Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Síða 49
INLEDNING
49
75v 29, heeit 76r 19. Skrivningen heefde 85v 9—10 beror pá av-
stavning, varvid skrivaren skrivit ett e pá vardera raden.
Lángt e-ljud förekommer 163 ggr och tecknas:
1. e 91 ggr. Ex.: fe 1, feít 3, felagar 2, fenadinn 1, het 8, let 23,
lete 3, lettann 1, lettare 1, letu 5, ne 5, Eed 9, nettligazt 1, Eettuisi 1,
se 3, sed 2, ser 2, setta 1, þuertre 1.1 59 av dessa fall rör det sig om
enstaviga ord, i 32 fall om flerstaviga. I 77 av fallen stár det lánga
e-ljudet i inljud, i 14 fall i slutljud.
2. é 1 gg: fénu 79r 27. Jfr det enstaka fallet á = lángt a ovan.
3. ee 32 ggr. Eallen aro: fee 21, feeít 1, feeit 4, feelitill 1, see 3,
stee 1, lee skrapur 1. Grundorden áro enstaviga (i tvá fall ingáende
i sammansáttning, i fem fall böjningsformer). I 25 av fallen stár
det lánga e-ljudet i slutljud, i 7 fall i inljud.
4. 'é 39 ggr. Fallen áro: fe 20, féit 3, féna 1 (verb), fénu 4, féth 1,
kuikféin 1, né 1, sé 6, tré 1, trésins 1. Det rör sig áven hár om en-
staviga ord, de fá tvástaviga áro sammansáttningar med enstaviga
ord, böjningsformer av sádana eller, i fallet f'éna, en avledning av
enstavigt ord. I 28 av fallen stár det lánga e-ljudet i slutljud, i 11
fall i inljud.
5. éé 1 gg: séé 86r 10.
Sammanfattning: Skrivningarna med e förekomma över-
vágande i inljud och finnas i procentuellt fiera fall i flerstaviga ord
án skrivningarna med ee, é och éé. Dessa senare skrivningar före-
komma dáremot enbart i enstaviga ord, böjningsformer av enstaviga
ord och i ett fall en avledning av ett enstavigt ord. Det ár mest
ordet /é, som skrives pá dessa senare satt, kanske beroende pá en
konvention, eftersom ordet var sá vanligt. Skrivningarna med ee,
'é och éé förekomma mest i slutljud.
Báde lángt och kort i-ljud skrivas i, med eller utan accent.
Undantag utgör prep. í, vilken alltid skrives j. Eörmodligen genom
inflytande frán denna skrivarkonvention finnas ocksá i följande fall
j i stállet för det vanliga i: jþrotter 1, jþrottum 2, jllugi 1, jndrida 1,
jnndridi 1 gg. Jfr s. 62 om ett ev. fall av i > ý.