Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Qupperneq 52

52
INLEDNING
Kort »-ljud tecknas vanligen n. Om nasalstreck för n se s. 39.
Lángt rj-ljud och. kort dentalt n-ljud (jfr s. 71 f) tecknas:
1. nn 36 ggr. Ex. 78r 20 Tcomínn.
2. n med punkt över 1291 ggr. Ex. 73 v 2 enn, 4 þenna, fegínn.
3. n med nasalstreck över 27 ggr. Ex. 74r 28 hínní.
Betecknas nn med N i INdridi 78v 9 och EN 76r 32 och 82r 5 ?
I dessa fall rör det sig dock om inledningsord till kapitel, dar ofta
aven bokstav nummer tvá ár storbokstav. Jfr s. 57. E. ö. tecknas
dubhelkonsonant med kapital endast tvá ggr (se nedan).
Lángt p-ljud tecknas:
1. p med punkt över 8 ggr. Ex. v/pp 80r 25.
2. sammanskrivet pp 84 ggr (se s. 38f). Ex. 73v 22 lcapp, 74r 34
upp.
Tre slags r-tecken förekomma:
1. r rotunda. Detta r-tecken förekommer ej i uddljud, men ár i
in- och slutljud det ojámförligt vanligaste. Ex. 73 v 2 torfi giðra,
13 fara, faur. Det dubbeltecknas genom punkt över det enkla
tecknet 58 ggr. Ex. 73v 19 spyrr, ferr.
2. R ár praktiskt taget det enda förekommandetecknetiuddljud.
Ex. 73v 7 Reid, 14 Ridu, 18 neíd. Det förekommer endast i
uddljud (med fyra undantag: a) astRÍkí 71v 30; b) snyn 72v 8
— med punkt över r, vilket vál fár antas beteckna geminering1);
c) fÍRa 77r 2 — n avser geminerat r —; d) alnaner 84v 14.1 de
tvá sammansáttningarna torde dock sammanskrivningen av
lederna ej vara avsedd).
3. Vanligt r förekommer endast 120 ggr. 3 ggr finns det i uddljud:
87 v 22 radum, 72r 8 reiddizt och 76r 14 rum. 2 ggr ár det dubbel-
tecknat genom punkt över, námligen i firr 84 r 6 och sirrnes
72r 4. Det förekommer mest efter i (64 ggr) och före i (9 ggr).
Det ar ocksá vanligt efter u (15 ggr). Dá r rotunda ej kunde an-
vándas i uddljud, substitueras det av vanligt r i början av rad
(9 ggr). Ex. 73 v 16—17 fiðr rad. Övriga fall áro utan regel. Det
2) Punkten kan ev. endast avse modifiering av det kapitála R, varigenom tecknet,
hár = r rotunda. Se Nordisk Kultur, 28 B, s. 61.