Atuagagdliutit - 27.01.1982, Blaðsíða 35

EF-debat / EF-ilerinerit
suj. nangitaK)
§alugit inuiaKatimik akornåne
^aterssorsinauvait. Kularnångit-
dluinartumigdlo uvdloK ukiordlu-
suna uvavtinut piniarnerinar-
inussutigssarsiuteKartunut
'aiåinåungitsumik nagdliutoKa-
1'UrnårtOK. taimåitumik EF piv-
Ulugo påsisitsiniainigssame ajo-
Kutausinaussut iluaKutigisinau-
ssavutdlo Anisap tamåkerdlugit
PasisitsiniutigissariaKarpai.
taimatut OKauseKatsiarnera
PasineKåsångilaK silarssuaK si-
‘arssutitdlugo EF-imut atajuma-
Sama. kisiåniuna nunavta sujuar-
sarnei<arugtulerfiane piårpatdlår-
s?rigiga månarpiaK EF-imit ani-
nigssarput.
uvdlumikume piniartoKarfit
amerdlanerit ima kinguartigiler-
sHnåput inussutigssarsiutituavti-
nit amermik akilersugkavut pini-
arnerme atugkavut avdlarpag-
ssuitdlo tåussumingåinaK nang-
magsinauj ungnaerdlugit.
kommunivtalo tunissagssiorfi-
usinaussut tamåkissumik akiler-
sinåungikai, uvdlumikutdlo åmip
nalérukiartornera ilutigalugo pi-
gingneKatigingnermik ingerdlå-
ssivdluarsinaunata. tamånalo
pivdlugo ama nunavta aningau-
ssaKarniarneranut akilerårutiti-
gut ikiusinaunata.
taimåitumik atago misileriåsa-
gigput EF-imut ilaussortauginar-
dluta ukiune tugdlerne EF ilua-
KUtigalugo piniartOKarfingnut
tunissagssiorfingnik pilersuivdlu-
ta, arritsumik nunaKarfiup inui-
nut pigingneKatigingmkut tigu-
j artuårneKartugssanik. taimaili-
ornikut pilertornerussumik akile-
rårutitigut aitsåt napatitsilersi-
naugavta. Kularnångitdluinartu-
migdlo tunissagssiorfit amerdli-
nerisigut nunavta avåmut tuni-
ssagssiorneranut nakoKutausi-
nauvdluta.
taimåitumik Kinersissartutit
kinaugaluartutitdlunit mnuvigiu-
mavavkit EF pivdlugo påsisitsi-
niaissoKalerpat ajortortåinai ka-
terssornagit åma iluaKutigine-
Karsinaussortai apernutigissar-
Kuvdlugit, taimailioruvit ilingnut
kinguågssangnutdlo iluaKutausi-
naussumik kingunewartugssamik
aulaj angi vdlu tit taisisautit.
kinaugaluarnersutit Kinersi-
nerme kingugdlerme Atåssumut
tapersersuinerit angnertumik ta-
kuterérpat. åma februarip 23-ane
EF-imut taisileruvit Atåssut ta-
persersordlugo EF-imut ilaussor-
taunigssamut angerit.
taimailioruvit sujunigssame
Atåssut ivdlit pivdlugit angner-
tumik suliniuteKartOK kivfårtuti-
savat.
taimailiornlkutaoK iniiianatitit
sule kinguarsimaKissut sujuar-
sarneKarnigssånut angnertumik
aulaj angéKatausimåsautit.
taimailioruvitaoK nålagkersui-
ssutit OKimaeKissumik isumaKa-
tigingningniartarnigssåinik ani-
ngaussatigutdlo atugagssåinik
OKilisauvfigisimåsavatit EF-imut
ilaussortaujumanermut angeru-
vit. periarfigssaerutisångilagume
påsinarsigpat EF-imut ilaussor-
tauneK ajoKutaussugssångortoK
Kimåsavdlugo.
inuvdluarKussivdlunga Savig-
sivingme Atåssut sivnerdlugo,
Poul Hansen, sujuligtaissoK
pingåkujugtut silarssuåt
åvdlune måkunane EF pivdlugo
°KatdlineK sukåterugtorpoK. i-
^Uiagtut nutaussumik åmigssu-
Saunerup nagsatarå nanisimane-
Karane inatsisitigut pisinautitau-
nerup anginerussup piumassari-
aeKalernera. isumanatigit akor-
agåne OKariartautsit tusarnersut,
akerdlianigdlunit akerdlerit akor-
agåne onardluautit akerartutit-
Plo tusarnitsut ila amerdlanaut.
Solidaritet-inuit amerdlasut pe-
Katigingneratigut naKisimaneKa-
rane inatsisiliorsinaumkut. pi-
ssugssauvfeKardlune akissug-
ssauvfeKardlunilo. tamatumalo
Saniatigut inatsisitigut igdlersu-
Saussutut isumangnaitdlisauvfi-
S'ssaussututdlo misigisimavdlu-
ne inunigssan.
naKisimaneKångitsumik ki-
^guåssiutinik atuisinaunigssan.
aJornånginerussumik nårtuersisi-
åaunigssaK. iliniartitauneK kiv-
taungissuseKarfiussoK, mémat i-
tUsugtuarKatdlo inatsisitigut pi-
; Slnautitauvfisa igdlersorneitar-
^'gssait, nanganitsat naidsi-
aiangningnerinit kivfajungnaersi-
taunigSSaK. il. il.
aperissarianarpugutdle inatsi-
Sltigut pisinautitauneK tåssåusa-
aerpa inuit ingmikutårdlutik ang-
^“funiunerat? imalunit tåssåusa-
; ^61'pa inatsisitigut pisinautitau-
Wkut ilumortup nåpertuivdluar-
'•eruvdlo ajugaunerat?
silarssuarmiut OKalugtuari-
ssaunerata nutarterissarnen ila-
&a- tamånale akissugssåussuse-
Hartumik pissariaKarpoK. silar-
*såp oKalugtuarissaunerane nu-
^rteriniardlune sorssungnerit a-
^Srdlianigdlunit pisomanik ig-
Plersuivdlune perKarnisarnerit i-
pUrnaKångitsut nåpisinaussavut
1 a amerdlanaut. 1960-ikune inu-
®agtut KimagtautigineKardluar-
^Utik mumisitsisimåput, tama-
Urnanilo nipilerssornea Kiting-
^rdlo nutåliaussut agsut såkugi-
lleKarsimavdlutik. månale påsi-
^arsivoK pivdluarneK sivikitson
Pakatsinartorpagssuarnik ilaku-
aKarsimassoK. tåssame ukioK ki-
ngugdlen mumisitsinerme tama-
tumane apustilit pingårnerpåt i-
låt John Lenon maligtime pakat-
sisimassut ilåinit inuartarineKar-
poK.
ukiup matuma nålernerane
Danmarkime nålagkersuissut so-
cialdemokratit upititåuput. An-
kere Kiångarme kungimukarpoK
tunuarnertik nalunaerutigiartor-
dlugo. tamatumalo kinguneranik
folketingimut KinersinenarpoK.
Kinersineruvdlo inernerane Dan-
markime parti ingminut nålag-
kersuinerup ernå-vanik (niterdler-
pårtånik) taissarton S centrum-
demokrati ajugauvdluavigpoK, a-
jugauniaKissutdle ituat navsuer-
poK uvdluvtine Europame nuna-
ne åssigingitsune ajornartorsiutit
imailiatdlåinaK ajugauvfigineKar-
sinåungitsut, nangminerdlo åma
Danmarkime ajornartorsiutauler-
simassut åridsavdlugit saperdlui-
nardlune, nauk tåssaugaluardlu-
ne Danmarkime politikerit pingå-
kujungnerpait ilåt.
påtsivérusimårnerup inernerå
Ankere KUtdlersångomingmat.
taima pissonarnera Anker Jør-
gensen-ip ajornartorsiutinit ani-
guisitsisinaussutuauneratut påsi-
neKartariaKarunångilaK. pissu-
taugunarpordlo Ankere inung-
mat piviussorsiortumik onauti-
gingnigsinaunermut tupingnartu-
mik pikorissusilik. åmalo parti-
nik avdlanik isumaKatigingning-
niarnermut piginåussusiligssuv-
dlune.
uvdluvtine Europame Kinersi-
ssartut autdlariarfigssaerututut
igdluanit igdluanut noKåtårusså-
ginalersimåput. sordlume angat-
dlat sikukut orråtitdlugo siumut
ingerdlatiniarssarigåt. angatdla-
tip siuane siulerssortitik sup tu-
ngånut ingerdlanigssartik pivdlu-
go omaterussårtitdlugit.
Norgeme talerpigdlit ukiorpag-
ssuarne socialdemokratinut ig-
dluatungiliutujuarsimassut ukiut
kingugdliup nåjartulernerane nå-
lagkersuissungorput, Frankrigi-
me akerdlianik pissonarpoK taler-
pigdliunerussut upititåuput so-
cialistitdlo nålagkersuissungor-
dlutik.
nunane kangigdlerne naKisi-
mangningniarneK såkortOKaoK,
tamatumane Polen Iranilo åssili-
artåuput erssernigsut.
sorssungnerssup kingugdliup
kingornagut Europame avdlanilo
inuit ingmikut åssigingitsutigut
ilisimassagdlit politikeritdlo sule-
Katigilerput. tamatumanilo nuna-
me imånilo inutigssarsiortut su-
livfigssuitdlo sulenataulerput.
maskinat atordlugit sulivfigssu-
artigut ineriartortitsinen pilersi-
nenarpoK. tamatumalo kingune-
ranik tunissagssiat amerdlisine-
narput inuit nunane pisune naju-
ganartut pisorssuångorput. nu-
nanilo tunissagssiornlkut kingu-
arsimassune pitsungorneKarpoK.
tauva kigdleKångitsumik ani-
ngaussarsiornikut unangmigdler-
nerssuaK autdlartineKarpon tuni-
ssagssiorneK pilerssårusiordlua-
gan. minutimut Kanon ilivdlune
tunissagssiat amerdlanerpåt nå-
magsineKarsinaunersut misig-
ssoreigsårneKalerpoK. maskinat
atordlugit pivfigssame sivikiner-
påme anginerpåmik tunissagssi-
orsinaunea navssåriniarneKaler-
poK. maskinanik atuivdluarnikut
inuit ikigtuinait atordlugit suliv-
figssuit pilersineKarsinaunigssait
anguniarneKalerdlune tamatumu-
nåkut akikitsumik pissaritsumik
sukasumigdlo iluanårutenardlu-
ardlune tunissagssiorsinaunen
(produktivitet) pilersineKardlune.
pisungornerup kingunerå akit
Kagfaralugtuinanerat, aningau-
ssarsiornermilo unangmigdler-
nerssuarme sånginerussut iter-
ssamut nåkånere. tamatigutdlo
erssertartoK sonutiginavigsoK
tåssa aningaussautigdlit nakune-
russardlutik. kisa aningaussat i-
ma ingerdlårfenalerput pissaria-
Kartitat ilarpagssuinut aningau-
ssagssaeruneKartardlune. taima
pissonarnerane atortutit inuitdlo
akikinårdlugit pisiarinenartaler-
put.
imåingilardle tamatigut ajutor-
neKartoK inuit ilåt OKautigineKa-
rérsutut pisorssuångorput. tai-
malo avdlat nungutdlugit. åmalo
nunat pisorssungikaluardlutik
nunamingne inutigssarsiutit peri-
arfigssarititåinik atuivdluarniar-
tut. åmalo kulturikut pisornanik
nutånigdlo peraingnartumik nå-
pititsisinaussusigdlit aj utuvig-
dlutik ajutornen ajorput. ukioK
kingugdleK oKautigineKarpon nu-
name sanilerissavtine Islandime
aningaussartutit isertitatdlo OKi-
maeKatigigtut. tamånale nunap i-
nuvfigissap periarfigssarititånut
ingminut erdliginane sulinermik
akenartugssauvoK. kinguåringni-
lo påsissat tungavigalugit nuna-
me nangminerme aKiineKartug-
ssauvdlune. kisalo inuiagssuar-
nut avativtimtunut nunatut ing-
mikut ilisarnauserneKarnigssar-
put (nationalitet-bevis) akuerine-
KartigtariaKarparput. pissug-
ssauvfitdlo tamåkua EF-iminatik
nunavtine nangminermitariaKar-
put. Samuel Hard.
EF-imut ernar-
sauterssut
EF-imut angernikut EF-ip ani-
ngaussautai isumanarfigissarpait
ingminen kaussarfingminut pula-
tisassut Kimågaluaråinilunit. inu-
it-uko ilait ingmimnavik iluanår-
niartut emarsautigissaråt nang-
mineK pigissatik pigerusulertar-
dlugit.
aningaussalissutit uvagut ka-
låtdlit kingusingnerussukut nai\i-
simalisavåtigut. EF oKåinartå-
saoK uvagut onausigssaKarpu-
gut. sume tamaisa Kulangerniale-
rérpai aulisagautivut imanalo nu-
navta pisussutai.
hjemmestyre erinigalugo utar-
Kissarput Bruxellesimut atautsi-
mlkiånguåsaoK, kalåliunerpugut
imalunit Kavdlunåjussat? sermer-
ssuarput EF-imut narssautingor-
sinaugaluarpat karrigssalik, EF-
imut angersimåsagaluarpunga.
EF-imut akerdliussut ukiortåme
pivdluamuvåka.
agdlagtOK Amaluk K. Simonsen
Atuagagdliutit
35