Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Blaðsíða 37

INLEDNING
37
r förekommer i tvá former:
1. Den ojámförligt vanligaste ár r rotunda. Den har, som ovan pá-
pekats, ofta stor likhet med i. Ex.: 73v 2 torfi giðra, 5 marger,
grimr.
2. Vanligt r finnes t. ex. i frænndum 73v 2, foru 4—5 och oddgeírs
8. Bistaven gár oftast ej intill stapeln. Vanligen tillfogas ett
hárstreck frán bistavens högra ánde, vilket gár parallellt med
huvudstaven och ár ungefár lika lángt som denna. Ex. se ovan.
Jfr s. 52 f.
f har en form ntan ansatsstreck. Det enda, som skiljer l och / át,
utom ansatsstrecket, ár att /har underlángd, d.v.s. gár under den
tánkta raden. /-et har vanligen ocksá överlángd, d.v.s. gár lika
lángt över raden som t. ex. lc och h, men stundom ár det ej högre
án de »lága» bokstáverna, exempelvis a eller e. / tycks, liksom þ,
ofta skrivas med tvá streck intill varandra. Formen med ett streck
har dock betydande övervikt. / anslutes ofta till följande bokstav,
t. ex. t eller k. Aven / har ofta det bakátriktade strecket eller för-
tjockningen pá huvudstaven, dá det stár som uddljud. Det extra
strecket pá / ár oftast kort, och det ár dárför svárt att sága, om
dessa former med förtjockning pá huvudstaven inte böra ráknas till
kategorien »tvástreckiga» /. Ex. pá /, skrivet med ett streck: 73 v 1
hufum, 8 oddgeírf, 9 grimf. Ex. pá /, skrivet med tvá streck: 73 v 2
fkaum, 5 fidan, 27 filfurf.
t har oftast en form, dár tvárstrecket skjuter ut pá báda sidorna
om huvudstaven, men stundom gár tvárstrecket ut endast pá högra
sidan. Huvudstrecket gár vanligen upp nágot ovanför bistrecket.
Ex.: 73v 1 ætla, at, lata, 11 þuiat, 13 kuezt.
u har en form, dár bistrecket stundom ej ansluter till huvud-
strecket, varigenom u ofta fár stor likhet med n. Se ovan. Ex.:
73v 2 skaum, 3 nu, mun. Seip ságer1), att AM556a, 4:o, skulle ha en
w-form med lángt neddraget högerstreck. Men det ár sákerligen bara
ett enstaka tillfálle i den sida av hs, som finns átergiven i Palæogra-
fisk Atlas, NS 32, vilket Seip pástár vara hs:s vanliga skrivsátt.
x har en form med undersláng. Ex.: 73v 37 .xíf.c., 74r 8 .xíf.
J) Nordisk Kultur, 28B, s. 140.