Heilbrigðisskýrslur - 01.12.1982, Qupperneq 111

Heilbrigðisskýrslur - 01.12.1982, Qupperneq 111
A árinu 1981 hófst rannsókn til leitar að chlamydia trachomatis ísýnum frá fólki, grunuðu um kynsjúkdóma. Þessi bakteria er nú viðast talin heldur algengari orsök þvagrásarbólgu en lekanda- bakterian. Chlamydiur eru frábrugðnar venjulegum bakterium að þvi leyti, að þær fjölga sér ekki á dauðum ætum, heldur þarf gróður af lifandi frumum að rækta þær. Hefur nú tekist aó þróa þessa rannsóknaraðferð á sýkladeild R.h. i samvinnu við sýkladeild háskólans i Kaupmannahöfn. Penicillinasapróf. Það er gert til að kanna, hvort bakteria fram- leiði hvata (pencillinasa, beta-lactamasa), sem getur rofið ákveðna tengingu í sameind penicillinlyfja og þar með eyðilagt lyfið. Þetta Próf er nú gert á vissum bakteriutegundum, sem hafa verió penicillin- tæmar þar til á undanförnum árum að stöku stofnar þeirra hafa öðlast hæfiieika til að mynda nefndan hvata. Aóallega er hér um að ræða hemophilus influenzae, sem veldur stundum heilahimnubólgu auk sýkinga 1 öndunarvegum, og n. gonorrhoeae, þ.e. lekandasýkillinn. j'araldsfræðileg verkefni', Neisseria meningitidis Fylgst hefur verið með heilahimnubólgufaraldri af völdum n. meningi- tidis, sem hófst hér á landi 1975 og hefur verió aó dvina undan- farin tvö ár. Reynt hefur verið aó halda skrá yfir allar meningo- hokkasýkingar á landinu frá 1975, bæði þær sem greinst hafa með hakteriurannsóknum og þær sem greindar hafa verið eingöngu af ein- hennum sjúklinga. Hefur verið hringt til lækna út um land á nokkurra aiánaóa fresti til að fá upplýsingar um ný tilfelli. Niðurstöóur eru ®nn óbirtar, en ritaður hefur verið um þær kafli i erlenda grein og 1 ráði er að birta þær einnig i læknatimariti hér. Ngisseria qonorrhoeae í samvinnu við kvenlækningadeild Landspitalans eru tekin sýni til leitar að n.gonorrhoeae frá öllum konum, sem koma á deildina til fóstureyðingar eða vegna gruns um eggrásarsýkingu. Er þetta gert i Pvi skyni að kanna tiðni sýkinga af völdum n.gon. hjá þessum hópum hvenna. Rannsókninni er ekki lokið. Hún er kostuð af ríkisspitölum. Sumarið 1981 feróaðist sérfræðingur frá sýkladeild út um land og heimsótti heilsugæslustöðvar, héraóslækna og sjúkrahús til að leið- heina um greiningu á n.gon. og kynna nýtt flutningsæti til send- ingar á sýnum. Var þetta gert i samráði við landlækni i þvi skyni sð bæta könnun á tiðni lekandasýkinga hér á landi og vekja athygli i$kna á þvi, að penicillinónæmum stofnum n. gonorrhoeae gæti farið ah fjölga hér. Slika stofna er nauðsynlegt að finna sem fyrst til ah stemma stigu vió útbreióslu þeirra eftir föngum. Perð þessi var kostuð af landlækni og rikisspitölum. £hlamydia trachomatis ^ árinu 1980 var hafin könnun á tiðni chlamydia trachomatis sem °rsök að þvagrásarbólgu hjá karlmönnum hér á landi. Þá var enn ®kki hægt að rækta þessa bakteriu hér og var þessi rannsókn gerð £ samvinnu vió sýkladeild háskólans i Arósum. Sýni voru tekin á kynsjúkdómadeild Heilsuverndarstöðvar Reykjavikur. Niöurstöður Pessarar rannsóknar hafa birst i Læknablaðinu. Chlamydiuræktanir hofust i sýkladeild Rannsóknastofu háskólans hausió 1981 og er i 109 L
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200
Qupperneq 201
Qupperneq 202
Qupperneq 203
Qupperneq 204
Qupperneq 205
Qupperneq 206
Qupperneq 207
Qupperneq 208
Qupperneq 209
Qupperneq 210
Qupperneq 211
Qupperneq 212
Qupperneq 213
Qupperneq 214
Qupperneq 215
Qupperneq 216
Qupperneq 217
Qupperneq 218
Qupperneq 219
Qupperneq 220
Qupperneq 221
Qupperneq 222
Qupperneq 223
Qupperneq 224
Qupperneq 225
Qupperneq 226
Qupperneq 227
Qupperneq 228
Qupperneq 229
Qupperneq 230

x

Heilbrigðisskýrslur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Heilbrigðisskýrslur
https://timarit.is/publication/1524

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.