Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Side 59

INLEDNING
59
e. Siffror.
Som siffror förekomma följande tecken:
1. Som beteckning för siffran 1 anvandas bokstaverna i och j.
Ex.: 70v 19, 77 v 19. I början av och inuti siffergrupp anvandes i,
i slutet av siffergrupp anvándes j. Siffran 4 tecknas iiij (ej iu).
Ex.: 77v 7. Siffran 9 dáremot tecknas ix. Ex.: 78v 1.
2. Som beteckning för siffran 5 anvándes bokstaven u. Ex.:
77v 31, 85r 1.
3. Som beteckning för siffran 10 anvándes bokstaven x. Ex.:
74r 31, 74v 31, 81v 36.
4. Som beteckning för siffran 50 anvandes bokstaven l. Ex.:
84r 7, 13.
5. Som beteckning för siffran 100 anvándes bokstaven c. Ex.:
73v 27, 74r 7, 8.
I de flesta fall stár accent över i och j, dá dessa bokstáver brukas
som siffror. Över x som siffra stár vanligast punkt eller accent,
men de diakritiska tecknen saknas oftare vid x án vid i och j.
Punkt och accent förekomma över x som siffra ungefár lika ofta..
I och c ha som siffror inga diakritiska tecken.
Siffergrupper ha nástan alltid punkt báde före och efter sig. Dár-
vid stár emellertid tecknet c alltid för sig, d.v.s. har punkt mellan
sig och föregáende eller följande siffertecken.
E. LJUDLÁRA1)
1. Vokalerna.
a. I betonad stavelse.
Övergángen vd > vö ár genomförd. Ex.: suo 44, uon 4, uopn 3,.
uoru 7 ggr o.s.v.
Om förlángningen av vokal framför l -f- konsonant bára skriv-
ningarna luals 71 r 8 och hadsínn 83 v 26 vittne. Andra bevis pá denna
förlángning saknas. Jfr om haa s. 47.
Váxling natt---nott: 1) former med a 6 ggr, t. ex. natt 87r 34*
2) former med o 17 ggr, t. ex. nott 82v 3, 5.
x) D.v. s. ortografiska företeelser, som máste bero pá förándringar i ljudsystemet.