Atuagagdliutit - 23.05.1957, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
X—
Kaj Narupip højskole pivdlugo isumai.
Atuagagdliutit nr. 6-ime Kaj Narup
tamanitdlo
tigulågkat
uvdlune måkunane OKatdlisaoKissoK
højskole erKartordlugo agdlagaKarpoK.
isumat soKutiginångitsungitsut sarKU-
miussai pivdlugit tapersilårtariaKar-
dlugo misigisimavunga. — autdlarcau-
siutdlugo oKartariaKarpunga højskolip
nangmineK isumå piumåssuserdlunit
tåssunga tungatineKartoK måna sar-
KumersineKarérsoK akerdleriniardlu-
git isumavnik sarKumiussaKamiångit-
sunga, pingårtumigdlo isumaKartoKar-
KungikaluaKåra suliariniagaK inuiaKa-
tigissutsivtinut tamarmut tGngåssute-
KartoK kigaitdlagtikusugdlugo suju-
nertarigiga. någga, taimåltordle una
højskole mana OKatdlisigineKaKissoK
oKatdlisigineKarKålermatdle isumanut
sarKumiuneKartartunut isumaKatausi-
mångmama måna Kaj Narupip isuma-
liutigissartagkåka erKungårmaglt mi-
sigiSimavunga uvangåtaoK tåussuma-
tut isumaKarnera sarKumiutariaKar-
dlugo. — højskole pivdlugo agdlaga-
Kartut ilarpagssue OKauseKarput nu-
navtine inGsugtut pinaratik utoncau-
nerussutaoK ikerinarsiortut amerdla-
vatdlålersimassut ikiorsertariaKaler-
sutdlo. oKartoKarportaoK kalåtdlit
ilarpagssue måna nunavtine pissutsi-
nut anersfikutaoK tungassunut soKuti-
gingnissusermik takutitaKarKarpat-
dlårtut, tåssalugoK tamåko højskolip
ikiorsisavai. — uvangale isumaKarpu-
nga nunavtine inoKatigissutsikut pig-
ssaKåssutsikutdlo måna tikitdlugo a-
ngusimassavut erKarsautigalugit tamå-
ko taigorneicartut højskolip atautsip
nåmagsisinåungikai. — Narup onarpoK
sule pivfigssångorsimånginérardlugo
kalåtdlit nunamik kulturianik Kagfag-
saisiniåsavdlugit pigssaKåssutsip tu-
ngåtigut inunerat sule taima amigau-
teKartigititdlugo. uvangalo isumaKa-
vigpunga oKautsit tåuko soKutigingit-
sussåginåsavdlugit ilumorpatdlårtut.
åmame iméitarpoK inuiait atugkami-
kut isumangnaitdlisimagångamik ait-
såt kulturikut nalilingnik ingerdlatsi-
nialersartut. uvagutdlo nunarput Ki-
viåsaguvtigo sordlo niuvertoKarfit
„KåumarsagaoKissut“ pinagit asimio-
Karfitdle ilåtigutdlo niuvertoruseKar-
fit — tåssa nunaKarférånguit avinga-
rusimassumitut miserratigineKarsinéu-
ngitsumigdlo pigssaKarssutsikut silar-
ssuarme atugardliornerpånut sule ata-
ssut, tauva isumaKalersimavunga „inG-
nerup atuarfigsså“nik sanåsagaluaruv-
ta inoKatigissutsivtine sule OKimaeKa-
tiginginermik anginerussumik kingu-
neKåinarsinaussoK. taimatutaoK Narup
tåussumalo sujornagut avdlat oKarsi-
måput. åmame Kularingilara højskole
pivdlugo asimioKarfingmiortavut tu-
sarniaivigineKarsimångitsut taimalo
Kulamångitsumik ingmingnut tunga-
vatdlångitsutut issigigunardlugo. —
uvanga isumaKarpunga højskolit pi-
lersinagit nunavtine inGtigssarsiutit
ajunginerussut isumangnåinerussutdlo
pilerserKårtariaKartut. aulisartortavut,
piniartortavut avdlatdlo nunarKativut
nangminerssordlutik nunavtinik inu-
niarfigingnerussungortitsiniartut tu-
nissagssiornermik ajunginerussumik
isumangnåinerussumigdlo pilersitsivi-
gerKårtariaKarpavut kulturimut tu-
ngassunik piumavfiginialersinagit. å-
mame isumaKarpunga Kavdlunåt nu-
nane højskolit pilersineKarsimanerat
måna nunavtine pilersitsiniamermut
åssersutisavdlugo paitsuinerussoK. tai-
mane ukiut 100 matuma sujornagut
Kavdlunåt nunåne højskolit isumaliu-
tigineKalermata KåumarsagauneK Kav-
dlunåt pingårtumik nunåinarmiut a-
kornåne kinguarsimassupilorujugssG-
vok atuartitaunerdlo måna nunavtine
ingerdlåneKartumut nalerKiutdlugo
sungeKalune. månale uvagut årKig-
ssutdluagaunerungårtunik atuarfeKar-
pugut pikorigsunigdlo atuarfingne su-
lissoKardluta. seminariaKarpugut, ef-
terskoleKarpugut ardlalingnigdlo ta-
manut angmassunik atuarfeKardluta
inusugtortavta pikorigsarfigisinausså-
nik, kisalo mérKat atuarfigpagssuavut
Gnuangåtsiarssuarmut agdlåt atorne-
Kartarput. tamånalume åma pivdlugo
isumaKarpunga højskole iluaKutaune-
runaviéngitsoK atuarfit ajungivigsut
amerdlaKissut pigeréravtigik. inuit
ilait OKalugkaluarput højskolip inuit
iliniagaKaringikaluartutdlunit Kåu-
marsautaussunik sulivfigisagai sordlu-
goK atuagkat atuagkiortutdlo suline-
rånik påsissaKamigssamut, kisiåne ta-
måna ukiut tugdlit 50-it ingerdlanerå-
ne anguneKarsimåsagpat tupingna-
ngitsuséngilaK.
uyanga isumaKarpunga nunavta å-
ssigingmik tamakissumigdlo asimio-
Karfinguit mingnerpaugaluitdlQnit a-
nguvdlugit OKimaeKatigingmik Kéu-
marsarneKamigssåt pingårnerpaussoK.
tamåna nåmaginartumik ingerdlésag-
pat ajoKit _ sulinerat pikorissusiatdlo
aula j angisså j umårpoK ajoraluaKaor-
dle ajoKerpagssuit ima atugardliorti-
tautigissarmata suliagssamigdlo sania-
tigut avdlarpagssuarnik isumagissag-
ssaKartitaussardlutik. isumaKartarpu-
ngåtaoK ajoKit asimioKarfingnilerå-
ngamik Kavsérpagssuartigut puigugau-
ssutut misigisimassésassut taimalo Ku-
lamångitsumik nauk autdlarKåumut
piumåssuseKardluaraluardlutik nutå-
ngorsarusussusérutardlutik.
Erik Lyherth, („Meteore").
højskoletågssaK sumut inigssinend-
sava?
aperKut tamåna pivdlugo isumat
åssigingitsualugssuit sarKumiuneKa-
rérsimalerput. landsrådivtaoK isuma-
ne sarKumiuterérpå aulajangivigsu-
migdle højskoletågssaK sumivfigssina-
go. nunavtinisaoK Kutdlersaussut nui-
manertaussutdlo sumivfigssamik upa-
ruartussiput tåssalo utarKinarneKale-
runardlune måna aulajangissugssauti-
taussut inigssamik tikuagaKarnigssåt.
Kavsérpagssuit højskoleKarnerup
isumånik Kanordlo sujunertaKamera-
nik navsuiaivdlutigdlo OKalugtussiput.
A/G tamånale OKatdlisigineKalermat
imerneKartuarpoK atuartuaraluardlu-
git Katsutagssåungitsunik. højskole-
tågssaK pivdlugo ingmikut OKauseKar-
niångilanga tamåna pivdlugo nalungit-
sortavta navsuiåussiuamigssåt neriu-
tigigavko. isumagale atautsimut katit-
dlugo oKåinardlanga: pingårteKåra i-
luatingnauteKarteKalugulo.
højskoletågssaK inigssineKåsagpat
kigsautiginartikaluaKåra Sisimiune i-
nigssineKamigsså. uvanga nangmineK
aulajangisinaugaluaruma tungavigsså
inigssålo alianaigingåraluaravko. Ka-
ngerdluarssungup Kinguane kugssup
sarKåne Kagtunerssame toncingner-
ssarssuaK. issikivik tamanut kussa-
nartoK silåmut angmarKutdlune taser-
ssuit nuivdlugit agdlåt itinerussumik
OKausitorKanik erKaisitsisinauvdlune:
igdloKarfik KåKap Kåni^oK issertome-
KarsinéungilaK.
Sisimiut tåssåuput sinerissap Kiti-
via. tamat autdlåvigalugulo tikerar-
fiat. sulivfigssuaKarfik Kangalo auli-
sarnerup tungåtigutaoK taimåisimaga-
luartoK. månale nutartigaunialersoK
inutigssarsiutit Kagfagsarumavdlugit
iluanårutaulerKuvdlugitdlo. Sisimiu-
taoK tåssaugiput Kanga kalåtdlit pi-
niausitoKåta puissiniarnerup nutarti-
gauvfiata autdlåviat.
sujunigssaK erKarsautigalugo Sisi-
miut tåssaulerumårsugåka igdloKarfit
inGtigssarsiutitigut Kagfasingnerpåt
ilagilerumågagssåt. sujumut takordlo-
rérsinauvara sulivfigssuaKalerpat pi-
niariarpagssuit nunaKarfingnit åssigi-
ngitsunit aggiassarumårtut, sordlume
Kanga piligssGgatdlarmat inugpagssuit
Taseralingmut katerssutarsimassut.
taimåisagpatdlo Kularutigissagssåu-
ngilaK tikerartut ilarpagssue Sisimiu-
nut nunagssivigtarumårtut.
tamåko erKarsautigalugit pissaria-
Karsugåra inuiagtut eKérsaivigssaK,
issinik sujumut uisitsissugssaK inGsug-
tunigdlo timikut anersåkutdlo nukig-
ssamik tunioraissugssaK sutigut tama-
tigut iliniarfigssalingme inigssineKar-
tisavdlugo. .
naggasiutdlara: nuånårutigisimava-
ra Knud Rasmussenip arKa tungavi-
galugo højskoletågssaK pingortiniar-
neKarmat. tugdluarteKåralo angumut
Knud Rasmussenitut itumut erKéissu-
tigssautisavdlugo taineKartarmat: „ka-
låliuvdluartoK" „danskiuvdluartoK".
Kangauna Knud Rasmussen angala-
rugtulerame Sisimiut autdlararfigalu-
gitdlo tikitarfigigai. tamåna angnikit-
sGssåraluartoK åma isumagssarsiviusi-
nauvoK, tugdluarsinaugaluardlunilo
angutip tåussuma „erKaineKautigsså"
Sisimiune nåparneKåsagaluarune. a-
ngutdle tåuna uvagut inuiagtut kalåt-
dlisut atauarumassugut Kujåssutigssa-
Karfigiuésagavtigo Kanga oKauserisi-
massåka erKailåka: KaKugo kalåtdlit
inuiåussutsimingne eKérdlualerunik
KunGtip arKa sikivigiumårpåt.
Frederik Lennert, sisimiormio.
Kåicame ujarKanik matdrtikumane-
ruvunga. — Sisimiut ilivenarfiane
pissutsit nukigdlunganaKissut
iliveKarfik — oKauseK tåuna oKau-
tigalugo ilungumingitsorfiungilaK. i-
nunerup kipiåssusianik uvavtinut er-
KaisitsissGvoK. ivssungorumårputit —
tåssa pingortitap inatsiså sanerKuneK
ajornartoK, iliveKarfigdlo ukiup inger-
dlanerane inungnit katerssGvfigineKa-
rajugtarpoK inoKat Kasuersårligssånut
ilineKåsagångat. toKusimassoK pivdlu-
go erKaimassat ukiorpagssuame uma-
rigtineKartarput, mingnerGngitsumik
ilissaunera. toKussoK ilivermut iline-
Karångat misigissusiussartoK tåssau-
vok naggåmik inGvdluarKussineK. Ka-
nortorme tamatumånga erKaimassat i-
méituåinångikilit:
inersimassut mérKatdlo ilivigssap
erKåne katerssusiméput igdlerfiup ni-
ngineKarnigsså utarKivdlugo. ilaisa i-
livigssaK itissusigssane inoKalugo iti-
ssusilik åmut Kiviartarpåt — narKanik
takussaKaratik, imerdle-una kisime.
igdlerfik kisame piarérmat ilerfit a-
komine ilait angalaulerput, Kivdler-
tGssakorsiortut. navssårilertorneK a-
jomångitdlat. sume tamane iput. ili-
vigssap sinånut ujangitdlutik Kaluler-
put, iluaKutaungångingmatdle ardlag-
dlit Katdlutigssanik pitsaunerussunik
ujaissilerput. ujaissititdlugit ilivigssap
ivnainit nunamernit nåkartarput erv-
nganilo arrordlutik, Kaningneruvdlu-
tigdlo KeKartut tivfarterasuararaut
nåkarumanatik. taimaitdlunime ilivig-
ssaK imaerutaussariarmat ilissineK
autdlartipoK. puioKinagule naitsu-
nguamik tugsiuteKartariaKarmat, ta-
kisGmik tugsiaråine verse kingugdleK
sulilunit pineKalingitsoK iliveK uliv-
kårKisangmat. tåssame nukingilårta-
råine ajungineruvoK. rituåle KiterKu-
tinartoK igdlerfik putagdlarpoK u-
miatsiapalånguatutdlo tivssaKatsissåi-
nalerdlune. nukagpiarKat mardlugsuit
ilerrup kigdlingane patdlordlutik Ka-
lorKilerput. ilissineK ingerdlatitdlugo
imaersimakånertitsisinauniartugssat.
mérKanune agdlåt tamåna påsivåt ta-
ménalo najorKutaralugo iliordlutik.
toKusimassoK atarKivdlugo pineKåsa-
ssok misigisimavåt, KivdlertGssakunig-
dlo tigumiardlutik ilumut atandng-
ningniartutut pårssissuput. tugsiut nå-
ssordlo angutit nivautsersuput, ujarKat
ujarårKatdlo ilerfup ervnga serpalig-
tilerpåt. maratdluk, siorKat masagtut,
imeK ivssutdlo ivigagdlit toKussup
naggatåmik Kasuersårfigiligå sumitoK
nalunaerpåt. maujugtutut misigineK
tåssångåinaK nagdliupoK. issit måna
tikitdlugo ilivermut Kilerssugaussutut
isimassut årdlorput, ata åjinga igdlor-
ssuaK sungårtumik Kalipaitilik kussa-
néssusia, iluane sananeKautai Kivdla-
låginamik ilagdlit — nåparsimavik.
pisorssuarmik Låsarusimigdlo ésser-
sGt erKåingitsorneK ajornaKaoK. toKu-
ssok nåparsimavingrmkatdlarame pi-
sorssuarmut åssersuneKarsinauvordlu-
sok, tåssane pårineKamerup evKilui-
sårneruvdlo tungaisigut piumassat ta-
maisa pisinauvai, månile iliveKarfing-
me LåsarusingorsimavoK pitsoK tama-
nik nåmagigtautigingnigtariaKartoK.
inuit angerdlålerput. oKarpatdlak:
— uvanga ilissåusaguma KåKap Kåne
ujarKanik matomeKarusimgneruvu-
nga. avdlalo: — suliarineKarsinauner-
dlune? åp, soruname ajomångivigpoK,
taimailiomeKångilardle. nuna masaKi-
ssok marraoKissordlo „avdlamut ator-
neKarsinåungitsoK" Kangarssuardle i-
liveKarfingortineKarsimavoK. parner-
sarniarneKardlunilo suliariniameKar-
tarsimagaluarpoK, iluaKutåungitsu-
migdle. taimåitorme ukiumåna tutsiu-
poK 20,000 kr.-ngoK atugagssångortine-
Karsimassut. so, kisiåne Kalåtdlit-nu-
nåta iliveKarfinut tamanut atugagsså-
ngortitaussut, iluamérsumik nåmagsi-
ssaKautigineK ajornarput. tåssa pit-
saunerulersitsisinåungitdlat, ajoma-
KaoK. Kanorme iliorniåsaugut? avdla-
tut iliorneK saperputit, angerdlardlutit
Kinutiginarsinauvat Sisimiut iliveKar-
fiéne ilissaujumanak.
inuit avigsårtorérput. nuniornermik
åssigissainigdlo sulivfeKarfingme Kiv-
dlerussuit silåinaup naKitsineranit i-
ngerdlassut nivåutatdlo ivssorsiutit se-
Kernup Kingorfigalugit Kivdlarumi-
ssårtipai. tåssane nuna parKersarne-
Kardlunilo manigsarneKarpoK iluamér-
sumigdlo ungalulersomeKardlune. té-
ssane sulineK ukiune ardlalingne per-
Kigsårtumik ingerdlåneKarsimavoK —
bilime cementiliGtitdlo atortutdlo av-
dlat panertumik ajGngitsumigdlo inig-
ssaKarniésangmata.
Jens Andersen,
Sisimiut.
inusugtut pinerdlugsimassutut pit-
dlartariaKalersimassut.
1951-ime politéKalerneratigut erKar-
tussissoKalerneratigutdlo sårdlulusoK
erssendgsimassut pingårtumik a-,
ngutit inGsugtut 15-init '21-t tikitdlu-
git ukiugdlit pinerdlugsimassutut su-
liarineKartarnerat. tamåna nuname ta-
marme ilisimaneKarunarpoK, inatsisi-
nigdlo uniorKutitsissartut ilarpagssue
inGsugtuaraussarmata tamåna inGsug-
tut pissusipalåKarnerånut ajussusiå-
nutdlo ilisamautigititariaKångilaK, ki-
siåne perorsameKarnerisa amigaute-
Karnerånik inugtaoKataunermingnig-
dlo påsinerdluinerénik isumaKartine-
russariaKardlune.
taimatut inatsisinik uniorKutitsisi-
massut pitdlarneKartamerat pissarpoK
tåssa erKartussissunit suliarineKartar-
mata. tåssGna sarKumissumik sancu-
mlngitsumigdlunit iliGseKarsimaner-
mik erKungitsGneranik påsitiniarne-
Kartardlutik.
ima påsineKåsångilaK politit erKar-
tussissutdlo kisimik tamåna akiornia-
gagssarigåt. inuitdle atausiåkåt —
inuiaKatigitdlo akiorniagagssaråt,
inuiaKatigingnerme pissugssåussutsi-
mik paitsGisimassut, taimalo piner-
dlugtungorsimassut inuiaKatiglssutsi-
me nanertuinartungusångigpata.
OKarama inGsugtut 15-init 21-nut
ukiugdlit pinerdlugtarnera il. il. påsi-
neKåsångilaK pissusipalåKarnerånik,
ajussusiånigdlo. isumagåra:
inGsugtuarKane pinerdlugtungorsi-
maneK Kavsérpagssuamik angerdlar-
simavfingnit pingortarmat. taima a-
ngajorKåt perorsainerdluinerat inuia-
Katigit tungånit uparuartortariaKaler-
sitdlugo. uvdlumikut uvdlut piumassa-
ringilåt ingmivtinuinaK erKarsautigi-
sassugut. mérKavutdle inuiaKativut-
dlo tåputdlugit erKarsautigissariaKari-
vut, uvdlume aKagugssaK sujunigssar-
dlo inuiaKatigissutsimit issigalugo isu-
manerdlutigissariaKarparput.
Holger Poulsen, („PaortoK").
radiot orssue.
ivsaK Kangåmiunit ilångutagssiaK
takuviuk radiot orssuaråinik amigau-
teKarnermut tungassoK. erKarsauti-
gaiugdlo tamåkuninga amigauteKarne-
rup nagsatai KanoK itGnersut? Kangå-
miuinarne amigautigineKångitdlat niu-
vertoruseKarfigpagssuamile ardlaKa-
Kissune. ilame radiop nålaorniamera
ajornavigtarpoK. åle radiofonérssua-
liortut — tamåkume iluarsineKångig-
pata KanoK pisåpat?
(„Meteore").
2