Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Síða 87

INLEDNING
87
Ett i hs ovanligt skriftdrag ár skrivningen R för rr i snyn 72 v 8
och fÍRa 77r 2. Dessa áro de enda tillfállen, dá kapitál brukas för
geminerad konsonant. Det ger emellertid ingen ledtrád till förlagan,
ty R som tecken för rr ár ett genomgáende drag bos hss alltifrán
omkring 1200 till omkring och efter 1400.') Den i not 1 angivna
tabellen ger ej heller i övrigt nágra sakra utgángspunkter för sá-
dana drag i 556, som med nágon sannolikbet kunde brukas som
kriterier pá förlagans álder.
En jamförelse med ortografi och ljudsystem i t. ex. N.K.S. 1824b,
4:o (frán c:a 1400)* 2), och AM 343a, 4:o (frán 1400-talets början)3),
vilka áro de yngsta hss frán tiden före reformationen, som bfivit
föremál för grundliga fonetisk-ortografiska behandlingar, ger fá
eller inga ledtrádar för att bedöma vad som ár ungt eller gammalt i
556. Sá ha t. ex. y och. i sammanfallit i ganska mánga fall i 18244)
och samma sammanfall har skett betydligt oftare i 343 a5) án i 556
(jfr s. 62). Ándá ár 1824 sákert áldst och 556 yngst! Hár kunna för
oss okánda dialektala skillnader ha spelat in. Som flera gánger pá-
pekas i detta arbete, ár det hittills hopsamlade sprákliga materialet
frán 1400-talet och 1500-talets början för litet för att man skall
kunna fá en mera detaljrik bild av den sprákliga utveckfingen under
denna fingvistiskt sett ganska hándelserika period i det islándska
sprákets historia. Framför allt máste diplomen, vilka praktiskt
taget ensamma ge sákert material för bedömningen av dialektala
olikheter i spráket och som dessutom áro de nástan enda daterade
sprákliga dokumenten, stállas i förgrunden vid kommande sprák-
undersökningar rörande denna period.
Den tydliga textförvanskningen 75 v 1—2 (se not 1, s. 140)
beror förvisso pá att en eller flera rader eller ett avsnitt i förlagan
överhoppats. Naturligtvis kan överhoppet ha skett tidigare i av-
skrivningskedjan, om 556 ej avskrivits direkt efter denna text-
versions arketyp.
!) Lindblad, 1954, tabellerna s. 308—316.
s) Se Vglsunga saga.
s) Se Yngvars saga.
4) Vylsunga saga, s. XXVI.
6) Yngvars saga, s. XXXVI f.