Atuagagdliutit - 23.05.1957, Blaðsíða 4

— pivfigssaK pivdlugo kalåtdlit ilau-
ssortaisa atarKinartut OKalungnere ta-
kisut sapingisamik naitsumik aldsa-
våka.
ilaussortap atarKinartup hr. A.
Lyngep aningaussalerinerup åipåne
pingajuanilo OKausé taimatutdlo ilau-
ssortap atarKinartup hr. Frederik
Lyngep uvdlume oKauserissai ersser-
Kigsumik misingnauteKarsoråka Ka-
låtdlit-nunanisaoK folketingimut Ki-
nersigssamårneKalersimassoK. isuma-
liungitsorsinåungilanga iluaKutaune-
rusimåsagaluartoK ilaussortaK atarKi-
nartoK hr. A. Lynge måne folketingi-
me suleKataunigssaminut pivfigssa-
Karnerulårsimagaluarpat Kåumatine
ardlalingne Kalåtdlit-nunånitarner-
minut taorsiutdlugo. jutdle pissutigi-
ssarsimagpago ilaussortaK atarKinar-
tOK erKaisikumavara uvanga nangmi-
neK mrdloriardlunga Kalåtdlit-nunå-
ne jutdlisiortarsimagama. tauva ilau-
ssortaK atarKinartoK hr. A. Lynge
måne atausiardlunilunit jutdlisiorsi-
nausimåsagaluarportaoK.
ilaussortat atarKinartut nalungilåt
departementip niuverneruvdlo uva-
ngalo nangmineK tamatigut kivfartu-
kumåtuinaravtik påsissutigssanik ta-
malånik, taimåtaoK uvavnut sågfi-
gingnisavdlutik tikitdluarKunaramik,
åmame taimailiortaKaut. nalungilara
agdlagarsigångama sapingisavnik ta-
matigut erninavik akiniartaravkit.
iluaKutaunerusånguatsiavigkaluar-
poK folketingip pivfigssarujugssua ti-
gunago aperKutit ajomartorsiutitdlo
ilaussortat atarKinartut sarKumiussåi-
ne itut grønlandsudvalgime inatsissar-
tut atarKinartut akornånit ilaussorta-
KartumisaoK OKaluserineKaraluarunik.
isumaKarpunga ilaussortaK atarKinar-
toK hr. Erik Eriksen grønlandsudval-
gime formandiussoK akerdliugunångit-
sok aperKutit tamåko tamaisa udval-
gime téssane OKaluserisaguvtigik, tau-
va ersserKingnerussumik inatsissartu-
nilo atarKinartune ilaussortanit OKau-
seKarfigineKardlutigtaoK atautsimi-
tarfingme inime uvane oKaluserine-
Karsinåusagaluarmata.
ilaussortat atarKinartut ajornartor-
siutinik angnerussunik mingnerussu-
nigdlo akulerigsårdlugit sarKumiii-
ssuerujugssuarput. sarKumiussaisa i-
larpagssue inatsissartune atarKinartu-
ne OKaluserineKartugssatut nalerKu-
tusoringilåka, ilaussortåme ikigtuina-
ralånguit kisimik pissuteKartumik a-
perKutit påsisinaungmatigik. taimåitu-
mik, sordlo autdlarKåumut OKartunga,
pivfigssaK pivdlugo kalåtdlit ilaussor-
taisa taissaisa ilaminingue kisisa o-
KauseKarfigisavåka.
ilaussortat atarKinartut tåuko mar-
dluk Kalåtdlit-nunånut ministerieKar-
fik inugarnerme akerKatut issigimi-
ssånguatsiarpåt. tamåna påsinerdlui-
nerusoråra. angmassumik suleKatigig-
dluarniartariaKarpugut Kalåtdlit-nu-
nåne ingerdlaneK sapingisamik aju-
ngitsumik sujumukartiniarumavdlugo,
oKautigerKigparalo ilaussortat atarKi-
nartut tåuko mardluk aperKutigiuma-
ssatik kigsautigissatigdlo pivdlugit u-
vavnukarslnaujuarmata. ministeriep,
téssa departementip handelivdlo, tu-
ngånit sapingisamik ikiorniameKartå-
sassut neriorssorumavåka.
igpagssaK aningaussalerinerup pi-
ngaj ugssånérneKarnerane ilaussortaK
atarKinartoK hr. A. Lynge sujunersu-
teKarpoK Sisimiune Nungmilo tarajor-
teriviliariniagkat pinagit nerpingnut
fabrikilioråine ajunginerusassoK, ig-
dloKarfingnilo pisinauvfiussune auli-
sagkat tarajugkiariungnaerdlugit Ke-
ritineKartalerKuvdlugit. tamatumunga
OKautiglsavara Sisimiune Nungmilo
igdloKarfingnilo avdlane ardlalingne
nerpilerivfiliomigssaK Kerititsivilior-
nigssardlo pilerssårutigineKarmata. ti-
kuarumavarétaoK sujorna Tunume Ki-
tånilo angalassamivtine sivisune vice-
direktør Magnus Jensen suleKatailo
uvangalo nangmineK niuvertoruseKar-
fingmit niuvertoKarfingmut, igdloKar-
fingmit igdloKarfingmut åmalo asi-
mioKarfingmit asimioKarfingmut inu-
tigssarsiutit KanoK inerinik perKigså-
Kissumik misigssuissarsimagavta, å-
malo Kitå tamarme Tunulo tamatu-
munåkut angnertumik påsissutigssa-
liorfigineKarsimangmata. måna isu-
maliutigineKarpoK tamåko tungaviga-
lugit KanoK iliortoKåsassoK. tåssa tai-
mailivdluta Kalåtdlit-nunåne niorKU-
tigssiorneK sapingisamik Kagfagsar-
niardlugo sulissutigårput tungavigssa-
Kardluardluta nangminerdlo Kimer-
dluerérsimavdluta, åmame taimailior-
nigssarput tupingnångilaK, niorKutig-
ssiorneK, sordlo måne inatsissartune
sujornatigut oKautigerérsimagiga, té-
ssaungmat Kalåtdlit-nunåne piorsai-
nerup tungavigisså.
ilaussortaK atarKinartoK hr. A.
Lynge isumaKarpoK kigsautiginartu-
ssok Kalåtdlit-nunåt angnerussumik
piginauniligauvdlune ardlaligtigut
nangmineK akilersuteKalisavdlune pi-
ngårtumik inutigssarsiutit Kagfagsar-
neKarnigssånut atassumik, ilaussortar-
dlo atarKinartoK tamatumunga atassu-
mik OKarpoK landsrådip mingnerussu-
mik umiatsialivigssaliorneK nuggersi-
maniliornerdlo tigusinåusagaluarai.
landskassep aningaussatigut isertitari-
ssartagaisa angnertusineKarnigssåt i-
malunit ilaussortap atarKinartup kig-
sautigissai nåpertordlugit landsrådip
suliarissaisa angnertusineKamigssånut
taorsigagssarsinigssaK landsrådimit
sujunersutigineKarpata soruname pia-
rérsimavunga sujunersutit taima itut
isumaliutigivdluåsavdlugit.
ilaussortap atarKinartup ajussåruti-
gå inutigssarsiortut styrelsesrådime
sivnissoKartitåungingmata. erKaisitsi-
ssutigiumavara landsrådip måna siv-
nissorisså styrelsesrådime ilaussortau-
ssok nangmineK aulisartungmat Ka-
låtdlit-nunånilo aulisartut kåtuvfiåne
sujulerssuissoKatauvdlune.
OKautigerKisavaråtaoK handelip di-
rektøria vicedirektørilo Kalåtdlit-nu-
nåne angalassarnermingne inutigssar-
siortut peKatigigfinik OKaloKatiging-
nigtarsimangmata isumatigdlo — ta-
måkunane påsissamingnik åma tunga-
veKartut — styrelsesrådime sarKumiu-
tarsimavdlugit, sordlutaoK kalåtdlit
aulisartuisa autdlartitait Danmarkimi-
simassut handelip pissortai styrelses-
rådilo oKaloKatigalugit 1955-ime uper-
nåkut. taimåitumik kalåtdlit inutig-
ssarsiortut peKatigigfé inutigssarsior-
nerup sujulerssugaunerane suniuteKå-
ngineråsavdlugit erKortungilaK, Kula-
rutigingilaralo suniuteKamerat ag-
dliartuinåsassoK.
Kalåtdlit-nunåne privatimik niuver-
neK ilaussortap atarKinartup encar-
torpå. tamatumunga tungassumik ili-
simatitsissutigisinauvara ukiut ardla-
Kångitsut ingerdlaneråne niuvernerup
tåussuma Kalåtdlit-nunåne omsæt-
ningia 20%-iata migssånik angnertu-
ssuseKalersimangmat, tåssa éssigå u-
kiumut 10 miil. kr.-t migss. tunissa-
Kartalerdlune. taima niuverneK igdlo-
KarfingnineruvoK niuvernermut ani-
ngaussartutit angnikinerpauvfigissåi-
ne. niorKutiginerussai tåssåuput nior-
Kutigssat iluanårfiunerusinaussut, pri-
vatimigdlo taima niuverniarneK han-
delip tungånit akornusersorneKångi-
laK.
ilaussortaK atarKinartoK isumaKar-
poK måna pivfigssångorsimassoK ing-
mikut inatsisiliatigut danskit Kalåt-
dlit-nunane suliniamigssåt aningau-
ssatigutdlo autdlarnigaKartarnigssåt
OKilisauvfiginialisavdlugit. tamatumu-
nga atassumik erKaisitsissutigilara
Kalåtdlit-nunåne inutigssarsiornermut
tungassumik aningaussauteKarfigssa-
mik taorsigagssarsivfiussartugssamik
inatsit pilersineKarsimassoK, sujuner-
taK ilaussortap atarKinartup måna sar-
Kumiusså ilåtigut sujunertarerpiar-
dlugo. taimåitumik isumaKångilanga
måna pissutigssaKartoK tamatuma tu-
ngåtigut nutåmik inatsisiliusavdlune,
ilångutdlugulo oKautigisinauvara ani-
ngaussauteKarfiup aningaussainik
taorsigagssarsinigssaK avdlatutdlunit
ikiorserneKarnigssaK soKutigineKar-
Kigsårsimångingmat. taorsigagssarsi-
ssarfik tåuna uvdloK måna tikitdlugo
oKautigissariaKarpoK atausinavingmik
atorniartoKarsimassoK, tåssalo Kalåt-
dlit-nunåne aulisartitseKatigit (Det
grønlandske Fiskerikompagni).
ilaussortap atarKinartup hr. A.
Lyngep nautsorssorpå aulisartut, pi-
niartut savautigdlitdlo ukiumut ani-
ngaussatigut isertitarissartagait av-
guaKatigigsitdlugit 2800 kr.-naussut.
kisitsisinile tåukunane pineKartut tå-
ssa niuvernermut tunissat kisimik, ta-
matuma saniatigut inungnut kalålimi-
nértarneK angnertungåtsiaKaoK. tauva
åma Kalåtdlit-nunåne imåipoK nang-
minerssortumik inutigssarsiortunik
taineKartartut tamangajangmik auli-
sartunermik piniartunermigdlo sania-
tigut ilfine akigssarsialigtut sulissar-
dlutik.
ilaussortap atarKinartup OKauseri-
sså, igdluliornerup pilerssårusiornera-
ne ikuatdlangnigssamut pitsailiuiniar-
neK igdlup oKorsarnigssånit pingårti-
neKarnerussartoK, kukuvoK. soruname
tåuko mardluk tamarmik sianiginiar-
neKartarput, ilaussortardlo atarKinar-
toK erKigsisarsinauvara igdlut taorsi-
gagssarsinikut uvdlume sananeKartar-
tut OKorsagaunermikut Kanga ivssu-
nik Karmardlugit igdluliaussartunit
inornerungingmata.
ilaussortaK atarKinartoK kigsautigi-
ssaKarpoK niuvernerup agssangnigdlo
sulissunerup iluane inutigssarsiutiga-
lugo sanassarnigssamut tapissuteKar-
figineKarsinaulernigssaK årKigssussiv-
figineKarKuvdlugo. erKorpoK perKu-
ssutit måna atortussut tungavigalugit
taima igdluliorneK taplssutigssanik pi-
niutigineKavigsinåungingmat, kisiåne
sananigssamut akiussup 90%-ia tikit-
dlugo taorsigagssarsissutigineKarsi-
nauvoK taorsersugagssat ernialerne-
Karnere akilersomigssåtdlo artornait-
suliauvdlutik, taimatutdlo åma ato'r-
tugssanut maskinanut il. il. tamatu-
munga nalerKutumik taorsigagssarsi-
ssoKarsinauvdlune. pissutsit artornar-
tuliåungitsut kalåtdlit sanassuisa suli-
nermingne atugarissait erKaigåine ma-
ligtarissagssat atortussut aydlatut ta-
kuneK ajornarsoråka tåssaussut ajori-
ssagssåungivigutut oKautigissariaKar-
tut.
Kalåtdlit-nunånut Kalåtdlit-nunå-
nitdlo tingmissartomeK pivdlugo ilisi-
matitsissutiginésavara nuname nang-
minerme tingmissartomeK pitsångor-
sarniardlugo såkutoKarnermut mini-
sterieKarfik OKaloKatigineKalersi-
mangmat, saniatigutdlo handelip SAS
isumaKatigingniuteKarfigilersimang-
mago Københavnip Kalåtdlit-nunåta-
lo akornåne tingmissartomeK piv-
dlugo.
aperKutit avdlat ilaussortap atarKi-
nartup OKalungnermine takisume er-
Kartugai aningaussat pivdlugit mini-
sterimut tungassuneruput, uvangalo
tåuna aperKutinik ilaussortap atarKi-
nartup måne sarKumiussainik erKai-
sitsissuteKarfigisavara.
ilaussortamut atarKinartumut hr.
Frederik Lyngemut OKammavunga
OKausérisimassai sujugdlit — sordlo
ilaussortap atarKinartup nangminer-
taoK oKautigigå — Kujåssutigalugit
perKigsårdluartumik akisimagavkit,
imaKa inatsissartune atarKinartune pi-
ssariaKartoK agdlåt sivnerdlugo. suju-
nersutigåra sujunigssame aperKutit å-
ssigingitsut tamåko grønlandsudvalgi-
me uvavtinut suliagssissutigineKarta-
riartuinåsassut, taimailivdlutik måne
inatsissartune erssendngneruvdlutik
månalo pissarnermingnit pitsauneru-
ssumik sarKumiuneKartalersinaorKuv-
dlugit.
akit Kutdlarnigssåt pivdlugo ilau-
ssortap atarKinartup hr. Frederik
Lyngep uvavtut nalungitsigå aulisar-
tut tunissait akitsusavdlugit tungavig-
ssaKéngingmat inutigssarsiornerup
ingmine napatinigsså tungaviginiar-
tuarumagåine. ersserKigsumik erKai-
sitsissutigåra aulisarneK uvdlume a-
tautsimut issigalugo angisumik ajunå-
ruteKarfiussarmat. 1955-ime aulisartut
peKatigigfisa sivnissue atautsiméKati-
galugit angnertumik akitsuinerup ki-
ngornatigut aulisagkat akisa akitsor-
Kingnigssånut tungavigssaKarsimångi-
laK.
kisalo inuit nugtertitaunerat piv-
dlugo oKéinardlanga aningaussat u-
vavtinut atugagssarititaussut kigdle-
Karnerat nåpertordlugo igdluliomer-
mut inutigssarsiutitdlo tungaisigut
iluaKUsersutigssiornermut il. il. sag-
dliutitsissarnigssaK pissariaKarmat.
nunaKarfit niorKutigssiornikut Kag-
fagkiartorfigssatut ilimanartoKarfiu-
ssut sagdliutitariaKarpavut, pingitsai-
livdlunilo nugtertitsiniarneKarneranik
oKautsit „Kissungmik kåpussivigeru-
sugpåka“. inuit nugtertitaunerånut
atassumik pingitsailineKångisåinarsi-
mavoK. inuit nangmingneK piumåssu-
siatigut tamatigut ingerdléneKarsima-
vok, isumaKarpungalo ilaussortap a-
tarKinartup hr. Frederik Lyngep ta-
måna nalungitdluaKigåtaoK.
aningaussat ministeriat Kampmann:
— Kalåtdlit-nunåne pissutsit piv-
dlugit OKatdlinermut akuliutisångila-
nga. taimåitordle ilaussortaK atarKi-
nartoK hr. Frederik Lynge Kutsavige-
rusugpara uvavnut Kujåssutigisså piv-
dlugo, kisiåne åma oKautigerusugpara
Kavsinik grønlandsministeriep tungå-
nit Kalåtdlit-nunåne suliagssaritiniag-
kat kigsautigineKartarmata uvagut
finansministerierne aningaussat tu-
ngaisigut tamékissumik issigingning-
niartugssaussugut imailinardluta aku-
eriniarneK sapigkavut. uvangale påsi-
sinausséka nåpertordlugit Kalåtdlit-
nunånut ministere sapingisaminik su-
liniarpoK tagpavane ingerdlaneK su-
j uarsarniardlugo.
Johs. K, ærbølip
folketingime
ilaussortav-
tinut akissutå
£
s
■+-3
Co
.52
eo

C3
CO
CO
•S5
•S
a
Di
•S
•♦-i
<cs
«
o
i-
.s
t-
V
s
a
a
•2
s
4