Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Blaðsíða 77

INLEDNING
77
d har assimilerats med s till ss, vilket sedan förenklats i obetonat
slutljud i heras 84v 1 (= herads), sávida ej ren felskrivning före-
ligger.
Pret. ind. 3:e pers. sing. av verbet stíga skrives ste 3 ggr, stee 1 gg
och steig 1 gg.
Metates gl > Ig framför kons. i silgdu 78r 30 (= sigldu).1 2)
Adj:s best. art. bar nástan alltid formen liinn o.s.v. med udd-
ljudande h. Sá skrivs den i olika former sammanlagt 89 ggr. enn
som best. art. finns 2 ggr: 72r 7 och 83r 32. ens som best. art. finns
1 gg: 72r 6. De s. 72r, rad 6 och 7, förekommande formernastáien
lausavisa.
Ordet pui stár i stállet för det vanliga hui 4 ggr: 74 v 24, 75v 19,
85v 9 och 29.
I ordet gullhnapur (= gullJcnappur) 85v 23 i en kapitelöverskrift
föreligger den bekanta ljudövergángen kn > hn.-) Jfr nyisl., dár
báda formerna hnappur------Jcnappur förekomma, men den förra ár
ojámförligt vanligast. Den senare torde vara rent litterár.
Klass. isl. fn skrives mn 7 ggr: samna 3, samnade 1, samnadi 1,
samnazt I, mannsammnadar 1. Dáremot: safna 1, safnade 2, saf-
nadínn 1. F. ö. skrives alltid fn. Ex.: iafn 11, iafns 1, iafningiar 1,
stafni 1 o.s.v.
Den egendomliga skrivningen snefnna, 7 Iv 31—32, beror mábánda
pá omvánd skrivning, grundad pá uttalet m av fn före d. Jfr nyisl.
uttal av t. ex. hefndi.
Etymologiskt ft, som övergátt till pt omkring ár 1000,3) skrivs
alltid pt, utom i tre fall: þoftu 1, alftar 2.
I ordet hnestur (superlativ av hneppr), 72 r 6, har knappast fs >
ss > s, utan det máste röra sig om en felskrivning, ty assonansen i
den visa, vari ordet ingár, kráver bibehállet / (jfr. s. 128, not3).
Assonansen kráver, att topta, 83r 34, uttalas tótta (nyisl. uttal).
Jfr s. 80.
x) Jfr nyisl. Se Blöndal-Stemann, Praktisk lærebog i islandsk nutidssprog, s. 49,
anm. 1; Valtýr Guðmundsson, Islandsk grammatik, islandsk nutidssprog, s. 10,
§ 23, d:2.
2) Nokkrar sögulegar athuganir, s. 42; Um ísl. orðm., s. XXXII.
3) Aisl. gram. § 240:2; Yngvars saga, s. XLVI—XLVII; Um ísl. orðm., s.
XXVII; jfr oeksá nyisl. uttal.