Atuagagdliutit - 23.12.1981, Blaðsíða 33

Oqallinneq / Debat
EF-imit
anissariaKarpugut!
Kanigtukut folketingimut Kinersi-
nigssaK siorKUtdlugo Kinemusår-
tut tusarnårdlugit agsut nukig-
dlånganarput. tåssame Siumut
samungarssuan naKitåunenartar-
poK. Siumutdlo Kinemusårtuisa
savatut kivssarnenartutut niv-
dlernatik pinenarnitik atorpåt G-
60-ip politikianik nangitsissut
ajorssartitaunermingnut mamia-
sutitik pasigdliutingordlugit ake-
rartutigingmatigik.
erKorpoK Atåssut onartarmat
EF-ermiut ersisårutigineKarner-
migtut maunga norarsimångit-
sut. tamatumungalo atatitdlugo
onautigissariaKarpoK EF-ermiut
nalungingmåssuk kalåtdlit nunå-
miut amerdlanerussuteKardluar-
tut EF-imut akerdlilersuissussut.
erKaimaneKåsaoK ukioK kingug-
dleK tyskit kitdlit aulisartue
akingmisinenarmata pemuser-
dlugdlutik piumassåliordlutigdlo
aulisarnerat Atåssut-ip pinane
Siumut tamatumane unigtitsi-
ssuvdlune.
erKaimaneKåsaoK augtitagssat
pivdlugit Siumut piumassaKaute-
Karmat pisussutit umaitsunik tai-
neKartartut uvdlume inatsisiti-
gut piumassaKautinik kalåtdlit
soKutigissåinik tungavilingmik
inatsisitigut maleruagagssaler-
sorneKarsimåput.
naluneKångilaK uvdlume silar-
ssuarme nålagkersuinikut nunane
kitdlerne såmingmut talerping-
mutdlo partit inigssisimangmata.
talerpigdlit tåssaussarput pissu-
sitorKanik åtåssiniartut, ani-
ngaussautiligssuit soKutigissåi-
nik tungaveKartumik nangminer-
ssordlune aningaussarsiornikut
ingerdlatsisinaunermik igdlersui-
ssut. pissutsine taima itune nang-
magagssat OKimaei<atigingitsu-
mik inoKatigingne avguåuneKar-
simassarput. inuit ilåt milliuneri-
ngorartut avdlat artornartorsio-
Kalutik inuniapilortut tamåkuput
Atåssutip igdlersugai. såmigdlit-
dlo tåssaussarput socialisti-nik
taineKartartut inuiait pigssarsiai-
sa OKimaeKatigingnerussumik
avguåuneKarnigssåinik nålagker-
suineK avuutigalugo anguniaga-
uartut. KangaunerussoK nunavti-
ne pissuseK tamåna nalungilar-
put pisorssuartaKångilagut pit-
sunerussutdlo inonatigit pigssar-
siaisa ilåinik ikiorneuartarput. ta-
månauvoK Siumukormiut nålag-
kersuinerme sulinermingne inig-
ssisimavfiat.
åma OKautigissariaKarpoK SF-
imik pilersitsissoK tåssaungmat
Aksel Larsen, åma ilumorpoK
1957-ip siornagut Aksel Larsen
kommunistiusimagaluarmat,
1957-imile rusit Ungarnimut så-
kutulingmata, kisermåussivdlune
nålagkersuineK nanisimangning-
nerdlo akerdlerigamiuk SF-imik
pilersitsivoK. tamatumungale
atassumik OKautigissariaKarpoK
Aksel Larsen danskiungmat kalå-
liunane. kalåtdlinitdlo avdlåussu-
tå uvanitdlune: aningaussarsior-
neK kiserdluinåt tungavigalugo
ernarsartardlune, sordlo kunge-
Karnermut akerdliussuvdlune.
taimåitumik Siumut parti-mut tå-
ssunga KilerssorsimångilaK.
åmalo una OKautigissariaKar-
poK: uvdlume silarssuarme kit-
dlerme nålagkersuinikut partit
såmigdlit talerpigdlitdlo tamar-
mik pitsaoKuteKarmata, taimalo
akerartupatdlåratik suleKatigig-
sinaussariaKaraluardlutik. ajo-
Kaordle narssutåunerssuaK nu-
navtinisaoK atugaulersimang-
mat.
ajoraluartumik tamatuma ki-
nguneranik silarssuarme tamar-
me uvdlune igdluinåsiortumik er-
KarsartarneK agsorssuaK ajor-
nartorsiutaulersimavOK. ilåt så-
migdliuvatdlårtut avdlatdlo ta-
lerpigdliuvatdlårdlutik.
uvdlume jutdlingajalerpoK, tå-
ssa Kanga inuit anersåkut ugperi-
ssarsiorneK Kiteralugo peKatigig-
dluinardlutik nagdliutorsiortarfi-
at. kisiåne tåssa ukiune nutarteri-
nerssup nalåne inuit aningaussar-
siorneK kiserdluinåt tungavigalu-
go emarsartartut ajornartorsiu-
terpagssuit pilersisimavait.
KinerKUsårnerdle uterfigiguvti-
go imaKa KinerKusårutinit tama-
nit uminarnerpåK tikisavarput.
tåssalo: aningaussautiligssuit nu-
nasiagssarsiortutdlo periausiat
maligdlugo aninaussat EF-imit
aniguvta ånaissagssavut ersiså-
rusiutdlugit KinerKUsårneK, Eu-
ropamiut nunasiagssarsiortut Ka-
ngarssuardle såkugissarsimassåt
navianarnerpåK.
Amerikame indiånerit nunar-
ssuartik aningaussaminålungua-
nik akilersortitdlugo europamiu-
nut tunissutigisimavåt. avdla pi-
ssutiginago nunap pisussutinik
europamiut piumaKissåinik pe-
Karnera. naluneKångitsutut uva-
gut nunarput åma pisussutinik
peKarpoK. tamånalo tåssauvoK
EF-ip aningaussanik sipinerssua-
nut tungaviussoK.
Kanga nunavtine ajoKersuiar-
tort.: i' aningaussånguaK piuma-
nern R inuit siamasigdlutik pini-
artutut inujuarsimassut atautsi-
morssuaK katerssorsimavåt. tai-
malo nunap ilåne timikut pitsu-
ngornerssuan pilersisimavdlugo.
Kujanartumigdle kalåtdlit aner-
sakut pisussutenarnertik. ånaisi-
mångilåt taimalo makeniigsinau-
simavdlutik.
uvdluvtine inuit kalåtdlit nunå-
miut åma atautsimorssuau kater-
ssorneKalerput tamånalo ani-
ngaussalissut nangmingnen angi-
sutigut pilerssårusiordlugulo
anusimavåt, tamatumalo saniati-
gut aningaussalissutitik iluanår-
niutigalugit. OKautsivut kulturer-
put inuiagtutdlo ingmikorutivut
avdlat atarKingitdluinardlugit
ingerdlatsinerup taima itup pi-
ngårtumik inusugtut akorngåne
anersåkut inuneK imaKångitsoK
pilersineKarsimavoK. ilisarnauti-
tutdlo pinerdlungniarneK ajor-
nartorsiutitdlo avdlat tåkusimå-
put. kalålitomap siuaissaminik
tugdlusimårutigingnigdlune ine-
riartortarnera. siuaissaminigdlo
tugdlusimårutigingnigdlunilo
atarKingningnera angisumik inar-
dligausimavdlune. Siumut-dlo
samumersimavoK ingerdlauseK
taima itoK akerdlilersordlugulo
igdluatungilersorumavdlugo.
ungasingitsukut sulivfingne
Kavdlunåt nutdlersavta ilåt mar-
dluk OKaloKatigititdlugit åipåta
aningaussagssaileKineK tikeria-
ravtigo ima aperånga: uvdluvtine
Danmarkime aningaussarsiorni-
kut ajornartorsiorneKartorujug-
ssuvok, taimåitumik ilimagissa-
riaKarparput Danmarkip ani-
ngaussalissutigissartagaisa ikili-
artuinarnigssait, uvdlumilo nå-
lagkersuissue ilungersortoruj ug-
ssuput EF-imit aniniardlutik, tå-
ssa imåipoii EF-ip aningaussali-
ssutigissartagai pissarungnåisa-
vase. taima pissoKarpat kalåtdlit
Kavsit perdlisangatipigit?
nalungilara isuma tamåna uv-
dluinarne EF-imut isumaKatau-
ssut OKautigiuartaråt, suleKati-
malo Kavdlunåp uvavnut aperKU-
tå ima akivara:
isumanarpunga ilivse iiavdlu-
Maani Danmarkimi atuarpugut
angusaqarniarluta, kisiannili Ka-
laallit Nunaannut meeqqavut qi-
massimavavut namminersorneru-
lernermi oqartussat ilaginissaan-
nut naaggaarmatigut. Atuaru-
sukkaluaqaagut angusaqarniarlu-
ta, kisiannili meeqqavut nalun-
ngilavut qanoq anaanaminnut
maqaasitigisut, aamma uagut
anaanaasugut meeqqatsinnut
maqaasinermik iluamik atuarsin-
naanngilagut eqqarsaateqartar-
nermik meeqqavut pillugit unnu-
akkut allaat sinippiassanata.
Nalunngilavut meerallit meeq-
qatik qimallugit atuariartortara-
luartut ilarpassuili angerlaannar-
tariaqartartut meeqqaminnut
maqaasinermik. Eqqarsaatigeri-
arsiuk meerannguup misigisai, —
anaanaminut maqaasisut, kisian-
nili anaanaat ungasissumut aal-
larsimasut angusaqarniarlutik
nunartik pillugu!
Eqqarsaatigeriarsiuk meeran-
nguaq misigilereerpoq, anaanami-
nik qimanneqartoq!
Meeqaat qimallugit atuariar-
nåt nunavsinut angerdlartaria-
Kartuse. uvagutdlo siunigssame
nunavtine inuniarfigisinaussavti-
nut aulisartutut piniartututdlo
Kangatut inuvfigisinaussavtinut
utertariaKartugut. pissutigalugo
ingerdlauseK uvdlumikutut itOK
akigssaKartingivigkav.tigo. aker-
Kingilånga isumaKarpungalume
OKausera påsigå.
taimåitumik kalåleKatika ape-
riumavåka: ilumut isumaKarpise
Danmarkip EF-ivdlo ikiuinere pi-
sinaujungnaeruvtigik perdleråsa-
ssugut?
uvagut Islandimiut savaling-
miormiutdlo åssigalugit nunavti-
ne inuniapilorsimassugut. Ka-
ngarssuardlo nunarput avdlanit
nunivfigineKaraluarmat augta-
lingmik sorssugsimassunik nag-
guveKartugut avdlåinarnik isu-
mavdluteKardluta inusinaulersi-
manerpugut? apeniut tåuna nu-
navta siunigssånut, tåukualo inu-
sugtortainut pingårtunut aki-
ssagssångortitdlara.
inusugtut tåssåusanerpise nu-
nat avdlat ikiuinerisigut taimåg-
dlåt umasinaussut? imaualo su-
livfigssaKångineii angnertOK siu-
nigssaralugo? EF-imit anissaria-
Karpugut. inuiagtut atarnissau-
nerput utertisaguvtigo ingminut
ikiordlune nunavtine inusinauner-
mut utertariaKarpugut.
tulugan taimailiorpon! sok
tauva uvagut sapilisaugut?
inuvdluaruussivdlunga
Samuel Hard, Nuk.
tortartut meeqqatik puigorniar-
sarisarpaat angerlarserusunna-
tik, ilarpassuilu imigassamut
imaluunniit ikiaroornartumut sa-
ngusarput eqqarsaatiginnginne-
runiassagamikkik. Meeqqavut
maqaasiuassanerpavut nunarput
pillugu???
Nalunngilavut Kalaallit \u-
naanni inuusuttut meerallit ilar-
passui ilinniagaqarusukkaluar-
tut, kisiannili meeqqatik qimas-
sinnaanngikkaat. Taanna ajor-
nartorsiutaajuassanerpa?
Allattut Danmarkimi ilinniar-
tut meeqqaminnut maqaasisut,
Jakobine Olsen, Karoline Berthel-
sen.
Handelsskolen, Ikast.
GRØNLANDSPOSTEN
• Dobbelt-sproget
• Landsdækkende
• Bladet der læses
i næsten alle
grønlandske hjem
N amminersorneruler-
nermi Oqartussanut
tusatikkusutaq
Atuagagdliutit
33