Atuagagdliutit - 18.08.1982, Blaðsíða 26

piumåssuseK atutuarile
nunap sujunigssåne
Norgep kungigssåta nulia: — nunavstne ineriartomeK
pi'sangavdluta malingnauvfigi'savarput
Norgep kungigssåta nulia pinersoK
Sonja nunavta Kujatånut tikeraor-
simanermine nuånarineKaKaoK.
erssårtåuneKaKulune K’aKortume
inerssuarmc oKalugtarfingmut Ka-
KivoK, tåssane ukiut 1000-i'ngor-
torsiordlugit nagdliutorsiornerme
pissortatigortumik OKalugiautit tu-
sardliuneKarmata.
— ukiut 1000-it matuma sujorna
aussaugå angut norgemiunik sujuai-
ssalik Islandimit autdlarpox kimut.
tåuna tåssausimavoK vikingivik, inu-
nine navianartorsiortitdlugo sapitsuli-
ornermigut sule eneaimaneKartOK.
kronprinsesse Sonjap OKalugiautine
taima autdlarnerpå nangigdlunilo:
— Kalåtdlit-nunåne itsarssuarnit-
sanik agssaissarnerit Norgemut pi-
ngåruteKarput sujulivta kulturiånik
takutitsissugamik. Kalåtdlit-nunåta
Europamilo nunat avangnardlit atå-
ssuteKaKatigigsimånerånik takutitsi-
ssuput. atåssuteKarneK tamåna suju-
nigssame piorsarneKåsaoK, taimåitu-
migdlo nagdliutorsiorneK måna ku-
jåssutigårput.
nangminerssornerulernerup atuti-
Iernera takutitsissuvoK inuiait kalåt-
dlit sujunigssamingnik ugperingning-
nerånik. piumåssuseK erssertuarile
nunap sujunigssåne. iluagtitdluarnia-
rise, nuname ineriartomeK pisangav-
dluta malingnauvfigi'savarput. Kuja-
naK tikerårsinaugavta. Kalåtdlit-nu-
nåta pingortitarssua misigissauvoK
angisoK, kronprinsesse Sonja OKar-
poK.
saniliuvdluarnigssaK Canadap
pingårti på
Canadame generalgu vernøriussoK
Ed Schreyer OKarpoK Canadame Ka-
låtdlit-nunånilo nagguveKatigit Inuit
Norgep kunngissaata nulia Sonja Qa-
qortumi inersuarmi oqaluttarfimmut
qaqiartortoq.
Norges kronprinsesse Sonja på vej ti!
talerstolen i Qaqortoq-hallen.
ataKatigingnermingnik misigisimane-
rat angisujunerardlugo.
— Inuit akomåne åtaveKaKati-
gingnerunigssamik suliniutit danskit
nålagkersuissuisa tapersersorpait,
Canadavdlo pingårtipå Kalåtdlit-nu-
nånut sanilliuvdluamigssaK, guver-
nøre OKarpoK ukiunutdlo 1000-inut
tugdliutunut kigsåussivdluarnine na-
lunaerutigalugo.
Savalingmiune nålagkersuissut su-
juligtaissuat Pauli Ellefsen OKarpoK
nangminerssornerulernerup atutiler-
neratigut Kalåtdlit-nunåt Savaling-
miutdlo sule amerdlanerussunik sule-
KatigTssutigssaKalersimassut. sava-
lingmiormiut inatsissartue Island pe-
Katigalugo atautsimisitaliorsimåput
nunat avangnardlit suleKatigingnerå-
nik itisitiniartugssanik. Pauli Ellef-
senip naggatåtigut Kalåtdlit-nunåt su-
junigssamik pivdluarnartumik kig-
såupå savalingmiormiut tamaisa siv-
nerdlugit.
svenskit erinautåt
agpi nen arai u aK aoK
inerssuarme OKalugiautit alikusersui-
neritdlo pårdlakåuput, K’aKortume
kalagtut Kitigtartut inusugtut issiging-
nårtitsivdluaKaut, islandimiutdlo eri-
narssoKatigit erinarssutimingnik pi-
soncanik nutånigdlo tusartitsiput.
åmale nipilerssoKatigjt amigautåu-
ngitdlat Arhusip igdloKarfiata nipi-
lerssortartuisa najuneratigut.
akungnagtungassoKaleraluarpor-
dle inerssuarme isersimassut tamar-
mik nikugtermata kalåtdlit inuiåu-
ssutsimingne erinarssutåt atorneKar-
tugssångormat. nipilerssortartutdle
agpileriatdlaråt svenskisoK »Du garn-
la, du freja«. dronningip nipilerssor-
tartut usserarfigai, nipilerssornex
unigpoK inuitdlo ingcndput.
uningalåriardlutik nipilerssortartut
misiléndput, tamatumuna iluagtitsiv-
dlutik. kukulugtomerdle navsuiautig-
ssaKarpoK, tåssame sorssungner-
ssuaK kingugdleK sujoncutdlugo
»nunarput utorKarssuångoravit«
atomeKarångame svenskit inuiåu-
ssutsimingne erinautaisa ilåt eriniung-
neKartarmat.
igdlo kultureKarfik
atandnausineritdlo
inerssuarme nagdliutorsiorneK nå-
magsingmat GTO-p nerissarfiutigisi-
massånut katerssuput, igdlo tåuna
måna tåssaulermat kulturikut sang-
missagssaKarfik nutåK. igdlo kigsåu-
ssivdluarfigineKarpoK ardlaligssuar-
nigdlo tunissuteKarfigineKardlune.
peKatigigfik »Norden« kulturhusi-
mut tunissuteKarpoK Knud Rasmus-
senip Kamusissardlune Kingmilissar-
dlunilo åssinganik kussanaKissumik
bronzemut Kiperugkamik.
KaerKussat ilagåt arnaK tusåma-
ssauvdluartoK Cecilie Lund sancar-
miumik fortjenstmedaljemik sølviu-
ssumik atancinausemeKarKåmersoK.
tåussumunga pivdluancussissut imai-
ginavigput. Cecilie arnauvoK ma-
lungnauteKardluartoK tamatigortor-
dlo sordlo nipilerssornermik, ag-
dlangnermik politikimigdlo soKUtigi-
ssalik. ukiorpagssuarne savautiling-
mut nuliauvdlune nunap timåmiu-
nermine misigissai ikingeKaut. åma
pingåruteKartunik atorfeKartarsima-
vok, sordlo sujugdlersauvdlune Ar-
nat atuarfiåne Sisimiurutume pissor-
tausimavoK.
avdlat mardluk åma sarKarmior-
tårput: Otto Lassen, niuvertOK, u-
kiorpagssuarne nunavtine sulisimav-
dlune autdlartugssångortoK sancar-
miussineKarpoK. åma taima pineKar-
poK, atuarfingme pissortaK Helge
Schultz-Lorenzen, inunine tamåt (ili-
niartunera encåisångikåine) nunavti-
ne najugaKarsimassoK. tåuna ki-
nguåiit danskiussut nunavtirutut
låtdlisordluinaK oKalugsinaussut 1
gåt. åtå tassauvoK provste WsaIj!,
ssaK C. W. Schultz-Lorenzen, kal
dlisut ordbogiliorsimassoK 1907-111
nunavtine igdluliat kussanarnersS
nik Seminåriamik atoncårtitsisu11
ssok. kalåtdlisut tugsiusiai nuaIia e
neKaKaut radiukutdlo kigsautigissa“
tutsiutitdlagtårtuardlutik. Helge 11 ^
lialo Lone (badmintonertartut kåtu
fiåne sujuligtaissussoK ardlaleriato1
nilo timerssumik tamatuminga P,
ssartångortarsimassoK) åma nunav
rut autdlalerput. Helge atorf®3^
saoK Danmarkime nangminerssorn
ruvdlutik OKartugssat agdlagfiåne-
A
Namminersornerullutik Oqartussat
Akileraartarnermut Qullersaqarfik
kukkunersiurffimmi
afdelingslederi
Akileraartarnermut Qullersaqarfiup ilaani namminersorlutik
inuutissarsiortut, selskabit peqatigiiffiillu nammineerlutik nalu-
naarutaasa misissorneqarnerannik kukkunersiorneqarnerannil-
lu suliaqarfiusumi afdelingslederitut atorfik piaartumik inuttas-
sarsiorneqarpoq.
Atorfimmut pineqartumut qinnuteqartut akileraartarnermi
inatsisinik kukkunersiuinermullu tunngasunik suliassatigut ili-
simasassatigullu pisinnaassuseqarluartariaqarput atorfimrni
piumasarineqartut naammassisinnaassagunikkit, tassami su-
liassaqartarmat naatsorsuutinik pappiarartaannillu akileraartar-
tut tunniussisimatillugit itinerusumik kukkunersiuiffiusariaqar-
tunik paasiniarluartariaqartunillu. Suliassanik misissiuneq iner-
neqartarpoq skatterådimut Akileraartarnermi Qullersaqarfiup
allatsiqarfiuffigisaanut inassuteqarnernik saqqummiinernillu.
Atorfik Kalaallit Nunaanni tamarmi angalasarnernik annertu-
jaanik nassataqarpoq, tamatumalu saniatigut naatsorsuutigi-
neqarluni pineqartoq qullersaqarfiup kursusertitsinerini il-il-
ilitsersuisarnissamut kajumissuseqassasoq.
Atorfinitsitsineq akissarsiaqartitsinerlu tjenestemanditut pis-
saaq Kalaallit Nunaanni akissaateqarfiit 29-anni, maani naju-
gaqavissuuguni aallartinnermi qaammammut 10.727 kruuninik
naggataagullu 11.614 kruuninik akissarsiaqarluni maanilu na-
jugaqavissuunngikkuni aallartinnermi qaammammut 11.929
kruuninik naggataagullu 12.968 kruuninik akissarsiaqarluni sa-
niatigullu soraarnermi tapisiat 1.310 kruuniusut — akit 1.4.82-
imi atuuttut tunngavigalugit.
Inissaqartitsisoqarsinnaavoq maleruagassat atortuusut naa-
pertorlugit attartornermut/ineqarnermut akiliuteqaataasartus-
samik.
Qinnuteqartup Kalaallit Nunaanni najugaqavissup angalanera-
nut nuunneranullu aningaasartuutit naapertuuttumik anner-
tussusillit matuneqarsinnaapput.
Qinnuteqartoq Kalaallit Nunaanni najugaqavissuunngitsoq
atorfininnerminut atatillugu akeqanngitsumik angalatinneqas-
saaq ukiunilu 2-ni sulereernermini soraarnerminut atatillugu
akeqanngitsumik angalatinneqassaluni taamatullu qaammatim
12-ni sulereernerit tamaasa feriarnerminut atatillugu akeqan-
ngitsumik angalatinneqartassalluni.
Atorfik pillugu paasissutissat erseqqinnerusut Akileraartarner-
mut Qullersaqarfimmut saaffiginninnikkut pissarsiarineqarsin-
naapput, tlf. (014) 2 23 33-mut.
Qinnuteqaat siusinnerusukkut suliarisimasanik sukumiisumik
nassuiaaserlugu ilinniarsimasanullu uppernarsaatit nuutinneri
taamatullu oqaaseqaatit ilanngullugit uunga nassiunneqas-
saaq:
Akileraartarnermut Qullersaqarfik
Postbox 229 . 3900 Nuuk
kingusinnerpaamik 27. september 1982
26
ATUAGAGDLIUTIT