Atuagagdliutit - 29.08.1957, Blaðsíða 4
Kalåtdlit-nunåne aulisarmkut
aningaussarsiorneK
1951- ime Kalåtdlit-nunane aningau-
ssarsiornikut piorsainerup kingorna-
gut tunissat niorKUtigssatdlo nunalisi-
neKartartut nautsorssutait ingmikor-
tiniarneKarsimåput. taimatut tunissat
avalagtitagssat niorKUtigssatdlo nuna-
lisitat nautsorssutait ingmikortitdlu-
git nautsorssusiorneKartalersimåput,
1952-ime Kåumatit kingugdlit Kulingi-
luat perKåriardlugit, kingorna ukiu-
kutårtumik nautsorssusiortoKartaler-
simavdlune. Kalåtdlit-nunåne niorKu-
sianik nunanut avdlanut tuniniainer-
me akigssarsiarineKartåt aningaussar-
tutitdlo avdlat Kalåtdlit-nunåne nior-
Kusianut tungåssuteKartut tamarmik
Kalåtdlit-nunåne niorKusiat agdlag-
torneKartarfiénut agdlagtorneKartar-
put, aningaussartutitdle sujuline tai-
nenartunut tungåssuteKångitsut nior-
Kusiat niorKUtigssatdlo nunalisineKar-
tut agdlagtorneKartarfinut avigdlugit
agdlagtorneKartardlutik, sapingisamik
perKigsårtumigdlo nikingåssutaussut
erssersiniardlugit suliarineKartardlu-
tik.
1950-51-ime taimatut nautsorssui-
ssarneK autdlarnerneKarKårmat isu-
mavdluameKarsimagaluaKaoK tuni-
ssatdlo akisigut iluanåruteKartuarnig-
ssaK nautsorssutigineKarsimagaluar-
dlune. tunissat akinit iluanårutit nior-
Kutigssat nunalisitat tungaisigut aju-
nårutinut tapxssutigsséngordlugit ag-
dlangneKartångitdlat, ingmikutdle a-
ningaussautinut Kalåtdlit-nunåta ava-
tåne akit avdlångorarnerat isumaga-
lugo sitdlimasissutigssångordlugit ili-
neKartardlutik, tåssa kalåtdlit tuni-
ssait nunanut avdlanut tuniniameKar-
tartut akikitdlisagaluarpata Kalåtdlit-
nunåne tunissat aké avdlångortingi-
kaluardlugit ajunårutaussut sitdlima-
sissutinit téukunånga matuneKartar-
sinångordlugit. sitdlimasissutit tåuko
KanoK angnertutigissumik tapissutau-
ssåsassut sule aulajangerneKångilaK,
tamånalume pissariaKarsimångikat-
dlarpoK nautsorssutit mana tikitdlugo
sarKumiuneKarsimassut iluanårutita-
Kartuåinarsimangmata, ajoraluartu-
mik ukiunut kingugdlemut ikiliartuf-
nartunik. iluanårutausimassut ima
amerdlåssuseKarput:
1952- ime ............ kr. 972.000
1953- ime ............ „ 1.347,000
1954- ime .............. ,, 645.000
1955- ime ............ „ 83.000
katitdl. kr.3.047,000
nunane avdlamiut aulisartuisa aki-
lerårutait sitdlimasissutitdlo emiait i-
laliuteriarmata 1955-ip nånerane ani-
ngaussautit sitdlimasissutit uningassut
4,5 miil. kruningorsimåput.
kalåtdlit aulisagkanik niorKutigssai-
sa nunanut avdlanut tuniniarneKarne-
råne iluanårutaussartut 1955-me ikile-
riaru.iugssuarsimåput, tåssa taimane
Kalåtdlit-nunane aulisagkat akit-
sorujugssuameKarnerat peKatigalugo,
tairrianime aulisagkat akigisima-
ssamik 25 procentiånik akitsorne-
Karmata, neriutigineKarsimagaluar-
poK aulisagkat akitsorneKarmata tuni-
ssat amerdleriarujugssuarumårtut, å-
malume aulisagkat suliarineKarneråne
tuniniarneKarnerånilo aningaussartutit
tunissat amerdlagaluarångata ikigka-
luarångatalunit taimaiginartarmata,
tamåna iluanårutit tungaisigut suniu-
tingitsårungnångitsoK. måssale auli-
sagkat akitsomigssåt nunanut avdlanut
tunineKarKingnerisigut angnertuneru-
ssumik iluanårutaussalernigssånut pi-
ssutaussugssatut ilimagineKarsimaga-
luaK, taimatut isumavdluarnerugaluaK
mikingitsumik pakatsissutausimavoK.
alianåinangajagtumik aulisagkat tu-
nissat amerdliatdlagatik taimaerussåg-
ginarsiméput. soruname tugpatdler-
sautigipalårneKarsinaugaluarpoK sule
tunissat ikingnerusinaugaluartut, su-
mutdle tamåna iluaKutåusava nalune-
Kångingmat Kalåtdlit-nunåne aulisag-
kanik tunissagssiorneK 1955-ip kingor-
nagut ukiut tamaisa ajunårutaussar-
simassoK. tunissat suliarineKarneråne,
agssartomeKarneråne tunineKarKing-
nerånilo aningaussartutit tunineKar-
Kingneråne aningaussarsiaussunit i-
kingnerussarsimavdlutik ?
1955-ime ajunårutausimassut naut-
sorssutitigut takuneKarsinåungingma-
ta pissutauginarpoK TovKussame naut-
sorssutit kukuneKarsimanerat. Tovku-
ssame nautsorssutit 100.000 kruninik
angnårneKarsimåput, aj oraluartumig-
dlo kukuneK tamåna kingusigpatdlå-
mik påsineKarsimavoK nålagaufiup
taméko tungaisigut nautsorssutai i-
luarsineKarsinaujungnaersutdlo, tåssa-
lo avdlatut ajornartumik angnårutau-
ssut tåuko 1956-ime nautsorssåtinut i-
léngautaussugssångorsimavdlutik.
aulisagkat tunissagssat akitsorneKar-
nerata saniatigut akitsutaussut avdlat
åma malungniusimåput, pingårtumik
akigssarsiat angnerulernerat, atortug-
ssat akitsornerat åmalo aulisagkanik
agssartuinerup akitsorsimanera. tama-
tuma kingunerå 1956-ime kalåtdlit nu-
nane aulisagkanik niorKutigssiorneK
tamarme 814.000 kruninik amigartoru-
teKarsimangmat, téukunånga 118.000
kr. 1955-ime nautsorssutine angnåri-
ssutausimavdlutik. 1957-ime amigarto-
rutit sule amerdlanerusåput, ilimagi-
ngilarame 1 mili. kr. inordlugit ami-
gartoruteKarumårtugut.
amigartorutit tåuko aningaussauti-
nit sitdlimaslssutigssianit matuneKå-
sagpata — avdlamigdlume såriarfig-
ssaKarunångilaK — tauva ajornatorne-
rujugssuarmik nalåuneKångitsortug-
ssåungilagut. aningaussat sitdlimasi-
ssutaussut ilångartorneKaleriarunik
pitsiåinaK nungutugssåuput.
åma tåssa Kalåtdlit-nunåne aulisag-
kanik niorKutigssiornermut tapissu-
tigssanik nålagauvfingmit ingmikut
piniartariaKalisanerdluta? Kularutig-
ssaugunéngilardle agssortutigssaugu-
naranilunit tamåna tamaviårdluta pi-
ngitsortiniåsagigput. taimailiorumav-
dlutale sut iluaKutiginiarsinaunerpa-
vut?
nalinginainukua ajornartornermut
pissutausinaussut encartusatitdlugit
nangmineK ingmut tungåssuteKéngi-
nerussut erKaerKajånarnerussartut. —
taimaingmat KulamångilaK — aulisag-
kanik tunissagssiornerup angnertusi-
nigsså erKartorneKésagpat — tunissat
akitsomigssåt aulisartut sujorniutipat-
dlåsagåt. Kujanartumik Kåumatine
kingugdleme aulisagkat Kalåtdlit-nu-
nåningånérsut nunanut avdlanut tuni-
ssartagkavut aitsåt taima akilerdluar-
titarsimavavut, nunane åssigingitsune
aulisagkatigut pigssarserKalårtarsima-
gatdlartitdlugit. taimåituåinarungnå-
ngilardle. puigortariaKångilarput silar-
ssuarme avativtimtume aulisagkanik
tuniniainikut pissusiussut akigitine-
Kartartutdlo sanerKusinåunginavtigik,
tunisinaussavut avdlanut nalerKiut-
dlugit sungitdluinarmata.Kalåtdlit-nu-
nåne aulisarnikut pigssarsiaussut 75
procentiat Kalåtdlit-nunåta Dan-
markivdlo avatåne tunineKartarput.
soruname avdlanik tuniniagagssarsior-
sinaugaluarpugut taimailiusagåinile å-
måsit aningaussarpagssuit autdlar-
Kautigssatut atortariaKésåput. månå-
kut aningaussanik autdlarKausissutig-
ssaKångilagut, aningaussanigdlo aut-
dlarKausiutigssanik katerssuiniarneK
isumakulungnartoKångitsortångilaK.
isumaKarpunga råjanik niorKutig-
ssiorneK isumavdluarfigssausinauga-
luartoK Kalåtdlit-nunåmiut tamatu-
munåkut ikiorumåsagpatigut råjanik
niorKutigssiorneK angnertusarniardlu-
go sordlo nåmagtunik råjalerissug-
ssarsisinaunigssaK åmalo råjalerinerup
agdl. Handelip direktøria
Hans Christiansen
umiarssuamigdlo usilersuinerup akit-
sorsarneKånginigssåt avKutigalugit.
pingåKaoK pujortulérKat angneru-
ssut nåmagtumik iluaKutiginiarneKar-
nigssåt, åmataoK aulisartunut atausiå-
kånut akigssarsinånginerugaluanig-
dlunit aulisautigalugit. taimåitumik
aulisartut peKatigivfiat Kutsavigårput
ukiormåna råjarniutit ilait avdlanik
aulisautigssångortisimangmagit, tama-
tumuna råjanik niorKutigssiorneK ang-
nikinerulersisimanago.
aulisagkat avdlat erKarsautigisagåi-
ne KérarniarneK pingårdluinarpoK
angnertusiartuinarsimagame aulisar-
nerdlo tamåt issigisagåine aningaussa-
tigutaoK suniuteKéngitsorane. nuånå-
rutigårput ukiormåna aulisartut Kér-
Kanik tunissaKamerussalernigssaK ta-
persersorniarmåssuk „Greenland“ip
aulisautigineKarneranut tungatitdlugo
misiligutaussumik aulisartitsineK av-
Kutigalugo. Manitsume aulisartut Ké-
rarniarnerup tungåtigut nåmagsisima-
ssait Kalåtdlit-nunåne tamarme ma-
ligagssaussutut isumaKarfigissariaKar-
put.
åmétaoK Kaleragdlit tunissat isu-
mavdluamavigput, taimatutaoK rå jat
Kerititat franskit nunånut tuniniagag-
ssat OKautigissariaKardlutik, sårugdlit-
dle Kerititat iluanårutåungivigput ta-
rajortigkanit sule aningaussat tungai-
sigut pigssarserKalårnarneruvdlutik.
taimatutaoK aulisagkanit niorKutig-
ssiat sugaluartutdlunit suliarineKar-
neréne aningaussartutit sapingisamik
migdlisarniartariaKarpavut, neriuti-
gårputdlo aulisartut tamatumuna i-
kiorumåsagåtigut. niorKutigssiornerme
aningaussartutit ikilisarniarsinauva-
vut tunissagssiat nåmagtumik iluaKU-
tiginiarniaruvtigik, atortugssat atulug-
sinarneKånginigssåt nåkutigineKarpat,
niorKutigssiat ikileriapilortinavérsår-
dlugit, tissassartoKalersitsinikut nior-
Kutigssiornermilo suliagssat avdlat
pivdlugit akkortertartoKalernikut.
åmétaoK suliagssat niorKutigssiorne-
rup tuniniaineruvdlo akornånltut a-
perKutausinåuput. tamatumunga tu-
ngatitdlugit pingårtumik erKarsauti-
gåka umiarssuarnik usilersuinerme
niorKusiatdlo agssartomeKarneråne a-
ningaussartutit. umiarssuarnik usi-
ngiaipatdlagdlunilo usilersuipatdlag-
tarnigssaK, akugtuvatdlångitsumik u-
miarssuaKartarnigssaK akikitsumigdlo
tunissagssianik agssartuinigssaK Ka-
låtdlit-nunåne aulisarnerup atåinar-
nigssånut aperKutaussorujugssuput. —
naluneKångilaK Kerititanik angnertu-
mik niorKutigssiorneK ajornartoK au-
lisagkeriveKarfit ukiok kaujatdlagdlu-
go akugtungitsumik umiarssuaKartå-
ngigpata.
uvavnut Handilimutdlume åssigig-
dluinarpoK Handile nangmineK umiar-
ssuaKåsagpat umiarssuarnigdlunit av-
dlanik åtartugaKartåsagpat. atausinaK
anguniagagssauvoK: tåssa aningau-
ssartutit ikilisamiésavdlugit, aulisag-
katigut tunissagssiorneK angnertusar-
niåsavdlugo kalåtdlitdlo inoKatigit i-
luaKutigssåt tamatigut sagdliutfniésav-
dlugo. taimåitumik umiarssuarpag-
ssuarnik åtartugaKartarsimavugut. u-
miarssuit taméko akisuvatdlåmiug-
ssuéngitsumik atugkiuneKamiarångata
ingminut akilersinaussarmat.
umiarssuåK nutåK iluarsartuneKar-
nermigut kalåtdlit inoKatigit pissaria-
Kagåinut nåpertutungordlugo suliau-
simassoK niorKutigssanik nunalisitag-
ssanik agssartuinermut suniuteKångit-
sorungnéngilaK, kalåtdlitdlo niorKusiå-
nik usilersussissarnikut suiuåtdlang-
nermik nagsatångitsorunarane umiar-
ssuaK nutåK atuleroat niorKutigssanik
nunalisitagssanik kalåtdlitdlo nioncu-
siånik agssartuineK akikitdlingitso-
rungnångilaK. nautsorssutigineKartut
nåpertordlugit ukiumut 1 miil. krånit
ilevKårneKarsinåusavdlutik — tåuku-
rånga Kularnångitsumik 30 procent
Kalåtdlit-nunåne niorKusiornermut i-
luaKutaussugssån gusavdlutik.
tamako tungaisigut pingårdluinarpoK
pissutsit ilisimarisagivut ingmivtinut-
dlo påseKatigigsimåsassugut påsitdlat-
siåinarsorissat erKungitsut tamanut
tusagagssångortarKunagit taimalo pi-
ngåtitavut ilungersordlutalo sullssuti-
giniékavut akomuserneKartarKunagit.
uvanga isumaga nåpertordlugo pisi-
naussoK ajornerpåK, tåssa Handele au-
lisartutdlo akerdlerigtutut isumaKarfi-
gineKartarmata. tåssaKauna isumamik
tåussumatut erKungitsigissumik er-
Kortumigdlo kigdlormut sangutitsitigi-
ssumik navssågssaKarneruja.
måssa pissariaKåsagunéngikaluartoK
ukiume Kångiutume pissartut ardlag-
dlit nipangiusimåinartariaKarungnaer-
tisimangmåssuk sule åmalo måna er-
sserKigsardlara:
Carlsbergs Mindelegat ukioK kingugdleK Danmarkime iporssunermut
aningaussatigut ikiutarsimassoK aningaussauteKarfingmik nutåmik
Kanigtukut pilersitsivoK. „Carlsberg Mindelegats Fond for Dansk
Forening for Rosport„imik taivdlugo. 100,000 kr.-nik aningaussaute-
Karpox, ukiut tamaisa 10,000 kr.-kutårdlugit avguduneKartartugssa-
nik. mindelegatime sujuligtaissumut sivnissugssap direktør A. W.
Nielsenip aningaussauteKarfigtåK D.F.f.R.-ip formandianut F. Aa.
Hansenimut tuniukå åssilissame takuvarse.
Carlsbergs Mindelegat, der i det sidste årstid på forskellig måde har
ydet støtte til dansk rosport, har fornylig indstiftet „Carlsbergs Min-
delegats Fond for Dansk Forening for Rosport“. Fonden er på 100,000
kr., som uddeles i årlige portioner a 10,000 kr. Her overrækker næst-
formanden i legatbestyrelsen, dir. A. W. Nielsen fonden til formanden
for D.F.f.R., prokurist F. Aa. Hansen.
i