Atuagagdliutit - 23.05.1957, Blaðsíða 27

umiarssuaK KernertoK
nugt. S. Kasper sen
( nangitaK)
Kimåssut sineriak ivnårssukuluinar-
ssuaK tikikalugtuinarpåt. nålagkap
nålagårKavdlo nunap åssinga misig-
ssulerpåt takuniardlugo tamatuma Ka-
nigtuane umiarssualiveKarnersoK ka-
ngerdliumaneKarnersordlunit, imåkut
ujajainiat taimailiornerat påsinéngit-
dluinarmat. nunavdle åssingane tai-
måitugssanik pasinartorsingitdlat. tai-
manikut „King“ip ujajainiat Kanigtu-
nguångorpai, taimåitumigdlo sigssap
Kårtarnerssua KanigdleKalugo ivnår-
ssungnut ikardlungnutdlo Kågussåu-
ngiluatsiéinardlutik.
tauva kaptajn Harvey ånilångav-
dlune tikuartutigalune suaortalerpoK:
„iluaraluarnersut-uko? tåssa sineriak
ominarpåt, tåssa Kårtarnerssua tiki-
* kalugtuinarpåt! takusavarse sordlo
tangmigsåinartoK —!“
såkututdle nålagåråt ingminut o-
KarfiginarpoK: „toKup-uko inue! ne-
riugissanaratik tåmarsimåput!"
umiarssup nålagåta Kamutiligtartar-
toK perKuvå: „igssuteKisigik, inungnit
pitdlarneKarsinaujungnaerput. tåuko.“
perKUSsinerale kingusigpatdlårpoK,
perKussailunime tusarunångitdlat. a-
kerait KamutileKaut umiarssuartik
putsumik éungartivigdlugo. pujordlo
pérmat umiarssuaK erssikaluångilaK.
umiarssuarme „King“mitut paitsi-
vérutivigput. takorruinaKinersut-uko?
umiarssuaK aserungilaK! Kanorme-una
ilivdlune ajoKuserane Kårtarnerssuit
avKutigigai? naungmiuna? påsineK sa-
pilivigpåt. nangmingnerdlo ilungersu-
vigdlutik umiarssuartik sigssamut pat-
dligugtinavérsårpåt.
løjtnant Travers misigssuiartordlune
autdlarumangmat nålagåta igdlariar-
dlune oKarfigå: „ivdlime tamatigut
iluaKutaujumassarputit. uisåtdlang-
nartut mingnerussut angnerussutdlu-
nit agtungitsårneK ajorpåtit. kisiåne
måna kingusigpatdlålerérpoK. aKago
uvdlåkumut utarKinaruvta pitsaune-
rutipara, tauva uvdloK tamåt tama-
tumunga atorsinåusavarput. måne u-
ningaguvta ajortomaviångilagut. te-
riangniaK sisiminut pularérpoK, pu-
lavfiale patdlingnavérsågauvoK."
kap. 11-at.
tusåmåinagkatut.
KåumalållnartoK løjtnant Travers
påsiniaiartornialerpoK. såkutunut nå-
lagagssamut iliniartoK Weldon, ala-
pemaeKissøK umiarssuarmiutaoK tai-
maeKissut akomåne igsiarérpoK såku-
tut nålagåråt umiatsiåmut ikisavdlune
atermat, kinålo manigutorujugssuvoK
Travers påsitiniarunardlugo umiatsiå-
mit niorKusångikåne.
såkutut nålagåråt igdlariardlune o-
KåinarpoK: „tusåmåinagkat takorusu-
lersimavat." — „måssame ilaujumaga-
luaKaunga; autdlartineranime ilau-
j uåinartariaKarpunga. su j ornatigornit
ajornerugunångilaK."
såkutut nålagåråt Kuiasårdlune
OKarpoK: „måssame, ilisimaneKångilaK
imåkut ujajainiat inugtumassunginer-
sut, inusugtutsiarssuaK mamarunarti-
saKåt. aulisagkatut seKugtigkatut ne-
rissagssiaritinarnialerputit."
umiatsiårånguamik avKutiginiagåt
navianångitsungikaluarpoK. Kårtar-
nerssuaK avKutigeriardlugo nuggersi-
* maneK uiåtdlariaramiko maningneru-
ssumut piput, tåssångéinardlo — ta-
marmik akungnagtuatdlaKalutik —
nalunartoK påsitdlardlugo. nuggersi-
, manerup ungatå nimåungilaK; umiar-
ssualiviuvordle nerukitsoK inungnit
sanaunane isuanitdle taimåitusima-
ssok, téssalo tåssunga ujajainiat umi-
arssuåt tåssångåinavik åungarsima-
vok. Kularnångitsumik téussuma ilua-
tungå nerutunerusimavoK ikerasa-
liauvdlune kugtut itoK orpigkat orpit-
dlo akunisiordlugit nunamut pulater-
filik.
såkutut nålagåråta umiatsiaK unig-
tipå KanoK iliornigssane pitsauneru-
ssok erKarsautigilerdlugo.
Karl Weldon nålagkersuissup aug-
palugtumik amigdlup ilarssuisa ersi-
suitdliserérsimangmåne u j a j ainianut
akiunigssaK nuånerunartinavigpå, tai-
måitumigdlo aperivoK, ujajainiat i-
ssertorsimavfiat erninaK ujésanerigtik
påsiniésanerigtigdlo.
Travers OKarpoK: „ajornaKaoK, Wel-
doniå, ujajainiat navianarsinaunertik
igpagssaK takuterérpåt. Stevensinguå-
kuluk tatdlimigut ajoKusivigsorpoK.
ajornaKaoK amerdlanerussariaKarpu-
gut upalungaerKuteKamerussariaKar-
dlutalo, åmalume nålagkavtinit akue-
rineKarKårtariaKardluta.“
Weldon anersårulugpoK: „måssame,
nålagarput akuererKårtariaicarpoK, u-
vagut nangminerssorsinåungilagut.“
Travers OKarpoK: „ajornaKaorme,
kisiåne tamatuma kingunigsså nålaru-
lungnarsinauvoK." ilagissanilo oKarfi-
gai: „ilivse „King“imut uterniaritse,
ivdlitdlo Weldon, nålagarput takussav-
tinik nalunaerfiginiariuk. tåssa nalu-
nartut tamaisa påserérpavut. uvanga
nangmineK måne nunamisaunga sapi-
ngisavnik påsiniaivdlunga. puarå-
nguaK ivingnik (avangnåmiutut: „Ka-
Kortunik") imalik pinardlara imimini-
nguamigdlo. nålagarputdlo Kinuvigåra
sineriak KinguartartitdluarKuvdlugo,
umiarssuarmut nalunaeKutsiumåra-
ma.“
Weldonip ilagiumavdlune ilunger-
sortumik Kinuvigingmane Traversip
akivå: „Kårne, Kårne Kainiarit! suju-
mutdle OKarfigerisavavkit ajoringni-
ssumik mingnerpåmigdlunit tusagaKa-
rusungitsunga nåmaginångitsumik na-
lårsisagaluaruvta. nangmineK tamåna
piumassarigavtigo ilagisséitaoK ator-
tariaKåsavavut. nålagarput nalunaer-
figissariaKåsavat misiligdlugo uvdlup
KerKata kingornagut månilårtariaKå-
sassugut." — åipåta akuerå.
umiatsiaK „King“imut avåmukartoK
mardluvdlutik nåkupåt misigssuiniar-
dlutik angalanigssartik nuånerunarte-
Kalugo. taKuagssamingnik kaussarfi-
tik imersimavait, umiarssuardlo ali-
ngårtinago såkutik misigssordluardlu-
git.
tamanit pingåmerutitåt tåssauvoK
nunap timå påsiniaivfiginiardlugo,
taimåitumigdlo misigssuiniameK nuå-
nikaluartoK autdlarnerpåt, ivnårssuit
majuarfiginiardlugit. avKUtåle Kiter-
Kutingikåtdlunit anoråsuap sujorssu-
lanerssuata arKarsårfigai, taimåitu-
migdlo Weldon orKuivfigssamingnik
ujardleminartariaKalerpoK. tauva er-
ninaK nuånåmermit nivdlerpoK, uja-
ragssuvdlo tunuanut tarritdlune åipe
suaortarpå Kaivdlune takussane taku-
jartorKUvdlugo.
såkutut nålagåråt tuaviorpoK, ilu-
mume iluagtitseKaut. Weldonip ujar-
Kat akornåne navssårå Kårusuk Kåru-
suliåungitsoK, isåriå orpit pilutarssui-
nik angeKissunik avssiaKutalik, ano-
rerssup såkortup pilutarssuit tamåko
terKéngigpagit angmarna takuneKar-
sinåungitsoK.
tåuko avssiaKutaisa ilat igdluarte-
riaramiko iserfigåt, isåriå 2 alen
migss. portussusilik. påsivåt tamanut
silardlungmutdlunit agdlåt issertorfiu-
sinauvdluartoK kingornagumutdlo^ ilu-
aKutausinåusassoK, Kårusuk tåuna
månåkutut piårinaitsungikåine nav-
ssårineK ajomarmat.
KéumartartoK ikitdlugo Kårusup Ki-
låva, igai narKalo misigssorpait. por-
tuvoK najoruminardlunilo. igai ma-
nigput narKalo sioraKardlune. tumeKå-
ngilaK, taimågdlåt nalunarane pulate-
riårssuit imangertatdlo najortarsima-
gåt.
aKaguane uvdlåkumut tåssaniginar-
sinausoriput sila taimaiginarpat
„King“imingånit umiatsiåmik ikårto-
Karungnångingmat; taimåitumigdlo
Kanordlunit iliomiaratik uningåinaru-
nik. pitsaunerutipåt. kisiåne inime tai-
ma tårtigissume utarKinigssaK Kasu-
nåsagaluaKaoK. Kåumartartumingme
Kaumarna ilevKårtariaKarpåt kingor-
nagumut atorfigssaKartisinaugamiko.
taimåitumik Kårusup Kinguanut inar-
put Kagtunerssauvdlune natdlavigiu-
minarnerungmat. tarKamanilo silati-
mingne siagdlersorssutitdlugo tåuko
Kårusungmiut mardluk erninaK iteKi-
ssumik sinilerput.
nalunaeKutap akunere mardluk
migssiliordlugit sinerérdlutik løjtnant
Traversip tåssångåinaK nigdlerssuaK
malugalugo iterpoK. ilerKumisut tasit-
såriaraluardlune nigdleK masagssuar-
dlo malugalugit åma tåssa agssangmi-
nik imerssuaK agtorpå. suleKissoK-
una? tinupaninguaK paormordlune Kå-
Kivigalugulo Kåumartartune ikeriat-
dlarå tauva ulugutorssuångoråtik. Ku-
larnångitsumik sialuk patsisauvdlune
ulingnerssuaKalersimavoK, tauvauna
Kårusup narKa tamåt Karssuteritdlarå.
taimåitumik imeK Kagfarpatdlårtina-
go aniguiniarssuartariaKalerput.
nalorårdlutik angmarnata tungånu-
karnialeraluarput kingusinårérdlutig-
dle imerssuarmik ulivkångajarérmat.
nalugdlutik åma misilingniaraluarpåt,
ajornavigpordle imeK ilungmut kug-
torssungmat. Traversip ånilångaKalu-
ne Weldon agssaisigut tiguvdlugo Kå-
rusup Kinguanukåupå suaordlunilo:
„utinarniarta, åma imeK isernermisut
sukatigissumik silåmukarsinauvoK. ta-
matuma erKåne silardlugssuaKarångat
tåssångåinarssuaK taima ulingnerssua-
KartarpoK —
pitsauvigpoK løjtnant Traversip ki-
nåta ånilångarpalungnerssua Kårusup
tårnerssua pivdlugo Weldonip takusi-
nåungingmago. Traversivme navia-
nartoK ingmingnut nagdliutoK påsiv-
dluangåramiuk tugpatdlersaeriarsi-
nåungilardlunit. ervngup sule Kagfar-
Kingnigsså ånilångåssutigissorujug-
ssuvå; tåssalume Kagfaralugtuinar-
dlune.
tupingnavigsumik sukaKalune ulu-
gukiartoramigit kisa tinupanersså-
nguaK tungmarfigissåt morssugtipå.
taimåitumik ingmingnut eKiput aula-
jangivigdlutik, misigalutigdlo Kanor-
dlunit ilivdlune imaK ulingnerorKe-
riarpat Kårusuvdlo Kilåva angusinåu-
sagaluarpago ipissugssångordlutik. er-
ninaK imap angutit uné tikerérpai tå-
ssalo ajunårnigssaK sujoranarsiv-
dlune.
Weldon åiparmisut OKariarneK aju-
lerdlune nipangersimalulerpoK; påsi-
ganjiugdlo inunertik KanoK navianar-
torsiortigissoK kisa sapissusérutivig-
Pok, Kiångarmilo oKalulerdlune: „Tra-
versiå, tåssa ilumut toKiisaugut? ila
anånap tamåna tusaruniuk KanoK
aliasugtigisava? “
Travers nivdlingilaK. åipålo nipa-
ngersimatsiardlune nangigpoK: „alia-
naKaoK taima utorKalingitsigalunga
toKusagama. ilumut ikiuisinaussoKå-
nginerdlune — énagsinåunginerpu-
gut?“
Traversip åipe påkutdluardlugo o-
KarpoK: „nukagpiarautiga, ånåussi-
sserput pisinauvoK; tåussumame piu-
massarigångago sumigdlunit pisso-
KartarpoK." Traversinguåkuluk åma
nukigdlåjatdlagpoK Weldonilo påku-
kamiuk kåpialaneratalo umåne åniar-
tingmago. erninaK malugå Weldonip
niarKe nåkaiginardlugo tuviminut tug-
tikå, tåssalo sianigissaerutOK. Travers
agsororKigsinaujungnaerame upiti-
narpå niaKuale imånit nuisatiniardlu-
go, ingminutdlo OKarfiginarpoK inu-
nertik ima icajangnartigissoK sordlo
sumut kigtoralersumut nivingassoK,
nangminerme nukérutilerpoK silanilo
avdlagilerdlugo.
påsigamiuk tamarmik toKussugsså-
ngordlutik tarnine Gutimut perKuvå.
tåssångåinardle misigaoK imap Kåne
inumaringnerulerdlune. silåinaup inu-
marigsinartup tikipå, sårdlulo nau-
ssorsungnimik seKinersungnimigdlo
naissaKartoK.
Weldonip anersårniminingua tusar-
på. inusugtup tåussuma niarKe aulati-
lerpå, tupingnavigsumik silåinarigsup
Kårusup angmarnanit tikiutup anor-
ssåtdlagfigingmatik inumarigsinaKi-
ssumik. ila, — ajornarungnaerpoK!
Traversip agssane kivigdlugo imamit
nuisikamiuk såkutututut kavaj arne
åtatai tamaisa kisisinauvai, tåssatau-
vångungmat mardluinait nuisagaluar-
tut.
(normume tugdlerme nangisaoK)
å, mitinåsit sangmissålinguarput.
ukiordluk atatsinardlune upernar-
dliornaraluartoK silageriarångat Akia
inugssaileKissarungnaerpoK. ilungmu-
kåssut silåmukåtdlunit akugdlariartut
sarssuatsissut pissarnermigsut OKalug-
tuarsutalerput — miterniartutoKar-
taitdlo Kungujungnartutikisanatik. —
taimaitdlune atorfigdlit ilåt pivfigssar-
seriarame sarssuatsiartorpoK. tåssane
igsiavdlune uvånga soriatdlartoK-una
KasigiarssuarssuaK avateralakasiatigut
puimigame! amerdlasoriarfigssamut
kussanaK! sarssuatsissoK nikuitdlune
miternik aggersoKarsoralugo KinerKå-
ratdlarujoK — sorunauna puisserssuaK
tupagdlune arKalertoraluaKile!
angut tåunarpiaK uvavtitutdle
åma piumariardlune uniugssamut
KanigdluinartussarsimavoK. uma-
rigsåkasigdlune nåkartoKaraluåså-
ngilaK. akugdlariarmata Kårparte-
rugtordlune pileriarpai mitialut-
siarssuit tauva sarssukiartoråne.
autdldine tigumiaramiungme åmut
tamavikasiat, angumerssiniaK, sar-
ssutilitdlartutdlo. åma tåssa Kuåi-
tupalårssuvoK — autdldissua Ka-
ngame Kdngunguarsse, autdlarto-
rame... mitit mardlorssuit toKuvig-
dlugitl
kalåtdlit-uko oKariatdlarKigsoKavig-
tartut. måna oKalugtuagssara tamatu-
munga ugpernarsautit ilagisavåt. ima-
Kåsit ilaisa ingassagimissåsagaluarpåt,
kisiånile-una kalåliussugut ingmikut
itumik KuianartulereriatdlarKissutsiv-
ta erssiutå. taimaitdlune aulisartut
ilåt — inuime pissusigssaringmåssuk
— anarusulersimavoK. sigssaK tamå-
kuninga Kå j orissaKångitsorssungmat
sigssamut aKuikiartorniarame eKutig-
ssaminik ujaissilerpoK. emerata aula-
niutdlugo Kangale avisiminermik nav-
ssåruterérpå. unale ikiomiaruminait-
sok: — itera Kavdlunåtut OKalungneK
ajorame tamåkuninga atortoKarsinåu-
ngilaK!
igpagssigammaK autdlakåtitagssanik
imiussissutiga imagssarsiulugdlugo
Nup kangerdluanipunga — silagig-
ssuaK nåmagtordlugo alianaik, åsit
kangerdlup Klngua kitårpasigsumit
aputaitsunerssudngorérsimavdlune. pi-
ssortanik angalaKatenarama nangmi-
nerssordlutik inutigssarsiortut atu-
gait soKutigineKaKalutik påsiniarne-
Karput — savauteKarneK åma agtor-
neKardlune. savdnguit, aso umassu-
nguit, ukiordlugtitdlugo åma perKig-
tuåinartarsimangitdlat. savautigdlip
tamatumunga atassumik kalåtdlit o-
Kariartausiat åma nivtardluarpå — sa-
vat sanatoriaKartariaKaraluarnerara-
migit! imågdlåme apemutit ilunger-
sornartut akornåne kipigatdlångitsu-
mik Kungujulåratdlarujugut.
o nunavtine kamigpaligpagssuå-
o ngoKingmata kamigpaliortut Kav-
o dlunåt nunåne iliniarsimassut Ka-
o låtdlit-nunåta igdlOKarfisa ilåine
o takornartaujungnaerput. ilånguat
o inusimavoK nuénerdluinartoK, o-
o Kausigssanik OKalugtuagssanigdlo
o Kungujungnartunik KangmigtoK.
o nunarKataisa Katsutisanago atå-
o magfigilortuvåt — atame uvdlor-
o mut kamigpaliorfingme inuaKerpa-
o lårssuaK, igdlarpalårssuaK. — ka-
o migpaliortoK sulivfeKarfit ardlånut
o atassuvoK, nuånarineKarnerssualo
o nålagaisa arajutsisiméngilåt. årit-
o dlume, uvdlut ilåne matua aporfig-
o ssalerneKarsimavoK — agdlangne-
-o rujugssuarnik naKiterivingme su-
o liarititanik: SUSSAGSSAK’Å-
o NGITSUT ISERK’UNEK’ANGIT-
o DL AT!
2.9