Atuagagdliutit - 13.06.1957, Blaðsíða 20
umiarssuaK KernertoK
nugt. S. Kaspersen
( nangitaK)
arnarit ingmingnut issikuteriardlu-
tik aulaj angerput Kimagkumanago
nauk nalungikaluardlugo KanoK na-
vianartorsiortigalutik. oicarputdlo isu-
maKardlutik angut inusugtoK tåuna
umiarssup nålagåta igdlugissåne må-
na inoKångitsume pamaerussausima-
ssok. nangmingnermigoK tamaunga
perKåramik tåssane parnaerussauga-
luarput. tauva igdlup tåussuma sumi-
ssusianik ajoKersupåt, sujunersorpåt-
dlo unuap Kiteramigsså — tåssa uja-
j ainiat umiarssuarmingnukamigssåt
— utarKinaratdlarKuvdlugo; kisiåni-
goK mianerssordluarniarile tamarmig-
dlo ånåussissåt åtavigivdluarniardlugo
taimailiusaoK. nangmingneK igdlumut
måtussauvfingmingnut uterumåput u-
temigsså utarKivdlugo.
unuaK Kiterariartortitdlugo piaissut
igdluåne perpalugtoKartuarpoK. tai-
maitdlutik KameKaut. ungalugkat ma-
tue magperput angutitdlo aulakortut
igdlartorssuvdlutik nivdliavdlutigdlo
umiatsiånut sigssamltunut aterput
umiarssuarmut ikåriartordlutik.
tauva Traversip ujardlernigssane
navianartoK autdlamemialerpå. at-
dlårKeKingmat igdluaraK oKautigine-
KartoK nanilertorsinauvå mianersso-
Kalunilo omilerdlugo. tamåne pigår-
tOKångingmat iserfigisinauvå. ånilå-
nganermit umatå tigdlerulugpoK mato
magpernialeramiuk. parnaerneKångi-
lax nipaitsumigdlo magpisavdlugo a-
jomarane. iserpoK. nipatånguaKångi-
laK, ungasigsume ujajainiat aulakor-
tut niperssuat kisime tusarssauvoK.
igdlup iluane ama pigårtoKångilaK,
taimågdlåt nipålungneK igdlup ki-
nguane teKerKuane tusarpå. Traversip
ilisarå Weldonip nipigigå. påsivålo Ki-
lerssugauvdlune Kamalo matugauv-
dlune naterme nalassoK.
Travers nivdleranilo KernertunguaK
omeriardlugo sikivigå. atine taivdlugo
savingminik Kilerutai kivdlorpai niv-
dliarKunagulo.
Weldon oKarpoK: „løjtnant Travers-
iå, Gutip pivdluarKulisit! isumåkérfi-
gisinauvinga?"
Traversip Karnå matuvå tamåna
OKaluseringikatdlarKuvdlugo. minuti-
lunlt atauseK asiutitariaKéngingmat,
tuaviordlutigdlo autdlartariaKåsaga-
mik. tauva Weldon nikuiteriardlugo
matup tungånut nusukalerpå. angut
inusugtoK upencajaugame Traversip
talia tigumivdluamiarpå upikumana-
ne. Kilerssugauninime sivisuvatdlårsi-
mangmat aulariarneK sapingajalersi-
mavoK. tauva sapilivigkame igkamut
igarpoK Traversip agsså tiguvdluar-
dlugo isuvssulerdlunilo: „ajornaKaoK,
uvanga saperpunga. ingminik navia-
nartorsiorteKinak. kisimitdlutit aut-
dlåinarit uvanga ilausinåungilanga.
nisuka avdlomermigdlumt atautsimik
nikisineK saperpåka.“
„soKutåungilaK!“ Traversip Kimag-
sarpå, nauk nangmineK ånilånganer-
mit Kaune kugtuinaugaluartoK, „ku-
ngatsivkut eKinga, tauva takusavat!"
Traversivdlo tiguvdluarpå ilåtigut
erssugtardlugo, aportitardlugulo uni-
artarniardlugulo, igdluarKamit åni-
kiartorpå ungaluliugkat tungånut
ingerdlatisavdlugo.
tauva tåssångåinaK sujomånit nipe
tutsiupoK: „unigitse! kikuvise?"
inuk tårnerinarmit sitsiupoK ag-
ssangminik Kunusåralune Traversilo
taliagut tiguniardlugo. unigkaluarunik
upititauneK IokuIo kisisa pissagssari-
lisagaluarpait. tåssångåinardle Tra-
versip angut pigsigfigå, tigdlugkami-
ugdlo nivdleriartingitdluinardlugo nu-
namut upitipå ingminut agsut tupiga-
lune taimailiorsinaugame. ilunger-
suatdlangneratame mardloriåumik nu-
kinigtipå. tauva igdlunguamut amat
nålaruloKalutik utandvfigissånut Wel-
don ingerdlåpå. nivdlerane isumåinar-
migut KujavoK Karmane ungalut au-
nikungmata, taimåitumigdlo pilertor-
tumik nipaitsumigdlo Weldon arnardlo
utorKaK semiginiarsinaugamigit. ajor-
nångitsumik pilertortumigdlo sisa-
mauvdlutik tigdleruloKissunik umate-
Kardlutik ujajainiat patdligtailissåta
silatånilerput.
løjtnant Traversip KanoK iliornig-
ssane erKarsautigipatdlariardlugo au-
laj angerpå orpigpagssuartigornane ka-
ngerdlungup Kinguanut utinamiardlu-
ne, tåssanlsagunarmata umiatsiårKat
Kavsit atorsinaussane, Weldonime put-
dlagtorpatdlåKingmat avatailo ilisi-
mavdluaratik, amalume fru Carstens
utorKaugame taima ungasigtigissumut
pisugsinåungingmat. neriugput ka-
ngerdlup anitdlagiå anguguniko isser-
torfigssarseriardlutik aKago uvdlåkut
Kåumarpat „King“imut nalunaeKutsi-
sinåusavdlutik.
tamatumuna sule iluanårput. umiat-
siait mardluk ilumut tåssaniput. åipå
tulagtipatdlagpå perpalugtingitdlui-
nardlugo. amat inigssiteriardlugit
Weldonilo aKugtuliutdlugo løjtnant
Travers nangmineK ipuserpoK.
nalunaeKutap akunerata agfå mig-
ssiliordlugo ipugkame Kasuersåmia-
lerpoK, taline nukigdlårdlutigdlo åner-
narsingmata igpagssaungmatdlo ilu-
ngersorpatdlårnerssuane kinguner-
dlugtikamiuk.
Weldon aulasinaulerdlune nukining-
neroriarmat ipoKasiupå Ellen Carstens
aKugtuliutdlugo.
aitsåt autdlariarniåsavdlutik åma
ipugkungnaeratdlartariaKarput,^ uja-
jainiat patdligtailissåta tungånit per-
palugssuaK tusaramiko. påsivåt angut
tåuna Traversip upititå navssårine-
KarsimassoK, tåunalo påsissutigisima-
gåt Kimåsimanermingnut taimåitumig-
dlo malerssortorssuångoråtik.
tåssa uisanarnerpåK nagdliupoK.
ipugtut ersitsariaramik umiatsiaK aut-
dlarsartipåt. kinguninguale kinguner-
mingne ipugpaluk tusålerérpåt, påsi-
våtdlo malerssortimik tamaunarKU-
nertik påserérsimagåt.
ånåuneKarnigssardle Kanigtungu-
ssarpoic!
amat tåuko mardluk nukingisåri-
ssorujugssuångorput tiguagaunerup
erdloKinartue misigerKigkusunginer-
mit, tauva tamaviånguat autdlarsar-
put. ilungersuarugtulerdlutik Travers-
ip pileriatdlarå tauvauna Kårusug-
ssuaK Weldonilo issertorfigtik nag-
dlerdlugo. Weldonip ama ilisarå. tau-
va arnartatik oKarfigitdlånguarnagit
Weldonip aKutip ipitemtå Ellenip ti-
gumiaraluarå tigoriardlugo Kårusup
tungånut umiatsiaK sangutipilorpå,
sigssamilo siorKatigut umiatsiaK ma-
joragtitdlugo. timut pigsigput arnar-
tatigdlo niutipatdlariardlugit, Kåru-
sungmut isertipait. tauva tamaviårut-
dlugo umiatsiaK amunialerpåt avale-
Kutit uvsigsut atånut issertorniardlu-
go; kisauna piarikagsatdlaråt. tauva
sisamauvdlutik ånilångaKalutik ma-
lerssuissitik Kanigdliartortut utarKi-
lerpait.
årime avarKutileKaut Kaningåramik
kinamingnut agdlåt erssitdlutik. Kå-
ngiungmata erKigsinerulerput, utersi-
galuaramikitdlo utingitdlat. isumaliu-
tait amerdlaKaut KanoK iliornigssartik
naluvdluinaleramiko. Weldonip misi-
ligdlugo maligkumavai, åipåle OKar-
poK nangminertaoK avdlamik piler-
ssåruteKalerdlune. akimingnut sigssa-
mut umiatsiaK ikåukumavå, nunamut-
dlo majoragteréruniuk nangmineK na-
lugdlune ikåmiardlune. umiatsiaroK
navssåriguniko amutsiviagut niusima-
sorisangmatik nunamutdlo Kimåsima-
soralutik tassuna malerssorniåsang-
matik.
Weldonip taimailiornigssaK ajori-
ngikaluarpå kisiéne éipe taimailiusag-
pat navianarpatdlårsoralugo.
Travers OKarpoK: „isumaliusavdluta
pivfigssaKångilagut. ajornångitsoK a-
tortariaKarparput inuneK asiusångig-
pat. — KanoK iliornera pivdlugo OKau-
seKamiaKinak ukununga,“ arnat tu-
ngåinåt tikuardlugo taima OKarpoK.
tauva atissaiarpoK mardluvdlutigdlo
umiatsiaK singinialerpåt. Travers aki-
mut ikårpoK sapingisaminigdlo umiat-
siaK tivfardlugo tassuna niusimassu-
ssårumanermit, uternigssardlo ajor-
naitsungilaK.
Travers nunane åssiglngitsune na-
lugtarérsimavoK, nalungneritdlo ator-
tagai iluarusungnartuinausimångit-
dlat. Tajoflodenime Spaniamltume er-
Kaimavå nuardlerit KanoK amilårnar-
tigissut. Afrikavdlo kugssuisa ilåta a-
kuane eKalugssuaKangårmat nalungi-
lå tamåkunane nalungneK Kuilerta-
nartorujugssussoK. taimanile imaK
tåuna tårtuinarssuaK ikårnialeramiuk
ulikutdlagpoK nalugamiuk avKumine
sunik nåpitaKarsinaunine. iluanårdlu-
ne ajoKusemeKaranilo Kårusup pånut
uterdlune apukame, åiparmilo atissa-
lersulermane nålauserdlugsimanermit
ånilångasimanermitdlo timå tamarme
sajugtuinauvoK. nipaitdlunilo igsiat-
siartariaKarpoK erKarsåumigut årKig-
serdlune erKigsitserdlunilo.
kap. 14-iat.
sorssungneK ajugaunerdlo.
såkutut nålagåråt utersimatsiåina-
lersoK KaumariartulerpoK. taimaili-
ssordlo ipugpaluk tutsiupoK, tåssåu-
putdlo ujajainiat ujaissigaluarsimav-
dlutik utertut.
taimanikut arrinerussumik ipugput
sigssap kigdlinge perKigsårnerussumik
misigssoramikik. agdlame angutit
mardlukutåt niutisimavait ardlait a-
kianut ardlaitdlo akianut, taimailior-
putdlo orpit akorne misigssordluar-
Kuvdlugit. Kimåssutdlo orpigkat aula-
nerisa sujorssugpaluat tusålerérpåt u-
jajaissut ingerdlarpaluånit pissoK. tå-
ssalo navianartoK åma KanigdlivoK.
årime akiåne nuånårpalugtorujug-
ssuarmik nivdlerpatdlaKaut, tåssa u-
miatsiaK nanerpatdlagkåt. inupiluit
tåuko mardluk Kårusuk patdligkåtdlo
umiatsiåmut ikitineKarput, tuavioKa-
lutigdlo akianut ikårput.
(nangisaoK Kup. tugdlerme)
;? m
Nungme arnat utorKait ilåta uvdlå-
kut ernutane inérujussoK såimarsar-
dliigo oKautilerpå: — takuvat hå’r
seKinerssuaK kiveriarpat pujorssuaK
nuiuniårpoK —!
oo ooo ooooooooo
o upcrnåginaK Påniiime agpåiniat dlåt o
o uvavitiiiigoK Kanerssorunmtfine erxar- o
o sautigissariaKångitsuiiiigdluinit agpag- o
o simassoK M. Tobiassenip agdlause- o
o rå oKalugtuanilo ima ingerdlatdlugo: o
o — agpat mamaKissut issiiginarneKarsi- o
o nåungitdlat. ' nuliaussoK Kangarujug- o
o ssångmatdle eritsaserårpoK. angmarte- o
o rlnaleKaoK. angmartigkame ilåta ana- o
o jaruane ivdlit takornarnaKautit — o
o merKUssuaK, asulume atdliussfigiv- o
o dlime nisap ujaluanik ujatdligaKl nu- o
o liaussup agpatugagssatik Kujaginiar- o
o dlugit ingagdlune Kujalerame, atdliu- o
o teKångerugtordlune atdllutiitårtOKing- o
o måne. — kanieKariunaj ungnai leivigav- o
o tauna anersa tamåkulttnit crKaisitsi- o
o nialeKingitdlat? oKalugtuartoK nagga- o
o sivoK. o
oooooooooooooo
Nungme nukagpiaraKarpoK „utor-
Karpasigsumik“ silagssorissusiling-
mik, taimåikamilo Kuinardluårigsu-
mik OKariauseKartartumik. Sulumik
ateKarpoK ukiamutdlo atualersug-
ssauvdlune. Sulut igpagssigaminaK
sisamagssånik najagtårpoK — nauk
arne tungånut Kinuvigissarsimaga-
luardlugo nukartårterkuvdlune „siso-
rautine nangmineK toKugune kingor-
nussissugssaKångingmata“. najagtå-
rame unukå najane pilerpai, imalunit
erKornerusaoK oKaråine: nålagkerpai
atissaiarKuvdlune! aiigiime eKiasung-
nerardlune Katimalugfigigaluarmane
Sulut malartitagssåungilaK: — suv-
dlungame nangmineK atissaiåsaunga
kivfagssåka taima amerdlatigissut!
*
Gorna — Gunnar — åma Nungme najuga-
KarpoK. månåkut agdleKigame tamåssa ili-
niartCivoK, imaKalo naKitangoi-titaunine nang-
mineK Kungujfttigivatdlåsagunångikaluar-
dlugo. nukagpiararssågatdlarmat aimåta uv-
dlut i låne sila pujortukasigssi'igå isersimåi-
nalermåt anérKuvdlugo inalerpå. G6nnagdle
kisamivigssuaK anérnigssaminut pilerissu-
seKångilaK — arnål o ak i s s ut i gssaerutltau -
vok emerme sågdluariardlune akiingmane: —
p u j o rs uni 1 ck i naum ga!
præsident Eisenhowerip præsidentitut Wa-
shingtonime igdlorssuarmine agdlagfia oica-
lugtartumik pitsagssuarmik OKalugtartuler-
neKarsimavoK — tassagda nipilerssugagssia-
nik akimasunik sagdlaitsumik nipilerssor-
paldK præsidentip sianiutainut iluaKissoK
påsineKarmat.
JAliana aperssortingajalerpoK, mérårar-
ssugatdlaramilo periauserissartagkane er-
KartorneKalerdngata „taima mérarpalugtigi-
ssut‘f Kingane eKcrujugssuardlugo nuånari-
vatdlårnagit nipikilsuliutigissardlugit. pi-
ngasunik ukionurtoK igdluata utorKaune-
rungåtsiartup iinulcut Inartitdlugulo tugsiar-
tlnialerpå, uivssfimilåraluariardlunile ilu-
mdrsdrnerpp kigdlingane igdlariaratdlarujoK
niviarsiarnap pingasunik ukiugdlip ima
sdngmane: — susa tugsiarnata „Sunia ka-
ligpoK,‘ atuinarniartigo — tivsinarnerusaoKl
FERD’NAND
'S
saKissoK
<$)
tjener
21