Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 17.10.1996, Blaðsíða 10

Atuagagdliutit - 17.10.1996, Blaðsíða 10
10 Nr. 81 • 1996 GRØNLANDSPOSTEN Nunani Avaimarlermiut akuliuffigissavagut Aasaanerani naapeqatigiinneq puisit amiinik tuniniaaffissaqqissoq ILULISSAT(PM) - Vikinger- Reykjavikkimi aalisanermut inuutissarsiutilinnut tuniniaanertalimmik atortunik nutaanik saqqummersitsisoqarpoq. Iluliarmiut ningitlakkanik sikukkut aalisamermut atorneqarsinnaasunik misissuipput. Der var en international fiskerimesse i Reykjavik i en uge i september. Delegationen fra llulissat kiggede specielt efter langlineudstyr, der kan bruge til isfiskeri fra hundeslæde. passuit Islandimi naapinnerat inuussutissarsiornermut siu- arsaataasinnaava? Ilulissa- nut? Aap, taamak isumaqar- poq Ilulissani inuussutissarsi- ornermut siunnersorti Emil Fleischer. Kommunalbesty- relsimi suliffissaqartitsiniar- nermut ataatsimiititaliami i- laasortat marluk ilagalugit il- loqarfittut ikinngutertik Haf- narfjordur, Islandimiittoq ti- keraarsimavaa. Inuussutissarsiornermut si- unnersorti Emil Fleischer-ip, bygderådimut ilaasortaq Nu- kannguaq Abeisen, Oqaatsut, aamma bygderådimut ilaa- sortaq Hugo Lange, Qeqer- taq, septembarip qeqqani ul- luni qulingiluani angalaner- minni isumassarsianik pissar- sinissaminnik ajorsaateqan- ngillat. Emil Fleischer oqaluttuar- poq angalanissartik upernaar- li pilersaarusiulersimallugu, Hafnarfjordur-imilu inuussu- tissarsiomermut siunnersorti Ilulissanit pilersaarutinik arla- linnik naammassisaqarfigeq- qusaminnik saqqummiussa- nik allagaqarfigisimallugu. - Suliffeqarfippassuit Ilulis- sani soqutigisatsinnut attuu- massuteqarsinnaasut takuni- arpagut, Emil Fleischer AG- mut oqarpoq. Vikingit naapinnerat - Vikingerpassuit aasarluar- nerani sapaatit akunnerini marlunni naapisimaartarput. Vikingit 400-t missaanniittut ukiut aappassaanni Islandimi naapeqatigiipput, nunani uku- naneersut: Norge, Sverige, Danmark, Savalimmiut, Tyskland aamma soorunami Island. Itsaq vikingit inooria- asiattut ileqqutoqqat malillu- git inuusarput, aammalu up- perisaq upperisapalaallu ator- tarlugit. Tamatumunnga ata- tillugu eqqarsaatigilerpara naapisimaarnerup nalaani puisit amiinik tuniniaaffigi- nissaat periarfissaqarsinnaa- soq. - Vikingimmi qangaanilli skrællingit niueqatigisarsima- vaat, ileqqorlu tamanna misi- leqqinneqarsinnaavoq. Ukiu- mut Royal Greenland qaleral- lerivittaarpat Ilulissani qale- rallerivitoqaq tunisassiorun- naassaq. Tamatumunnga ata- tillugu kommunimi pilersaar- usiortussaavugut qaleralleri- vitoqaq suni tunisassiorfigis- sallugu tulluunnerussanersoq. Emil Fleischer-ip isumaa malillugu puisit amiinit tuni- sassiortoqarsinnaavoq. Oqar- poq suliffissarsiuussisarfik tu- nisassiorfiup sumut atorne- qamissaata pilersaarusiome- rani suli sukumerlugu aalaja- ngersimanngitsoq. Suleqatigiittariaqarpoq - Amminik suliaqameq Qa- qortumi ammerivik Great Greenland suleqatigalugu ingerlanneqarsinnaavoq. Isu- maqatigiissutigisinnaavarput puisit qanoq suliarineqarsi- matiginissai Great Green- landip kissaatiginerai, ima- luunnit allatigut qanoq sule- qatigiissinnaanerluta isuma- qatigiissutigisinnaavarput. Takomariartitsinermi peri- arfissaqaqaaq, vikingillu qi- mappaallaartinnagit eqqaa- sinnaavarput Ilulissanit tike- raat pingasut Hafnarfjordur- imi vikingit neriniartarfian- niissimammata. - Iikkat kusassaatinik nivin- ngaassuiffigineqarsimapput, soorlu hiistit, savat, nersus- suillu amii, taamanilu atorto- risarsimasanut takussutissaa- sinnaasorpassuit, Emil Flei- scher oqaluttuarpoq. - Soorunamilu nerisassat vikingit nalaannitut suliarine- qarsimapput. Isumassarsiaq tamanna kalaallinut inuiaqati- giinnut tulluussarneqarsin- naavoq. Aalisakkat niaqui panertut Islandimiinnerup nalaani soo- runami aalisakkat aamma sammineqarluarput. Inuussu- tissarsiomermut siunnersortip Emil Fleischer-ip immikkut soqutiginaatilittut maluginia- gaasa ilagaat tunisassiorfik a- nginngitsunnguaq, aalisakkat niaquinik panertitsilluni saat- tunnguanngortillugit poorto- riarlugit Afrikami nunanut tuniaasartoq. - Islandimiut imermik nu- nap iluanersumik kissartumik akikitsunnguamik nukissior- sinnaanertik soorunami ilua- qutigisarpaat. Tunisassioriaa- tsimi eqqartomeqartumi aali- sakkat niaquinik panertiteri- nermi kialaartumik supoortit- sisoqartarpoq. Aalisakkat nia- qui panertut sequtsemeqartar- put aalisakkanit miseqqiassa- nut suppaliassanulluunniit ki- mittorsaatitut atorneqartus- sanngorlugit, Emil Fleischer nassuiaavoq. - Isumaga malillugu Ka- laallit Nunaannit tunisassiare- reemagit nunanut allanut tu- nisaqarpallaartarpugut. Sulif- sommertræf med hundredvis af vikinger i Island have no- get med erhvervsfremme at gøre? For llulissat? Svaret er ja, og det kommer fra er- hvervskonsulenten i llulissat Emil Fleischer. Han har sam- men med to kommunalpoliti- kere fra arbejdsmarkedsud- valget besøgt venskabsbyen Hafnarfjodur i Island. Det har ikke været svært for erhvervskonsulent Emil Fleischer, bygderådsmedlem Nukannguaq Adolfsen, Oqaa- tsut, og bygderådsmedlem Hugo Lange, Qeqertat, at hente inspiration under en ni dage lang rejse i midten af september. Emil Fleischer fortæller, at fissaqartitsilersinnaasut ila- gaat tunisassiat pisisartunit a- tomeqariaannanngorlugit pik- koriffigilernissaat. Periutsit taamaattut Nunatsinni suli ineriartortinneqarpallaanngil- lat. Aalisarnermik nuisitsineq Aalisakkat niaquinik panertit- sisamerup saniatigut Ilulissa- nit angalaartut tunisassiorfiit de begyndte at planlægge rej- sen i foråret, og at de fra Ilu- lissat havde sendt et oplæg til en erhvervskonsulent i Haf- narfjordur med flere pro- grampunkter, som de godt ville have opfyldt. - Vi har besøgt mange virk- somheder, der kunne have relevans til de interesser vi kom med fra llulissat, siger Emil Fleischer til AG. Vikingetræf - Det før omtalte vikingetræf strækker sig over et par uger i højsommeren. Omkring 400 vikinger fra Norge, Sverige, Danmark, Færøerne, Tysk- land og selvfølgelig Island har for andet år i træk sat hin- anden stævne i Island. De lever som vikingerne gjorde i gamle dage, efter de gamle traditioner også hvad angår tro og overtro. Det er i denne forbindelse jeg tænkte på, det kunne være en mulighed for at handle med sælskind under dette træf, fortæller Emil Flei- scher. - Vikingerne har jo tidlige- re handlet med skrællingerne, og denne tradition kunne man jo tage op igen. Efter nytår bliver det gamle produktions- sted af hellefisk i llulissat sat ud af produktion, når den nye Royal Greenland fabrik bliver taget i brug. I denne forbin- delse skal vi i kommunen have lagt planer for ,hvilke produktioner der er bedste egnede til det gamle produk- tionssted. Efter Emil Fleischers me- ning kunne en af muligheder- ne være produktion af sæl- allat takuniarsimavaat, soorlu aalisakkanik panertitsisartut, qillertuusanut poortuiffiit kii- salu aalisakkanik pujooriviit. - Islandimiinnitta nalaani Reykjavik-imi aalisameq pil- lugu nunat tamat peqataaffi- gisaannik nuisitsisoqarpoq. Ningittakkersornermut, Nu- natsinni aalisartunut oqalisaa- taasinnaasunik atortunik im- mikkut ujarlerpugut. Atortut- taaq naammattoorpagut pi- skind. Han siger, at man på arbejdsmarkedskontoret ikke er gået i deltaljer med hensyn til planlægningen af brugen af huset. Samarbejde skal der til - Bearbejdningen af skind kunne ske i samarbejde med garveriet Great Greenland i Qaqortoq. Vi kunne aftale, hvilken bearbejdet stand Great Greenland ønsker skin- dene i, eller vi kunne aftale en anden form for samarbejde. Der er mange muligheder indenfor turisterhvervet, og inden vi bevæger os for langt fra vikingerne, kan det næv- nes at de tre gæster fra Ilulis- sat har besøgt en vikinge- restaurant i Hafnarfjordur. - Væggene er pyntet med skind fra heste, får, køer og mange af de redskaber de dengang brugte i deres dagli- ge virke, fortæller Emil Flei- scher. - Så er maden selvfølgelig tilberedt på gammeldags vi- kingemanér. Denne ide kunne godt tilpasses det grønlandske samfund. Tørrede fiskehoveder Der blev naturligvis også under opholdet i Island kigget en del på fisk. En af de ting, som erhvervskonsulent Emil Fleischer har fattet særlig interesse for, er et ikke særlig stort produktionssted, hvor man tørrer fiskhoveder, pres- ser og pakker dem og ekspor- terer dem til lande i Afrika. - De har selvfølgelig den fordel, at de har en meget bil- lig energikilde i det varme ngaartumik qimussimik aali- sartunut piukkunnarluartut, ussassaaruterpassuarnillu a- ngerlaassivugut. Isummerfigisat isumassar- siallu imaaginnarput, kingu- sinnerusukkullu Ilulissani nu- naqarfiinilu inuussutissarsior- nerup siuarsaatigisinnaasaan- nik kommunalbestyrelsimut oqallisissiamik suliarinnitto- qarumaarpoq. vand fra jorden. I den omtalte produktion omdannes det til en en lun brise, der blæses hen over disse fiskehoveder. De tørrede hoveder bliver brugt til fremstilling af pulver til fiskefond, forklarer Emil Fleischer. - Efter min mening ekspor- terer vi for meget halvfabrika- ta fra Grønland. En af de måderne, man kan skabe flere arbejdspladser på, er jo blandt andet ved at blive god til at fabrikere varer, der umiddel- bart kan bruges af kunden. Det er et område, der ikke er særlig udbygget i Grønland endnu. Fiskerimesse Foruden produktionen af fiskehoveder har de to kom- munalpolitikere fra llulissat og erhvervskonsulenten be- søgt fabrikker, der fremstiller tørfisk, konserves og røgede fiskevarer. - Der blev afholdt en stor international fiskerimesse i Reykjavik i de dage, hvor vi opholdt os i Island. Vi kigge- de specielt efter udstyr til langlinefiskeri, der kan lette arbejdet for fiskerne i Grøn- land. Vi er også faldet over udstyr, der er meget velegnet, især til fiskeri fra hundeslæ- der, og har fået en masse bro- churer med hjem. Indtryk og idéer er der nok af, og der skal senere udarbej- des et oplæg til kommunalbe- styrelsen om mulighederne til fremme af erhverv i llulissat og bygder. Ilulissaniit kommunalbestyrelsimi ilaasortat marluk aamma inuutissarsiornermi siunnersorti septemebrimi Islandimi suliffeqarfinni assigiinngitsuni paasisassarsiorlutik angalapput. To medlemmer af kommunalbestyrelsen i llulissat samt kommunens erhvervskonsulent besøgte forskellige virksomheder i venskabsbyen Hafnarfjordur i september. Grønland skal blande sig med vikinger fra hele Norden Sommertræf et muligt marked sælskind ILULISSAT(PM) - Kan et ASS./ FOTO: AG

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.