Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Side 36

36
INLEDNING
ning. F. ö. liknar den ofta o. Ex. 73v 36 eingis, 74r 31 þeirre. Jfr
felskrivningen 77 v 10—11 uoturinn. I ordet lejjí, 81 v 7, har det fel-
skrivna e-et försetts med samma báge undertill som bokstaven æ i
denna hs har, för att rátta felskrivningen.
/ har den angelsaxiska formen. Ex. 73 v 1 e/, 2 frænndum, 3 iafn.
g har vanligen den form som finnes i följande ex.: 73v 1 ganga,
2 giðra, 24 god giarn. Det skrágáende hárstrecket vid gr-ets nedre
ánde bör observeras.
h har nástan alltid en form med ansatsstreck. Ex.: 73v 1 husum,
hennar. Bistaven ár vanligen ansluten till huvudstaven. h har, lik-
som b, vanligen ett bakátriktat streck pá huvudstaven, dá det stár i
uddljud. Se ex. ovan samt 73v 7 heíman.
i har alltid den form som finnes i t. ex. mikla och uill 73 v 2. i-et
har stor likhet med r rotunda.
j har oftast den form som förekommer i prep. j 73v 5, 7, 8. Skill-
naden mellan z och denna form av j ár mycket ringa.
k har en form, dár bistaven vanligen sluter intill huvudstrecket
áven nedtill. Det har vanligen ansatsstreck. Ex.: 73 v 1 Ok, ek, 2 ek,
mikla, skaum. De flesta lc-n i uddljud ha det lilla strecket bakát pá
övre delen av huvudstaven. Ex.: 73 v 6 kaps, 13 kuezt. Eorm utan
detta streck: 73v 11—12 lcomu.
I har vanligen formen med ansatsstreck. Ex. 73 v 1 ætla, lata, 2
mikla, uill. l-et har mestadels samma bakátriktade streck frán
huvudstaven som t. ex. b, dá det stár i uddljud, men áven i inljud.
Se ex. ovan. Dubbelt l har dock ej detta streck; se t. ex. 73 v 2
uill, 4 all.
Eormen av bokstaven m framgár av t. ex. 73 v 1 munndí, munnda,
mer, med.
n har en form, som stundom mycket liknar u-ets genom att bi-
staven upptill ibland ej sluter intill huvudstaven. Ex.: 73 v 3 nu,
10 funnd.
o har en form med varierande tjocklek. Ex.: 73 v 5 ofan, boz. Om
likheten med e se ovan.
I bokstaven jj sluter bistaven upptill ibland ej intill huvudstrecket..
Ex.: 73 v 6 kaps, 8 epter.