Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Qupperneq 51

INLEDNING
51
áven framför g, m och n kan jag ej sága, men det ár möjligt att hár
föreligger nágot inflytande frán skrivningen au före ng.1) Jfr s. 63.
För fördelningen av skrivningarna au och <3 i övriga fall kunna
inga regler uppstállas. Orden skrivas án pá det ena, án pá det andra
sáttet. Mansnamnet HQrðr t. ex. skrives haurdur 24 ggr, liðrdur 138
ggr; jgður skrives faudur 4 ggr, fðdur 3 ggr. Váxling finns ocksá
mellan skrivningarna haufdingi och hðfdingi, haufum och hðfum,
haufud och hðfud o.s.v.
f/-omljutt e (0) tecknas au. Jfr s. 63.
q har givetvis sammanfallit med a.
Den klass. isl. diftongen uá tecknas uo. Jfr s. 59.
Klass. isl. œ tecknas alltid æ. Ex. 73v 8 arnarbæli, 9 bændum, 18
fiðlrædara.
2. Konsonanterna.
Sávál kort d som ð tecknas d. Ex. 73 v 1 munndí, munnda, 4 uard,
5 sidan, heide.
Lángt d-ljud tecknas:
1. d med punkt över 2 ggr: mædduzt 83 v 4, augsna broddr 74r 32.
2. dd 26 ggr. Ex. fædde 71v 31.
Lángt g-ljud tecknas alltid g med punkt över, 49 ggr. Ex. 73 v 37,
74r 7 þriggia.
Om j som tecken för prep. % se ovan s. 49.
Kort &-ljud tecknas k (jfr. dock ligt s. 67). Ex. 73v 1 ek, 2mikla.
c som tecken för /í-ljud förekommer dock 1 gg interlineart: 85r
16 ec.
Lángt Æ-ljud tecknas alltid ck. Ex. þicker 70v 24.
Lángt samt kort dentalt Z-ljud tecknas alltid ll (se vidare s. 70f
och 74).
Kort m-ljud tecknas vanligen m. Om nasalstreck för m se s. 39.
Lángt m-ljud tecknas:
1. m med punkt över 6 ggr. Ex. 77v 16 fímm.
2. m med nasalstreck över 6 ggr. Ex. 82r 34 huamm. Jfr s. 39.
J) Jfr Yngvars saga, s. XXXII f samt LXf, och V^lsunga saga, s. XV—XVII
•samt s. XV, not 1.