Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Síða 56

56
INLEDNING
inom bokstaverna L och M (omfattande omkring 1/10 av ordför-
rádet i texten) och darvid funnit följande:
1. enkel accent stár över lángt i 33 ggr. Accent stár ej över lángt
i i 66 fall.
2. enkel accent stár över kort i 167 ggr. Accent stár ej över kort
i i 301 fall.
3. enkel accent stár över konsonantiskt i 33 ggr. Accent stár ej
över konsonantiskt i i 72 fall.
Fördelningen pá de olika kategorierna ar som synes sá jamn man
överhuvudtaget kan begára, dá man jámför med det totala antalet
i och í. Den enkla accenten ár alltsá ej lángdbetecknande i denna
hs.
Tvá resp. tre accenter stá som omflyttningstecken över orden rniök
och reiddizt 72r 8.1)
b. Sammanskrivning och sárskrivning av sammansatta
ord.
Lederna i sammansatta ord sárskrivas eller sammanskrivas i
stort sett enligt följande regler:
1. Sammansatta personnamns leder sammanskrivas alltid. Ex.:
70r 14: suarthðfde, geírmunndur, þiostolfur, 15 grimkell, 17 þor-
biarnar.
2. Sammansáttningar med -son och -dotter som efterled sárskrivas
alltid. Ex.: 70r 16 biarnar son, 17 þorbiarnar dottur, 70v 6 kiallaks
son. Dessa »efternamn» áro ju enligt gammalt nordiskt och nyis-
lándskt namnskick ingalunda sammansattningar. Jfr t. ex. uttrycket
»ok uar gunnhilldar son» 70r 35 och nyisl. »ég heiti Björn og er
Jónsson».
3. Ortnamn med efterlederna -ea, -dalur, -hollt, -horn, -stadur,
-uatn, -uik o. likn. sárskrivas nástan alltid. Ex.: 70r 11 orka dal,
12 iteykia dal, grims áí, 12—13 flokadals sar, 13 gullbera stodum, 17
arnar hollte, 18 krossa uík. Dáremot t. ex. 71r 5 þuerfellí, 73v 8
Om accenttecknet vid denna tid skall endast hánvisas till Lindblad, 1952,
s. 7—27, s. 133—175, sárskilt s. 150—152.