Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Page 90

90
INLEDNING
avgöra. Men de kunna ev. ha kommit till honom frán Þuríður Sæ-
mundsdóttir, ánka efter Halldór Torfason, son till Torfi Jónsson i
Gaulver j abær, vilken var arvtagare efter biskop Bryn j ólfur S veinsson.
Det ár sálunda ej helt otroligt, att bladen tillhört den vitterhets-
álskande biskopen. Þuríður gjorde Ormur Daðason till sin huvud-
arvinge, och hon hade efter sin man övertagit det stora bibliotek,
vilket delvis kommit frán Brynjólfur Sveinsson. Det skulle dock
vara egendomligt, om hs i biskopens ago splittrats; ej heller skulle
denne ha tagit hand om endast ett fragment av en hs.
I allmánhet bar hs daterats till »omkring 1400)).1) Denna datering
bygger frámst pá Guðbrandur Vigfússons tes,2) att Vatnshyrna
máste vara skriven för Jón Hákonarson (slutet av 1300-talet), den
man som lát skriva Flateyjarbók. Denna teori har godtagits av alla,
som senare skrivit om hs, och den synes vál underbyggd. En be-
kráftelse pá dateringens riktighet, byggd pá en paleografisk-orto-
grafisk-ljudbistorisk undersökning, skulle dock behövas.
Guðbrandur Vigfússon har ávenledes visat,3) att Vatnshyrna, nár
den var fullstándig, innehöll 11 sagor ocb 3 þættir, námligen föl-
jande: Flóamanna saga; Laxdœla saga; Hœnsa-Þóris saga; Vatns-
dœla saga; Eyrbyggja saga; Kjalnesinga saga; Króka-Refs saga4);
Víga-Glúms saga; Harð.; Bárðar saga Snæfellsáss; Þórðar saga
hreðu; Bergbúa þáttr; Kumblbúa þáttr; Draumr Þorsteins Síðu-
Hallssonar.
Om ordningsföljden inom hs veta vi endast, att Víga-Glúms saga
státt omedelbart före Harð., ty blad 7 inneháller slutet av den
förra, följt av den senares början. Jakob Benediktsson5) antar, att
dessa tvá sagor státt sist i hs, emedan Arngrímur Jónsson ej tycks
ha kánt dem, och de sálunda möjligen kunna ha varit borta ur hs,
*) Katalog AM 1, s. 717; Nordisk Kultur, 28B, s. 134; Handritaspjall, s. 73f;.
Islandica 19, s. 24; E. Ó. Sveinsson, Dating the Icelandie sagas, s. 13.
2) Fornsögur (Leipzig 1860), s. XIV—XVI och XXII.
3) a. a., s. XIV—XVI; Bárðar saga (Kjobenhavn 1860), s. IX—XI.
4) Dessa sju första sagor funnos i den del av hs, som ágdes av H. Resen, enligt
katalogen över hans bibliotek (Bibliotheea Petri Johannis Resenii, regiæ academiæ
hafniensi donata eui præfixa est ejusdem Resenii vita, Hafniæ 1685, p. 369). Övriga
hár uppráknade sagor och þættir finnas i AM 564a, 4:o, i fragment.
3) Bibl. Amam. XII, s. 92.