Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Side 19

INLEDNING
19
av kyrkklockan? Nágon annan betydelse av ordet lclukka án »kyrk-
klocka» ár knappast tánkbar vid 1500-talets början.
Alla dessa försök att tyda brevets inneháll stöta sálunda pá
svárigheter, som frámst vállas av den lapidariska stilen eller den
omstándigheten, att den situation, i vilken brevet skrivits, ej ár
klar. Pá ett par punkter finnas dock mera hállbara antydningar,
námligen rörande förhállandet mellan brevskrivaren och adressaten
samt kvinnonamnet Oddný.
Adressaten kallas bonndí mínn. Bóndi betyder enligt Blöndal:
1) jordbrukare; 2) husbonde; 3) (pá 1600- och 1700-talen) framstá-
ende man, sárskilt om sysslomán; 4) akta man, make.
I detta sammanhang bör observeras, att adressaten först kallas
ni (ydr), sedan du (bættu, skalltu, þinnar). Dárför torde adressaten
ej vara brevskrivarens nára slákting. Av ordet bóndi kan alltsá
hár bara ifrágakomma betydelse 2 och 3 ovan. Áven bruket av
minn ár att márka. I förbindelsen oddnyiar minnar torde det vara
av válkánd intim natur, dá det dárvid rör sig om en omtalad per-
son. I fallet bonndí mínn ár det dáremot snarare av mera formell
natur, liksom t. ex. herra minn. Brevskrivaren stár sálunda med
viss sannolikhet lágre pá rangskalan án adressaten.
Den enda fasta hállpunkten i brevet ár namnet Oddný. Kvinnan
med detta namn kan tillhöra brevskrivarens familj, ty sá kan ut-
trycket oddnyiar minnar tydas. Oddný kan dá vara: 1) brevskriva-
rens hustru; 2) hans dotter. Med all sannolikhet ár hon hans dotter
och gift med brevets adressat, ty vore hon brevskrivarens hustru,
skulle man inte kunna förstá, varför han talar om adressatens
dicktabok ok oddnyiar minnar.
Xamnet ár naturligtvis viktigt frámst dárför att man har teore-
tisk möjlighet att knyta det samman med nágon frán historiska
kállor kánd person. En sádan anknytning skall jag hár söka göra.
Nár det gáller att söka upplysningar om en islánning vid tiden
omkring ár 1500 finnes i stort sett endast en tryckt förstahandskálla
att tillgá: Di'plomatarium Islandicum. Annalerna áro av föga eller
intet várde i detta sammanhang, ty de áro synnerligen fattiga pá
upplysningar rörande personer frán denna tid. Endast de allra vik-
tigaste ámbetsmánnen bruka námnas, och upplysningarna om dessa