Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Side 25

INLEDNING
25
6. ð tecknas t i orden hundrut (2 ggr) och hundrat i diplomet.
Ingen motsvarighet i brevet.
7. Framför d stár ll (ej l), i báda texterna: 10 ggr i diplomet, 5
ggr i brevet.
8. Framför t stár ll (ej l) i brevet 1 gg. Inget ord med l framför
t i diplomet. I ordet Þoruallz stár dock U 2 ggr.
9. Framför d stár nn l gg i brevet och 1 gg i diplomet. Flera
belágg pá nn framför d finnas ej, utom i det förkortade »hewnde» i
brevet.
10. -t efter obetonad vokal tecknas t: i diplomet 20 ggr, i brevet
2 ggr. Brevet har ocksá formen ath 1 gg.
11. -k > -g i obetonad stállning i brevet 3 ggr i ordet eg. Ordet
íinnes ej i diplomet, ej heller annan motsvarighet.
En jámförelse mellan de tvá texterna blir ej sá givande, frámst
emedan brevtexten ár sá kort. Dessutom ár brevets text nu mycket
utsuddad, varför det har varit svárt att nágorlunda exakt bestámma
bokstavsformerna, áven nár ultraviolett ljus anvánts.
Aven om det kan ságas, att det material, som denna undersök-
ning givit för bedömningen av de tvá hándernas identitet, ár magert
och en aning vacklande, ár det dock sannolikt att samma hand
skrivit báde brevet och diplomet. Det ár möjligt, att det ligger 30
ár mellan brevets avfattning och diplomets nedskrivning, och áven
inom kortare tidrymd kunna större differenser uppstá i en och
samma persons skrifttyp án den hár pávisade. Nágon osákerhet
vidláder dock identiíikationen.
Av de personer, som námnas i diplomet, áro tvá válkánda, nám-
ligen Jón Sigmundsson och Einar Oddsson, báda tidigare omnámn-
da, s. 21 resp. s. 221). Þórarinn Jónsson ár den bást kánde av de
övriga, försávitt identifikationen av honom med den lögréttumaður
Þ.J., som upptráder i 15 diplom frán áren 1506—27 (DI VIII, IX
J) Om E.O. se: lÆ 1, s. 377; Safn 2, s. 101; Menn og menntir, passim, och
Saga Islendinga 4, passim. Om J.S. se: ÍÆ 3, s. 255; Safn 2, s. 100—107; Menn og
menntir 3, passim; Saga íslendinga 4, s. 34—50 och passim, samt framst Safn:
Flokkur 2, del 1 (Einar Arnórsson, Gottskálk biskup Nikulásson og Jón lögmaður
Sigmundsson).
3