit kingug-
dlerpåmit agdlagtugauteKångila-
nga isumaKarpungale suliaK
ingerdlassoK ingmikut ajornar-
torsiuteKarfiunane. pivfigssaKa-
leriarångama atuvfåssissarpu-
nga, tamåna OKautsinik iliniartit-
sinerme pingårtuvon, mikineru-
ngitsumik atuartut silarssuarmik
avdlamik misigissaKartikumaga-
ne.
kalåtdlit jutdliat
jåtdlertarnera ukiånerup ilagå ta-
marmik nuånårdlutik Kilanåri-
ssartagåt. uvagut Kavdlunåt ilu-
agtitsivdluta Kangaunerusson
Kalåtdlit-nunanlsimassugut uv-
dlut taimaniussut takordlålerå-
ngavtigik jfitdle erssaringnerpau-
lersarpoK. apinginerane paorma-
Kutdlugtariartarpugut orpiliali-
agssanik, umiarssuardlo kingug-
dleK autdlatsimatsiåinartordlo
jfltdlimut piarérsarnen autdlarti-
niamissålersarpoK, decemberimi-
lo tamarmik ulåputilersardlutik.
tamarmik kamigtårdlutigdlo ati-
ssartåsåput. evKiaineKardlunilo
nerissagssiorneKåsaoK. pisanga-
nen malungnardluartarpoK, ta-
marmik inersimassut mérKatdlo,
utornait inusugtutdlo Kilanårtar-
mata. iluanårniarnigssaK ani-
ngaussatdlo erKarsautiginenar-
nen ajorput, uvdlutdle nuånersut
nalautaKarnartutdlo tamavta pe-
natauvfigissagssavut pingårne-
rutinenartarput. pakatsingisåi-
narpugutdlo.
jåtdlimut piarérsartarnerpag-
ssuama ilåt OKalugtuariumavara.
ukiorpagssuarne Karen Hammer,
nåparsimassunik pårssisson, åi-
paralugo nåparsimaviup iggavia-
ne unuap angnersså sulissarpu-
gut atuartunut nåparsimassunut-
dlo mamakujugtugagssaliordlu-
ta. pisiniarfingme pisiarissarpa-
vut sukulåtit paornarssuitdlo. su-
kulåt augtisinardlugit paornar-
ssuit atausiardlugit mardloriar-
dlugitdlunit neninik aserorteruti-
kortitarpavut tauvalo atautsimut
aulaterutdlugit angmalortuliara-
lugit, sioraussanik sioraussatdlti-
nit ardlåinik seKumaringneruv-
dlutigdlo Kanornerussunik naka-
lagterivfigalugit, ingmingnume
åssigipatdlånginiåsangmata. ma-
makujugtugagssan avdla tassa
»marcipan« nautsianit utanit ase-
rorterdluagkanit sioraussatdlo
ardlånit akutigigsitanit sanåt.
ingmingnut akuleruneKardluaré-
rångata amitsukuj Qngordlugit
ulamersartarpavut takisflngor-
dlugitdlo ikiartardlugit, ineritita-
nut nalipautigssiamik Korsung-
mik augpalugtumigdlo Kalipag-
dlugit. tauva åssiglngitsunik Kali-
pautigdlit Kalerigsårsinardlugit
kiparigsuarångordlugit kivdlor-
tarpavut. agsut igdlingnartarput
— ujarKatutdlo mångertigissar-
dlutik. OKautigitsiartariaKarpara
Karen Hammer uvangalunit ig-
dlume suliagssanut pikorigsor-
ssflnginavta, kisiånile KanoK-iliu-
sigssanik isumagssarsigajugdlu-
ta.
nagdliutorsiordluarneK
uvdlut ingerdlåput upernarnig-
ssardlo Kanigdliartulerpon uv-
dlutdlo misigissagssarpagssuag-
dlit nagdliuput. uvdlårpagssuar-
ne igavfivnut anitdlagkångama
tamåssa aulisagkat, puissit ne-
Kait imalunit tinguit mamardlu-
artut igavfivne nerriviussamut
ilisimassaraut, kiaunersup ardlå-
ta uvdlånguame iliartorsimassai
nipaersårutdlugit. ikinguting-
ningnermik taimatut nivtainen
kalålerpalugdluinartuvoK, nipait-
sumik malungnångitsumigdlo av-
dlanik nuanårutigssineKartar-
poK, ikingutingnemeK taimåitoK
uvavnut takutineKartOK agsut
Kuj aniutigissarpara.
tupåtdlautigeKissavnik palase
Høeghip oKalugtupånga aper-
ssortitsinigssaK sujusingnerussu-
mut nunenåsassoK autdlånginiv-
ne peKatauvfigisinauniåsagavko.
nagdliutorsiorneK alianaenaoR.
uvalikut igdlut nåsardlugit kavfi-
soriartortarpunga aKagnikutdlo
taimailiorKigdlunga. uvdlorsiuti-
ne atuarpara sapåtiussukut igdlu-
ne 11-nisimassunga. ugpernångi-
ngajagpoK, tåssame mikinerpå-
mik 11-riardlunga nangmineK kå-
gilianik nerisimåsaunga taima-
tutdlo amerdlatigissunik kavfi-
sorsimåsavdlunga taimatunga-
jagdlo amerdlatigissunik vmimik
ardlånik ilangersisimåsavdlunga.
angajorKåt penatigiussut aut-
dlarnialernivne nagdliutorsiorti-
pånga, atuartitamalo naneruser-
fingnik nivingassunik saviminer-
mit sanånik tunivånga. pigissama
asanarnerpåt ilagait, agdlagartå-
nguåkutdlo takuneKarsinauvon
kimit sunalo pivdlugo pisimagi-
ga. agsut kussaginenartarpoK.
Tegner, sorssutername nålagau-
ssok nalautsornikutdlo umiar-
ssualivingmltoK KinuvigineKarsi-
mavoK ikingune Knud Rasmus-
sen sivnerdlugo OKaluarKUvdlu-
go. taimailiornigssaK erKumigi-
narsinaugaluarpoK Kunume uki-
ut 5 tamatuma sujornatigut to-
Kusimangmat. oKalugiautivdle
nipaitsumik oKautiginenarnerata
angajorKåtdlo sikingavdlutik iki-
ngutigissamingnik erKaissanar-
nerisa taimailiorneK puigunaitsu-
ngortipåt.
ukiormåna Jon Kielsen suja-
nerpoK OKalugtuaralugulo Hans,
magistere, taimatut méraugame
ingminut taissartOK, tOKUsima-
ssok. pikorigdluinartuvoK, inu-
sugkatdlarmatdlo uvdlut avdlau-
simagaluarpata Kularnångitsu-
mik magisteringorsimåsagaluar-
poK imalflnit avdlamik nangmi-
neK piumassaminik atorfenaler-
dlune, Kalåtdlit-nunåmnerdle ta-
manit pitsaunerpautigunarpå.
atuanatigingne pikoringnerssau-
vok erKaimavdluarnerpauvarale
Kimåssusia torKigsisimanåssu-
sialo pivdlugit.
taimane Kalåtdlit-nunånikat-
dlarama anåna« aperigåne Kavsi-
nik KitornaKarnersoK, tauva ki-
sitsimik taissanarnane aternik
taiguilersarpoK. ilåne ilaKartar-
put aternik ilisarisimångisavnik,
tusartarparalo mérKat tåuko to-
Kusimassume, sulile Kitornarigai.
uvavnut suniuteKarnerpausima-
ssunut tåuna ilauvoK.
ukiune 50-ine pissoKarsima-
KdOK, taimanikututdlo amerdlati-
giungnaerpuse, ernarsautigilerå-
ngavsile »Kavdlunåtut atuarfing-
mitutut« tauva fakordlortarpav-
se tamavse atausiussutut, atuar-
fiup Kaliane inime atuartarfiussu-
me uvavnik sulenateKartutut.
asangnigtumik inflvdluarKU-
ssivdlunga
Astrid G. Sabroe.
22
Atuagagdliutit