Atuagagdliutit - 27.01.1982, Blaðsíða 40

penarneK
kussanaitsoK
EF-debat / EF-ilerinerit
A/G nr. 2-me (anånat ilåt-nik) at-
siorsimassoK isumaga maligdlu-
go tamanut angmassumik OKat-
dMnerme agsut kussanaitsumik
pissusilersorpoK, nunavtine poli-
tikerit pikoringnerpåt ilåt tor-
Kartårdlugo agdlagkame pasig-
dliutinik ilårtordlugit nangmi-
nerdlo atine issertordlugo. tåssa-
me kinåussusersiordlune tama-
nut angmassumik onauseKåsa-
gåine nangminerdlo kinåussuseK
issertordlugo taimailiorneK iler-
k ordlu ngneruvoK.
EF-imungOK ilaussortaugalua-
ruvta ajulårtunguamik takussa-
xångilavut. imanauna anånat i-
låt tusagagssiorfingnut maling-
naussungitsoK?
tyskit kitdlit nålångisårdlutik
aulisartarnere tusarneK ajornera-
migit? EF-ime aulisarnikut nu-
nanut tamanut tungavigssamik
sananiaraluarneK iluagtineK sa-
persoK tusarneK ajorneramiuk.
uvagut åma EF-imut ilångukuv-
ta Kularnaitsumik ilisarivdluali-
gagssarput. manale taisinigssap
sujornagut EF-ip Kalåtdlit-nunå-
nut tungatitdlugo agsut agtor-
navérsågå.
nunavtine ineriartornerssuaK
kussanartOK imana blokerssuit,
avKusernit takinerussut suliariv-
dluagkat, ervngup ernagkatdlo
kugfé, tingmissartut mitarfé, ta-
litarfigssuit?
tamåkume tamarmik ajunge-
Kaut, ilumortordle auna: ani-
ngaussallssuit sukanerujartui-
nartumik amerdlanerujartuinar-
dlutigdlo nunamut isålerångata
tamåna soruname akit Kagfariar-
tupilornerånik kingunenartar-
poK. tamatumalo saniatigut ang-
nerujartuinartumik avatånit ta-
tineKarneK avatånérsutdlo amer-
dliartuinartut nunavtinut norar-
nerinik kinguneKartarpoK. tamå-
nauvordlo uvdluvtine ajornartor-
siut aliortugkatut inugpagssuar-
nit ilisarineKarane inoKatiging-
nut kalåtdlinut ulorianartorsior-
titsissoK.
unale OKautigingitsorneK ajor-
narpoK: kalålingorsaineK pinena-
lerångat EF-ilerissut OKalulerma-
ta inuit taima OKalugtut kingu-
mut uterniarnerardlugit. Kajar-
tåmigkusugkavit? aperissarput.
tåssame inuneK avdlångorsi-
mavoK. ipungnermut utersinåu-
ngilagut. sulilo angnerussumik
Kajartårsinaunata. ingnåtdlagi-
ssap sarfå atorfigssaKartilersi-
mavarput. nåparsimavit atuar-
fitdlo nalivtinut nalernutut pi-
ssariaKartipavut. kisiåne kalåli-
ngorsaineK sunaugame-una? na-
lungilarput nutarterinerssup su-
jornagut Kalåtdlit-nunåne anger-
dlarsimavfit atausiåkåt naKisi-
maneKaratik kivfåungissuseKar-
dlutigdlo Kitornatik perorsarta-
rait nunap inuvfigissap piuma-
ssarissånut nalerKutungorsardlu-
git. uvdlume pissutsit tamåkua
avdlångorsimåput aningaussau-
tigdlit avativtinérsut angajoraåt
pissugssauvfinik pingårtunik ta-
måkuninga arsårsimavait. nang-
mingneK soKutigissatik politiki-
mit igdluinåsiortumit tungave-
Kartut tungavigalugit mérarta-
vut perorsarnialerdlugit agdlåme
atuarfik Kangarssuardle peror-
sainermik ingerdlatsiviussoK ta-
matuminga arsårdlugo.
tamatumane ilagtorneK ima a-
ngitigaoK ajornartorsiuterpag-
ssuit pissalerdlutik, ilame agdlåt
anånarpagssuit isumaKalerdlutik
nangmingneK Kitornatik kalåt-
dlisut OKalungikaluarunik soku-
tåungitsoK!
tåssagOK iliniardluariardlutik
sumilunit atorfiningniarsinauler-
mata. Kujanardle Siumukormiut
piumassarilermåssuk iliniartitsi-
ssungortugssat kalåtdlisut OKa-
lugsinåusassut.
soruname iliniardluarsimaneK
pingåKaoK, kisiåne påpialartor-
tungilagut. åma erKaimassaria-
KarpoK uvdlume nunat Europa-
mltut tamavingmik sivniligssu-
arnik inusugtortaKarmata ilini-
ardluarsimassugaluardlutik su-
livfigssaKångitsut, nunavtine
taima pissoKåsagune inuiaKatigi-
nguanut uvaguvtlnut itunut aki-
susaKaoK. ilåtigut pissutigalugo
iliniardluarsimagaluardlutik ka-
låtdlisut OKalugsinåungitsut a-
torfigssaKartineKarnertik uliv-
kårdlugo iluaKUtåussuseKardlu-
tik nunavtine sulisinauneK ajor-
mata. amalo pissutigalugo atuar-
figtigut uvdlume ingerdlauseK
taimalunit OKarusungikaluaråine
Kavdlunangorsainerungmat. tå-
ssa mérKat inusugtuarøatdlo ta-
månltartut atugarigsåruteKar-
patdlårujugssuarput.
amerdlaKissut påsineK saperu-
narpait uvdlume ajornartorsiu-
tivta anginerpåt ilagivdluinar-
måssuk avatånit aningaussaler-
sugauginardlune ineriartortitau-
simanerput. atugarigsåruteKar-
patdlårdlune ineriartortitausima-
nerup mérKat inusugtuamatdlo
amerdlaKissut eKiasugtungornig-
ssamut ingminutdlo tatigiung-
naernigssamut usserneKartar-
put. tåssa isumaKalertaramik a-
jornartorsiutitik aningaussautig-
dlit teknikerit politikeritdlo sule-
Katigigdlutik årKitagssarigait
nangmingneK sussagssaringisa-
tik. isuma tamåna navianartoK
EF-imut ilaussortångoruvta Ka-
låtdlit-nunåmiut iluaKUtiginera-
nit anginerussumik aserutigisi-
nauvait.
mana inuiagtut ingminut na-
patiniarnigssamut Kanganit a-
nginerungårtumik atortorigsåru-
teKalersimavugut. kalåliarKat a-
tarKinåssuseKardlutik nuna-
mingne ineriartorsinaulisagpata
nunagissame nangminerme ator-
figssaKåssusiånik periarfigssat-
dlo nunavta pigssarititaisa sune-
rinik OKalugtuneKalertariaKar-
put. tamånalo uvdlume autdlar-
terértariaKarpoK aKago kingusi-
nårérsimasinaungmat. ineriartor-
nerme avatånit amerdlanerujar-
avatånit
issigingningneK
Kanigtunguåkut KinersineKarne-
rata takutipå Atåssut sujuarsi-
massoK. Kinersinerdle sule nu-
navtine iluamik påsineKavigsi-
mångilaK. tåssame ilaisa ajugau-
nigssaK pinavigdlugo Kinersisso-
Kartarmat politike sunaussoK pi-
nerunago. tåssunåkutdlo takusi-
nauvarput Otto Steenholdt Ki-
nerKUsåKatiminit Jonas Nielseni-
mit Kavseriautånit taineKarnera-
tigut.
uvagutdle Siumumik igdlersui-
niartugut nikatdlorniångilagut,
tåssame Siumumik sujulerssui-
ssut nunaKarfingmiunik pingår-
titsinerat takusinaugavtigo.
amame Siumumik isumaKatau-
ssut ersserKigsumik nunaKar-
fingmiuput piniartuneruvdlutik
aulisartuneruvdlutigdlunit, Atå-
ssutermiutdle igdloKarfingmiu-
neruput atorfiliuneruvdlutigdlo.
politikimigdle igdlersuiniåsa-
gåine utarKikatangnavérsårtari-
aKarpoK. nalungilarpume suliag-
ssat sujunersutitdlo Kinigauv-
fingme ukiune sisamane tamar-
mik nåmagsineKarsinåungitsut.
avatånit ungasianitdlo issi-
gingnigtuvdlune tusarnårtuvdlu-
nilo Siumumik ajortitsiniarnerit
avångunaKalutigdlo nuåningika-
luaKaut, agdlåt inuit nuimassut
akerartuinere ingagtaKalutik, pi-
ngårtumik Atåssutip sujulerssui-
ssuine.
Atuagagdliutine nr. 49-me
Lars Chemnitz agdlagpoK OKat-
dlinerme imagssaerutortumut
Finn Lyngemut akissumine. ima
OKartariaKarpugut iligtutdle
OKalugsinautitdluta imagssaeru-
tornaviångilagut.
Kanigtunguåkut KinersineKar-
mat inatsissartunut, Preben
Lange atorsinaungmat Siumu-
mit amårdlugo KinerKigparput,
sujugdlermigdlo Kinigaungmat
Lars Chemnitz ama uparuartui-
vok Siumormiut pigssaileKiner-
mik tåuna Kinersimagåt. taku-
varputdlo atorsinaussoK, taimåi-
tumik åmårKigparput.
Atåssutermiutdlo sujugdler-
mik apereriardlåka, ilivse pig-
ssaileKinermit kommunit kåtuv-
fiata formandia atorpisiuk inu-
nerme ilåne ima ajortigissumik
suliaKarsimassoK? aitsåtdle
OKartariaKarpoK pigssaileKiner-
mit tåuna atorniarsimagigse.
1963-ime pisimassoK uvanga nå-
parsimavigssuarme uningatitdlu-
nga pisimassuvoK.
tuinartunik aningaussalersugali
piviussungilaK akerdlianigdle tå'
ssauvdlune kalåtdlit inuiagtut 3'
tarKinåssusiagaunerat pissutig3'
lugo nuname sumilunit pigssa‘
KarniarneK piviussusagune n3"
nap nangmineK inutigssarsiuta'
nik igdluatungeKartariaKarmat-
inuvdluarKUssivdlunga-
Samuel Hard-
EF-ilo Kinersinerup unuån6
Lars Chemnitz oKalungnermine
OKarpoK ukiune EF-imut ataniv-
tine sumik pisimassoKarsirnå'
ngitsoK Siumormiut ersisårussU'
ine. taimågdlåtdlo igdluatungåne
aningaussat iluaKUtigeKalugit
Kujananautdlume. nalungilarput'
dlo EF-ermiut milhunerpagssU'
ssut ilisimatorpagssuitdlo tåukU'
nanitut. aningaussat neKitaralå'
git KanoK iliorsinauj ungnaersinr
alerpåtigut, ImaKa aningaussat
ima amerdlatigissut atoréruniko
nagdliutilerumårput uvagutdl0
OKausigssaerutivigdluta? Atå'
ssutermiutdlo apererKeriardlåka.
uvagut nunarput erKigsisimår
figput aningaussanik akilerdlug0 :
akiginialerpisiuk?
Silas Levisen, AugpilagtoK
Jakob Olsenimut
aperxut
Jåko, månåkut påsilårniarpara
sordlernut ilaunersutit. tåssam6 \
kommunalimut kingugdlernut ni'
nersigavta åtavitsugavit.
månåkut EF pivdlugo sumut
atanerdlutit agsut påserusungna-
raluarpoK. Kinersissartut ilåt.
G. S., MamtsoK
Peri-mut
Folketingimut KinerKUsårnerme
atuarfingme Ukaliussame inger'
dlåneKartume, Preben Lange
OKardluartårniaKalune OKarpoK'
EF-ip tugdlianik iliuserissagsså
tåssaussoK kalåtdlit agpanik ar
såsagamigit kukukutdlo perdlu-
kuinik taorserdlugit.
Preben Lange apererusungnar
poK, kalåleKatingnut ilumordlutit i
sagdlunagdlo OKautsit tåuko ani'
pigit! imalunit EF-imut akerdli'
lersuissut avdlat åssigalugit EF-
imut ersisårutinik ingassåussau-
ngåramik tusåinardlugit igdlar
nartunik oKalugpit?
tugdlianik sagdlunialeruvit
malungnångmerussumik OKalug'
kina. tauva ukapautitatit amer
dlanerusåput. Folketingimut Ki'
nigaorKingningne pivdluarit. isU-
malioraluarama KinigaorKiså-
ngitsutit, kisiåne tamavta kuku-
ssarpugut.
Folketingimut ilaussortaunerit
atamivdlugo.
Poul Martensen
Kapisigdlit 3900 Nuuk
Skab arbejde Skab glæde
Køb^^C\ft ESKIMO produktion
40
Axuagagdliuxit