Atuagagdliutit - 13.06.1957, Blaðsíða 2
atuartartut agdlagait
X
igfiaK kulturilo.
igfiåinaK inup inutigingilå — Kaj
tamanitdlo
tiguldgkat
Narup timimut tungassut sagdliutit-
dlugit agdlangmat taima KuleKutaling-
mik Atuagagdliutine nr. 6-ime akine-
KarpoK. Kaj Narupip tikuarpå inuit
igdlugssait aulisarnermutdlo iluaKU-
sersutit kulturimut tungassunut sor-
pagssuarnut atuinermit sule pingåru-
teKamerungmata. akerdlianik Atua-
gagdliutit årKigssuissuat kulturip pi-
ngåruteKarneranik tikuartuivoK.
taimatut sagdlingortiterineK nutåju-
ngilaK matumingalo aperKutitaKaler-
sardlune: suna sagdliutineKåsava —
sulineK pissariaKartoK akiligaK ima-
lunit kulture pivdlugo sulineK. ilaisa
— pingårtumik sulissartut niuverner-
migdlo ingerdlåssaKartut — sujugdleK
sagdliutikåt avdlat, pingårtumik atu-
agkatigut iliniarsimassut, åipå sagdliu-
titarpåt. inuiaKatigingne sordlernut
ilauneK aulajangissussarpoK.
kisiåne Kulåne taineKartunik tunga-
veKartumik kulturimik KimerdluineK
pingåruteKangångilaK, tåssa kulture
inutigssarsiornerdlo ingmingnut akile-
rigsiniaramikik. tamåna autdlariarfi-
gisavdlugo kukussuvoK. OKauseK kul-
turimik „sananeK11 tåunåinaugaluar-
dlunilunit pasinapilorérpoK, imaKale
kulturimut tungassumik sulivfenar-
fingnik pilersitsinigssamik isumaKar-
nerpoK. taiméikaluardle tamåna Kag-
dllnarsiortutut, inuiaKatigit pissuseri-
ssanik tupingnaitsumik atuivfiungit-
sutut, misingnarpoK. tamatumunga a-
tassumik ingminut aperingitsomeK a-
jornarpoK uvdlumikut kulturip tungå-
tigut suliniarnerup ilangåtsiarssua
„sanåjunginersoK", imåipoK: itisunane
taimågdlåtdlo agdlagfingnit sujuner-
suissoKatigilianitdlo kivisimassauv-
dlune.
Kaj Narupip ilångusså imaKa kussa-
narpalugkaluarpoK, sordlume ilumor-
tut ardlagdlit katitigkat tamatigut tai-
matut misingnartuartarumårtut. kisiå-
ne isumat timimut tungassorsiuinartu-
tut naKissusigagssåungitdlat angutdlo
sanimut igdlikartinagagssatut, soKuti-
gingisagssatut, issiginariaKarane. tå-
ssame erKarsautiginerulårdlugit påsi-
narseriatdlarpat isumat timimut tu-
ngassorsiorpalugtut tungaviliunigssåt
erKortussoK? imåisinauvdluarporme
timimut tungassut tungaviliutingikai-
ne kulture erKortumik påsineKångisi-
nauvdlune.
tåssame kulture iluamik misigsso-
råine issertugåungilaK tamatigut timi-
mut tungassunik tungaveKartineKar-
tarmat, tungavigdlo taimåitugpat ait-
såt kulturikut suliniarnivingmik OKa-
lugtoKarsinauvdlune. timikut atuga-
rigsårutit ingmingne kulture pingorti-
tarpåt, sordlume naussut kussanarner-
pånik sivkersunigtartut. timikut suli-
niameK peKatiginago kulturiliornia-
råine kulturilo tåuna pigssarsivfigi-
niaråine åssigisavå igdluliorneK igdlo
Kalianit autdlartitdlugo.
kulture téssaulersinaussarpoK sa-
narfissagssaK, Kalåtdlit-nunånilo u-
kiune ardlalingne taimåisimavoK,
inungnit soKutigingnigtunit ajungitsu-
migdlo isumaKardlutk taimailiortunit
nangmangneKartoK. nunap inuisa a-
nersåkut malingnaisinaunigssånut ili-
magissagssat erKartorneKartarsimé-
put, pissutiviussunigdlo tungaveKar-
nikut misilineKartarsimavoK kulturi-
mik taineKartut nukinginavik pilersi-
niardlugit. agdlåme ingmikut sulissug-
ssaliomeKarsimavoK nunap inuisa a-
nersåkut KanoK kissarneKartigissusiat
misilingniardlugo. taimatut suliniarne-
rit Kanordlunit ajungitsigissumik isu-
maKaraluarpata misingnartumik ki-
nguneKarnigssåt ilimaginiajårtariaKå-
ngilaK.
atuarfeKarnerup piorsagaunera å-
malo igdluliornermut inutigssarsior-
nermutdlo tapersissarnigssamik årKig-
ssussineK Kularutigssåungitsumik tå-
ssåuput Kalåtdlit-nunane kulturikut
suliniarnerit angnerssait. ajungitsuti-
tut issigineKartariaKarpoK pingasut
tauko ingerdlaKatigingmik inerikiar-
tortineKarsimangmata taimalo ing-
mingnut tunuleKutingortitdlutik sule
kulturikut ingerdlarKingnigssamut. pi-
niarnikut akigssarsiorfigssatigutdlo
pitsångorsaineK tåssaviugunarpoK u-
jarak torKavigssaK sujugdleK. tåsså-
ngånit pitsaunerussunik igdloKalemig-
ssamik piumassaKalerneK isumaminik
malingnåusaoK, tamatumalo sule nag-
satarisavå KåumaissaKarnerulernig-
ssamik kigsauteKarneK. Kerititsivilio-
réine imalunit sigssiugkioråine taima-
tut inerikiartorneK soruname ernina-
vik malugineKalerténgilaK, pissusig-
ssamisutdle pissariaKartumik ineri-
kiartortarpoK. tåssalo tåssane pissa-
riaKartoK auna: naorKautinguaK nang-
minérdlune naujartordle savitorfigi-
niaKinanilo nauk arripatdlårsorigalua-
råinilunit. imalunit avdlatut oKautiga-
lugo: kulturimik atorfigssaKartitsineK
nangminérdluhe timikut atortugssa-
Karnikut agdliartordle, atorfigssaKar-
titsineK sanåginaK pilersineKaKinane,
sivisumingme ataneK sapermat.
kulturikut suliniarfit sumitauva tai-
ma isumaliuterssomikut uvdlume Ka-
låtdlit-nunåne erKorneKartutut misi-
gisåpat. nåmik, una tungavigalugo ki-
kutdlunit OKarsinautitaungmata una
unalo pingitsorneKarsinauvdluara-
luarnerardlugit. suliaK autdlarterigaK
ingerdlaterKigtariaKarpoK, tåssame
suliaK pinane tåussumale pingårutåtut
issigissaK tamatumane sangmissagsså-
ngortineKartarmat. agdlagfingmik, su-
livfeKarfingmik sujunersuissoKati-
gingnigdlunit angnerussumik mingne-
russumigdlunit pilersitsineK inuinar-
nit malugineKangårtarunångilaK. a-
kerdlianigdle suna pilersitaussoK pi-
ssortat tungånit nersualårniagaussa-
KaoK iluatingnauterpagssue taigordlu-
git sujunigssamilo pingåruteKarnig-
ssarssua sujuligtutiginiarneKartardlu-
ne. arritsumik autdlartitdlune piler-
tortumik agdliartornigssaugaluamut
taorsiutdlugo sukasårujugssuarmik
autdlariarneKartarpoK taimalo isu-
mavdluarneK angnågauvatdlårtardlu-
ne. ukiunime kingugdlerne sordlo pe-
Katigigfit KanoK amerdlatigissut ima-
Ka pilersimånginerpat. pupigtut nau-
jorapatdlagtigiput, eKiatdlagsimaner-
mit inungnitdlo suliniartunit Kasujait-
sungitsunitdle pilersineKarsimavdlu-
tik. tamatuma kingunerisså unauvoK
peKatigigfit ilarpagssue ilumingne nu-
kingmik aulajaitsumigdlo Kularung-
naernermik amigauteKarmata. peKati-
gigfit ilarpagssue imaKa ingmingne
misingnarungnaerumårput imaKale
ukiut ingerdlanerine sarKumerKigku-
mårdlutik tamatumunga tungavigssat
— silardlinåungitsut åmale ilordlit —
pigineKarpata.
taimatutaoK OKarneK ajornångilaK
højskoleliariniagaK anordlerfigineKar-
simaKissoK. Kå, taima ltumik atuarfi-
liortoKarniardle, pissutigssanångilaK
isumaKåsavdlune iluaKusersutigssatut
sulivfik avdla højskolep aningaussa-
nik tigdligfigiumårå. ilarujugssua ani-
ngaussanik katerssugkanik akiligag-
ssauvoK. akerdlianik encungilaK
OKautsit sorpagssuit atusavdluit Ka-
låtdlit-nunåta hojskletårtugssaunera
pissutigalugo. højskole misilineruvoK,
misilingneKartitariaKarpoK, kisiåne
taimatut neriugissagssaminik tunine-
KarnaviéngilaK autdlarKåumutdle er-
ninaK inuit isumaKalersiniåsagåine
Kalåtdlit-nunåta anersåkut sujunigsså
atuarfingmik taima ltumik tungave-
KartugssaussoK. suliagssame tamatu-
mane najungmingnigtugssat tåssa aki-
sujutit højskolep serniginiagagssai
Kagfagsarniagagssailo inuit isumåine
sordlaKarnersut. taimåisimagpat tåssa-
ne højskole suliagssaKarpoK tungavig-
ssaKåsavdlunilo nåmagsisavdlugit. tu-
ngavigssatdlo ajungigpata akisujutit
taineKartut — højskoleliortoKarpat
-Kångikaluarpatdlunit — sernigssor-
tigssaicarumårput, tåssa inuit kultu-
riånik patajaitsumik inerikiartortumik
timikut atugarigsårneK sujumukarpat.
igfiåinaK inup inutigingilå — pissa-
riaKartitat piumassat avdlat sarKumi-
sarKårput igfiamik Kårsitdlarsima-
gåine.
Jens Andersen, Sisimiut.
auersitarneK pivdlugo OKausimernit.
påsissåka maligdlugit junip pinga-
juåne ukioK måna KeKertarssuarmiut
arssamik unangmiartordlutik Nung-
mitut aungmingnik tunississugssausi-
måput, tamånalo sanatoriap tungånit
kigsautigissausimagunarpoK. .
ajoraluåssusiale uvdloK tåuna taine-
KartoK silardlugtorssuvoK. uvanga,
ukuninga agdlagtunga, uvdloK tåuna
sulivfivnut apupunga Kardlima niutai
sordlume piåralugit imermut misug-
téussat, silardlugssuardlo pissutauv-
dlune KeKertarssuarmiut auersitug-
ssaugaluit soruname tåkutingitsorsi-
måput.
taimaileriarmatdle Nup igdloKarfia-
ne igdlut ilåt telefoneKartoK sågfigi-
neKarsimavoK, sok inusugtut tåukua
tåkutingitsorsimanersut, soruname
navsuiåuneKarput sila taima ititdlugo
ilimagissariaKångikåt inusugtut tåu-
kua tékunigssåt.
tamåna erKarsautigilerdlugo tupigi-
långitsorneK ajomarpoK sanatoriame
auiaunigssamik isumagingnigtussut
erKarsautigisinausimångingmåssuk
pivfigssame tåssanerpiaK nangming-
neK pissugssaugamik. sanatoria nang-
mineK mardlungnik bileKarpoK uv-
dlordlo tåuna bilit tåukua atordlugit
auiagagssatik aijortorsinaugaluarpait,
taimailivdlutigdlo pivfigssaK piarér-
sarflgerigartik asullnartisimåsångika-
luardlugo.
påsissåka erKortusimagpata Dan-
markime auersitartut sukutdlunit ai-
neKartugssaussarsimåput agdlåt suliv-
fiup nalåne unuamilo, sorunalime tai-
matut pissoKartitdlugo bilit atorne-
Kartardlutik auissugssavdlo tungånit
isumagineKartardlutik.
agdlagaK tåuna agdlagpara imatut
oKartoKarKunago: tåssa kalåtdlit tai-
måiput, neriorssuigunik kigdlinguati-
gut neriorssutertik puiorértarpåt. ku-
larnångilaK pisinaussugut tamavta
auvta tungåtigut sanatoriamut ikiuku-
mavugut, silagigtitdlugulo sanatoriap
tungånukarnigssarput sapigaringilar-
put, silardlugtitdlugule unuamilo —
taimatut pissoKartalerumårmat — tau-
va sanatoriap savssartarnigsså pissa-
riaKalisaoK, bileKartitaungmat Kular-
nångitsumik ama tamåna isumagalugo.
naggatåtigut sanatoria kigsauteKar-
figisavarput auiagagssaKalerångat
nangmineK savssartarKuvdlugo, silar-
dluk pissutiginarnago åmale inup aui-
gagssap pivfigsså encarsautigalugo, ig-
dloKarfiuvme ilånit sanatoria ungasi-
artukasiungmat.
A. H.
OKatdliserissagssakmgilaK —
ukiup takeKissup Kångiuneratigut
Atuagagdliutit takorKigdlugit nuåner-
poK, pingårtumik imaKa månåkut —
tåssame atuarérdlugit misingnarmat
atuagagssiaK nutångorsarsimassoK å-
manerulersimassordlo. Kalåtdlit-nunå-
ne atuagagssiaKarnermik soKutiging-
ningneK nutåK Kularnångitsumigdlo
pissariaKartitaK malungnarsilersima-
vok. tamatumunga mingnerungitsumik
„atuagagssiamik ångutumik" lands-
høvdingip sujunersutå iluaKutausima-
gunarpoK nauk ajornakususånguatsia-
raluardlune. kulturrådivtaoK igdloKar-
fingne atuagagssiaKarnermik soKuti-
gingningnera piviussumik erssersitau-
simassoK suniuteKångitsorsiméngilaK.
sordlo naluneKångitsoK Kalåtdlit-
nunane OKaloKaut, imånagdle agdlag-
toKarpiåsanane. imaKa ilaisa tamåna
Kujaginåsagaluarnerpåt, sutdie tamar-
mik ingassåussinavérsårfigssåuput. o-
Kalungnerujugssup erssersipå uvdluv-
tine, mingnerungitsumigdlo sujunig-
ssaK isumagalugo, pissutsinik soKuti-
gingningneK. Kularnångitsumigdle ta-
manut iluaKutaunerusagaluarpoK a-
perKutit tamåko sarKumiutaréine OKa-
luserissagssångortitdlugitdlo. aperKu-
tit ilagtuginartugssaugaluit taimu-
ngåinariutitdlo avKusåriånguardlu-
git taggarinarssuarmut pulassugssau-
galuit årKingneKarsinaussåsagaluar-
put. tamatumunåkut mikissungitsu-
nik angussanarneK ajornartångilaK.
aperKutit Kavsinik angnikitsusså-
ngitsut nåmagsineKångikunik Kavsinik
agdlåt naggatågut nipangiutinarneKar-
sinaussartut umanerussumik sang-
mingnilernikut ilumomerussumik au-
lajangivfigineKartalisagaluarput. å-
ssersumik taissaKåsaunga: Kalåtdlit-
nunane nåpautipilugtarnerup tåsså-
ngåinartumik angnertumigdlo sarKu-
miuneKartumik OKatdliserineKalerne-
ra. apemut tamåna nutaujungikaluar-
poK — ukiorpagssuame suliagssaK ta-
måna ilisimaneKarsimavoK, kisiåne
„nåpautipulup“ tåussuma sujomatigut
taima sangmineKartigisimaneranik er-
KaimassaKångilanga, taimåitordle ku-
laringilara uvdlumikut pissutsit ukiut
tatdlimat-arfinilinait sujornatigornit
pitsaunerujugssuångorsimassut. su-
liagssat„pisorKat“ uvdlumikut taima
agtigissumik oKatdlisaulernerisigut
KingorneK piviussungitsoK supugaK
pilersarpoK.
nåpautipilungnik oKatdliseringniler-
nermut atassumik taineKésaortaoK pi-
ssariaKalinguatsiarmat sulissartut au-
ssåinartartut ajortunut tamanut pissu-
tineKartarnerat tigujuminartineKartu-
tOKåunguatsiartoK erninaK Kångiuku-
mårtoK. taimatut pissutitsissarneK u-
kiut arfinigdlit-arfineK-mardluk su-
jornatigut atorneKarsinaugaluarpoK,
taimanikut ukiune sujugdlerne ausså-
kut tikiutartut ingilingungikatdlarma-
ta. kisiåne uvdlumikut pissutsit av-
dlångorsimåput. sulivfit tigoraigina-
rungnaersimåput pitsaunersiortaler-
dlutik — imalunit måne pissutsit av-
dlaningarnit pitsaunerunerput?
oKatdlineK uterfigeriartigo. taima-
tut OKatdlinerme kina sagdlersåusava?
pissortaKarfingme niuvernermilo Kut-
dlersaussut sagdliussugssausoråka: pi-
ssutsit uvdlume KanoK itut sarKumiu-
neKarniardlit, åma sujunigssaK piv-
dlugo ukiutdlo tatdlimåkutårdlugit
nåmagsiniagagssanik tusagaKartitau-
ssalerniarta, ilåinånguinigdlunit — i-
nuit ilisimangnigtut isumait p'ilersså-
rutaitdlo tusardlugit. uvdluinarne pi-
ssutsit nutågssatdlo . sarKumiuneKar-
tarniardlit inerångata aitsåt tusardliu-
tinartarnagit, taimatut tusardlugit ila-
ne arrortineK ajomarsinaussarput. té-
ssame sordlo uvdlune måkunane ta-
kuneKénginerpa Kalåtdlit-nunane høj-
skoleKalernigssap tungaviata piarér-
sarKårtariaKarnera, åmalo sananigsså
sumivfigssålo tåssåungingmata aula-
jangissugssat, kisalo anersa ardlaKå-
nginerdlutik aulisarnermut højskole-
mik sagdliutitsissut — téssanime ator-
figssaKartitsineK tungavigssardlo sule
angnerungmata.
oKatdlisigssakinguångilaK: taorsi-
gagssarsinikut igdluliortarneK oKat-
dlisigssarKingnerpaugunarpoK, åmale
inutigssarsiornermut taorsigagssarsh
ssarneK, GTO-p avdlångortiternigsså,
aulisarneK atuarfiliortiterneK inuitdlo
amerdliartornerat, åssigingmik akiler-
neKartalernigssaK, akileråruteKarnig-
ssamik aperKUt il. il. — aperKutit i-
ngassavigput
atuagagssiaK ångutoK ajungivisaoK,
imarissaile sule pingårnerutinarput —
tåssane ipoK uvdlune måkunane pi-
ssutsit sujunigssardlo pivdlugit suliag-
ssaK angnertoK...
Anders Hove.
ukioK måna Manitsume kigutit na-
korsaKarnigssånik tutsiutoKångilaK.
famåna amerdlanernit isumakulutigi-
neKarpoK. ukiut tugdlerit ingerdlane-
råne aussaunerane kigutinut nakorsa-
Kartarsimavugut. ukioK kingugdleK
Kåumatit mardluinait angnertumik
nåmagsissaKarfiungitsut. ukiordle må-
na nåmivik.
isumaliortoKarsinauvoK Kalåtdlit-
nunåt kigutinut nakorsaerutivisavdlu-
go. Nungme mardlungnik kigutinut
nakorsaKarpoK igdloKarfit avdlat ki-
gusiartortåinut ikiuisinåungitsunik.
Sisimiunut avKutigssaileKinarpoK aki-
suvatdlårdlunlo, Manitsormiorpagssuit
kigutimik iléinait suliaritikiartusagpa-
tigik.
Manitsup erKåmiuilo isumaKalersi-
nåuput igdloKarfingnut angnerussunut
Kitornarsiaussutut.
nalungilarput kigutit nakorsånut
ikiortånutdlo inigssaKardlunilo suliv-
figssaKartoK. — piumåssuseKåinaråi-
ne. („Meteore).
2