Atuagagdliutit - 03.11.1955, Blaðsíða 9

taimaikaluartoK — paradisip KeKertai
Brasiliame inugparujugssuit isuma-
Karsimåput —■ Kanigtukut tusagauvoK
— Sverige nunaussoK kiagtoic inue
nalutsinik atissaKarnerussut imalunit
sule atissakinerussut, pingårtumigdlo
Kåumatigingme nalungnigssartik nuå-
narivdluinartusimagåt.
misigssuinerup takutipå svenskit
„nangmingneK tamåna ujarsimagåt".
tåssauna Brasiliamut nagsiusimagait
issigingnågagssiat sarssuassut mar-
dluk Kiortardlugit nailisigkat asang-
nikujugtorujugssuit „Hun dansede en
' Sommernat" (aussap unuåne (arnaK)
Kitigpoic) ama „Sommeren med Mo-
nica" (Monicalo aussarsiorneK), sar-
ssuatitagssatigutdlo mardlugtigut tåu-
kununåinaK Sverige ilisarilersiniåsa-
gåine erKumitsunik erKarsauteicarto-
KångitsorsinåungilaK.
tåuna erKartorneKartoK pingårtu-
mik ingassagpatdlaKaoK. Kavsitigut-
dle uvagut nangmineK nunarssup ig-
dluatungåne inuneic pivdlugo kigdlor-
mortunik erKarsauteKartarpugut.
sordlo Maneragssuarme paradisip
KeKertånik taissame sumilunit inii-
neK pivdlugo isumat erKumitsut^ pi-
gineKarsinåuput. lamatumane åmå-
taoK issigingnågagssiat sarssuassut
nalunaiautait pingårtumik najoncuta-
rissarpavut, ilumortordlo Hollywood-
ime (Amerikame filmiliorfigssuit
ilåt) Stockholmimit nautsorssutigine-
KarneruvatdlångilaK. Maneragssup Ke-
Kertai tåukua pivdlugit erKarsautivut
Kularnångitsumik åssigingialugtarput.
åipåtigut KeKertat tåukua KavsioKi-
ssutigut KeKertångorsimassut imap
sordlaisa pingortitait (koraløer) pa-
radiserpalugdluinarKigsårtumik issi-
koKarsinaussarput. siornat KaKortut
seKinermit Kivdlalårtumait, imaK tu-
ngutsorigdluartoK, orpit palmit sag-
dlaitsumik aulajatårtut, tingmissat ag-
dlagigsåkulortut ujameriangnerat
Kardlorneratdlo — imåinarssuarme
silarssuåraK alutornartumik alianåi-
ssusilik.
Kavsérpagssuartigutdle KeKertat
tåukua pingårtumik ungasigdlugit pa-
radiserpalårtutut issikoKartarput. Ke-
Kertat tåukua ilåine amerdlanerne
naussut avdlatut itut sivisunerussu-
mik uninganigssamut ussernartor-
siortitsineK ajorput. KaKutigortungit-
sumik orpit timiussiaussanik ineri-
tugdlit (kiagtormiut inussutigissarta-
gait) KeKertat Kagdlivigtarsimavait,
orpigpagssuarujugssuitdlo taimåitut
soKutiginartorssungitdlat. timitait
amikulugtut ingmingnut pårdlåussor-
tarput nuiussarujugssuångordlutik,
orpigpagssuitdlo atait tamane piluta-
nik asiunikunik naussunik avdlanik
tamanik ipititsisimassunik ivssugkå-
ssuarnik Kagdlersimassarput.
silarssuax erKumitsoK.
imap sordlainit nunångornerit nu-
nångukiartornerup erKuminerpåmik
pissuseKartup kingunerai.
imap sordlainit nunångornerit si-
neriak ilårdlugo siagsimasinåuput.
taimåipoK s. i. nunarssup imap sor-
dlainit pingortunit ikånerssaisa ang-
nerssåt Australiap avangnamut ka-
ngimul sineriåtigortoK, tåssa imåipoK
nunånguneK 2.000 km-it migssilior-
dlugit takissusilik.
imap sordlainit pingortut ikånerit
taimåitut sinerissamut Kanigtoralå-
ngusinauvdlutigdlo avasingnerussu-
misinåuput. imane avasingnerussune
atollinik taineicartartut nåmagtorne-
Karsinåuput, tåssa imåipoK imap sor-
dlainit nunångutut angmaloKisångor-
simassut, taimailivdlutigdlo imarner-
ssamik ungussisimassut. tåssa pi-
ngårnerussumik atollinut tåukununga
Uvagut sarssuassunigdlo issigingnå-
gagssianik takordluinivut alianaitsu-
lerissut tungassarput.
uvdluvtine tåssaralanguaK tikitdlu-
go påsigssåungitsugaluarpoK imap
sordlainit nunångutut tamåkua KanoK
isivdlutik pingorsimanersut. tauvale
aulajangiuneKarpoK imap sordlai i-
niap umassuarånguarigai atautsimut
Pigissamingnik ima misiglssuseKa-
ugårtigissut ingmingnut nipussutar-
dlutik angnertorssuåkutålersardlutik,
taimailivdlutigdlo imap sordlainit i-
kånlngutardlutik — imap sordlainit
nunångutdlutik KeKertångutardlutik
atollingutardlutigdlo.
tamåna isumaKångilaK imap sor-
dlainit ikåninguneic atautsimut kati-
taussoK umassusilik. umåssusermik
malungnautit imap sordlaisa Kale-
riårssuit Kagdlerpårtait kisivisa atå-
ssuteKarfigait. imap sordlainit Kale-
rigsarssuit atautsimut katitåuput u-
måssuseKångitsut, uinassuarKat kisig-
ssåungitsunik amerdlåssuseicartut
saunikue amiåkussut Kanga inuneKar-
simagaluarnermik nalunaiaissut.
imap sordlai unarujortdngitdlal.
imap sordlå atauseK ulamertutut
amitsukujutut iluseKarpoK isumigut
Kagdlikut angmalortumik KaneKardlu-
ne ilornassunigdlo piniutinik talissa-
Kardlune, isumigutdlo atdlikut ang-
malortumik tungaveKardlune, tåussu-
minga peicatine atinguaminltut åtavi-
gilersardlugit. timåta Kåvata iluanilo
rujoringassumik suvdluata Karnanit
inalugkap suvdluanut atassup akor-
nåne akuneKuteKarpoK igssoncangmik
imap sordlainit ikåningutut ingming-
nut nipussutarnerånut autdlarKautau-
ssumik.
imap sordlaisa taimåitOK ingmikor-
tuvigåt nauk erKartorneKartoK atau-
siussusermik sianigingnigneK såkor-
toK — imalunit imaKa oKartariaKåsa-
galuarnerpoK: pissutigalugo — „ili-
saringnilertarnerit" sianigingingma-
tigik. avdlatut OKardluta imåipoK ili-
simalernaviångikaluaravtigo imap
sordlå umassoK pingortineKarsimasi-
naungmat pingortitap silatumik ilior-
dlune imap sordlai umassut ingmi-
kortumik kinguågssiutigssisimångi-
kaluarpagit, taimailivdlutik månig-
ssaK kinguårdlo umassume atautsime
pingortineKartardlutik. piarKat imap
sordlå arnartik Kimagtarpåt Karnga-
tigut anivdlutik Kuvdlugiårånguatut
il i vdlutik ajornarungnaerniariarå-
ngat ardlånut niputardlutik.
Darwinip erKarsaulerssutå ernupoK.
imane tamangajagdluinarne imap
sordlai navssårineKarsinåuput, nu-
navdlo Kalerigsitårnerine ujarångu-
nerit takutipåt åmåtaoK nunane uv-
dlumikut nunaussune sujornatigutdle
imausimagaluartune imap sordlainik
naussoKarérsimassoK. kisiåne imap
sordlainit ikåningunerit Keiiertångu-
neritdlo taimågdlåt nunat kiagtut
imåine ardlaKångitsuinarne sujumor-
neKartarput.
imap itissusia angivatdlåriaKångi-
laK. seKineKardluåsaoK imardlo tara-
juvdluåsaoK. Ækvatoriinit kujåmut
avangnamutdlunit 22 gradit sjvner-
dlugit imap sordlainit ikåningutumk
sujumuissoKarajungilaK. kissåssutsip
20 gradit atåutariaKångilai itissutsiv-
dlo 50 meterit sivnernagit.
atollitdle KaKutigungitsoK imane
meterit tusintit sivnerdlugitdlunlt lti-
tigissumitut sujumorneKartarput. ica-
noK-una ikame? ilisimatusarnerup
moderniussup angnikitsuinarmik av-
dlångortitdlugo Darwinip inugatdla-
rame påsissamisut sarKiimiusså pig-
ssarsiarå nalunaerdlunilo tikuaissoK
atollit tamåkua ataKatigiårtussut Ka-
nga Katsigsormiusiniagaluit manåkut-
dle itisormiussut imap narKa åparsi-
mangmat imalunit imaK Kagfagsi-
inangmat.
oKåtårineKartarérpoK imap sordlai-
nit Kalerigsarpålugssuit tamåkua å-
mut Kivdlerniardlugit meterinigdlo
1500-inik itissuseK k!gdligalugo , tå-
ssångåinaic ingnermik anitsissarfit
sariuimersitdlugit takussutigssarsivfi-
gisimavdlugit. taimåitut nunap kivi-
ssarneranik imalunit akerdlianik i-
map Kagfagtarneranik erearsauter-
ssut agsorujugssuaK taperserpåt, atol-
litdlo imavdlo iternane ikånerujug-
ssuit taputartutdlugit takordlugagssa-
KalerpoK imap sordlai pissauneK ang-
nerpåK atordlugo inerikiartornermik
ingerdlatsiuartut, taimailivdlune ta-
matigut umassunik amerdliartordlu-
artunigdlo imap Kane imap sordla-
Kartuarsimavdlune imap sordlaisa
umassut peroriartorfigisinaussåinik.
KUKorlariarssuaK tipivoK.
imap naussue umassut tåukualo
ingmikut itumik pingoriartortarnerat
soruname silarssuarme måne suliatut
avdlatordluinardle nukingnit avati-
minitunit sujorasårneKartarput. mag-
dlit anorerssuitdlo suliaK aserorsi-
nauvåt, erKussat mangiainermikut i-
map sordlai atautsimortut tungaviar-
sinauvait, siagdlipilortarnerssuitdlo
nunane kiagtune nagdliutåinartut nå-
magtorsinerdlugfiussune imap icåta
larajoKåssusia erninardluinaK migdli-
sisinauvå —- soruname sivitsungitsoK
ervngup ingerdlaortuarnermigut i-
merpatdlangneK kingumut ilerKug-
ssåtut ilisitarpå, kisiåne Kanordlunit
tarajoKarnermik migdlisitsineK sivi-
kitsigissoK imap sordlaisa umassut
atortugssaKarnerånut ajunårnerujug-
ssuarmik suniuteKarsinauvoK.
påsinarsisimavordle nukit ineri-
kiortortitsissut nungutitsiniartunit
såkortunerungårtut. ilumut uivssumi-
nardluinartuvoK taima naggorigtiga-
lutik imap sordlaisa umassut suline-
rat. angnertorssuit umåssusigdlit tåu-
kungitdlat uvagut inuit seiunissårfi-
galugit asileKatserfigisinaussavut. i-
map sordlainit Keicertångutut sigssag-
dlit palmigdlitdlo il. il. imap sordlai-
nut iliveicarfiuput.
taimailivdlune imap sordlainit i-
kåninguneK måna tikitdlugo ulingne-
rup sunivigisimasså — uligkångat
morssusimassardlune, tinigkångat
nuisassardlune — KanoK ilissukutdlu-
nit ingminut pigdliutiginartugssau-
ssarpoK. magdlit ilaorKutdlutik suni-
lernerisigut imap sordlaisa umassut
saorne nunguneKardlutik siorångu-
tarput. taimailivdlune kigaitsumik
sigssaK pingoriartortarpoK, kingu-
mutdlo kingusingnerussukut imap
sordlainit sigssaK tamåna uitdlut siu-
terKutdlo Kaleruåinik avdlanigdlo nu-
ngusaissunik åtaveKalersarpoK iv-
ssugtikiartortumik mångertikiartortu-
migdlo imap sordlainit nunångutar-
dlune.
uiluvik uglutil pundit arfineK mar-
dlungnik oKimåissusilik.
manåkutdlo naussut åmåtaoK tåku-
ssoriartulerput. sujugdlermik tåssåu-
put tingmissat nautsiagssanik nag-
sardlutik tåkutut. tauva imaKa Kissu-
kutdlagssuaK såtsersoiv tåkukujoic tåu-
ssurmingalo ilauvdlune atortugssaK
»pingortitsissoK". imat sarfaisa åmå-
taoK KåKortariarssuit kiagtutdlo ma-
sarsugssuine orpit avaleKutingue ava-
leicutaitdlo nagsatarissarpait. månå-
kutdlo pivfigssaK aperivutåinångor-
poK KaKugo imap sordlainit KCKertå-
ngutoK paradisip KeKertåtut pingoru-
mårnersoK.
amerdlavdluinarKigsårtunik soku-
tiginangartunigdlo umassulik!
nunat kiagtut umassuisa KeKertat
tamakua mitarisavdlugit nuånarissa-
Kait. amerdlavdluinangårångata umi-
arssuarnut ilauvdlutik KeKertånik ta-
måkuninga ungasiardlugit avarKutsi-
ssut isumaKartarsimåput KeKertat ku-
lane nuiardlutik issigisoralugo ___ tå-
ssale-uko tingmissat ujameriagssuit.
erniorfiup nalåne pingårtumik inga-
ssagdluinartarput. uvdloii nåvdlugo
tingmissat imap Kulåne piniartarput
unup unuavdlo ingerdlaneråne asang-
ningniartardlutik, måniliortardlutik,
piarKatik nerdlersortardlugit tama-
viånguatdlo ingmingnut Kardlorfigi-
ssardlutik, KataiaKivdlutigdlo nipitu-
ngårtarmata nipåt imap Kågut sumor-
ssuaK ingerdlassardlune, Kangauneru-
ssordlo isumernermut pissutaussar-
dlutik KeKertat tamåkua inuit toKO-
rérsut tarnåinit perdlorKussanit na-
jugautitardlugit! tåssa KeKertat tor-
nårssivigtut itut.
sauniluit ingassavigput taimatut så-
kutut — agssagiarssuit -— ingassavig-
dlutik, tåuna atertårisimavåt amer-
dlasorssuvdlutik tåkutarsimagamik
nålagkerneKarsimassutut itdlutik å-
ssigéi’Kigsåmik aulavdlutigdlo åssi-
gérKigsåmik ingerdlassardlutik.
Kitermikut imarnerssalingnik atol-
leKarfiussune imarnerssame tåssane
umassut nåpineKartarput imap kau-
jatdlaisimassup nagdlerKajångitdlui-
nagai, s. i. uiluveKarsinauvoK ugtutit
pundit arfincK-mardluk anguvdlugit
OKimåissusilingnik, KituperKat Kiter-
mikut sanimut 30—40 cm-nik ugtu-
tigdlit. tamatumungalo ilapigtutaugu-
joK tåukua sulilo umassut åssigissait
avdlat KalipauteKartarmata „piner-
sautekartarmata“lo — issigineKarsi-
nåungitsunigdle.
aulisagaK toKunartulingmik
Kalugiussalik.
Kalipautitigut pine.rsauteKarnikut-
dlo pisatsersut tamåna mingnerungit-
sumik aulisagkane åssigingitsorpag-
ssuarne imianartunipoK angmagssfir-
Kanit umårigsunit aulisagarujugssuar-
nut umassornianut nipitsatut pissusi-
lingnut kilut 300-t tikitdlugit ugtuti-
lingnut. aulisagkat tamåkua ilait alå-
ngersartuai-Katut avatangissit najor-
Kutaralugit Kalipautait avdlångorsi-
nåuput, avdlat ima agdlalersorsimå-
put uningåinartitdlutik ervngup ilua-
ne KerKiissanit avdlanitdlo naussunit
avatangissigissåinit ingmikortineK
ajornartardlutik. aulisagkat tamåkua
ilarpagssuinit piniarneK tåssauginar-
tarportaoK uninganugsåginarneK pi-
ssagssardlo sujorKiuteriarångat ait-
såinariaussarneK. aulisagaK ingmikor-
tOK atauserpiaK Kalipausersugauner-
migut igdlersordluagaungårame pa-
pei-Kumigut issaussanik milaKarpoK
— taimåitut aulisagkamut pitsauv-
dluinartuput pissariaKardluinartu-
mik akericanut sagdloidtautigisav-
dlugit.
aulisagkat avdlat ulorianartunik
upangnissuteKarput s. i. angutit ka-
pinartut toKunartugdlit. aulisagkat ta-
måkua ikigtungeKissut såssussisagu-
nik taimailivdlutik inungnutaoK ulo-
rianartuput; kisiåne sordluna tamå-
kua amerdlanerssait såssusseriarneK
ajortut atausiåkåtdlo nipisianit tar-
raisineKartarput. ulorianartuartutdle
tåssåuput eKalugssuit imamit avata-
ngissumit piniarniardlutik imarner-
ssamut åpakåusinaussut. aulisagkat
inuitdlo ingmikortitångilait.
taimåiput paradisip KeKertai.
9