Atuagagdliutit - 26.09.1957, Blaðsíða 20

MERARTAVTINUT
unuame seiuneK
Kåumatisiutit kalåtdlisunguit misig-
ssordlugit takuneK ajornångikaluar-
poK sume Kanordlo sivisutigissumik
sinerissavta ilå silagigtitdlugo unua-
me seKinertartoK, amalo ukiume Ka-
noK sivisutigissumik takuneK ajortoK
nunaKarfingne avangnarpasingneru-
ssune. Kåumatisiutinile misigssoraluar-
dlugo iluamik takuneK ajornarpoK Ka-
noK tamåna issikoKartartOK. juli Kåu-
mat autdlartilårpoK. niuvertoKarfik U-
pernavik kujatånit patdligkiartome-
KarpoK umiarssuarmik. unuauvoK a-
ngut amardlo sanilerisungardlutik i-
nigssisimåput. angut utoncarssuvoK 75
saniane ukiOKartoK; amardle inusug-
tuaråungilartaoK. tåukuvdlutik seKer-
nup ingianarsisimagaluaKissup tungåi-
navianut issigiput. angutip utorKar-
ssup ilisimaramile aussat tamaisa
takujuåinarpå seKernup tarrisaer-
tarnera. sordlule sungiutingåramiuk
alangåinåsagaluarå. åipåtaliuna issigi-
ssaK taimåitoK aitsårdluinaK takulerå.
seKinermut ukissinerisa tiguaraitdlu-
sok. OKauseKångitdluinarput tamarmik
ingmikut ericarsautitik katerssorunar-
dlugit. imaK Katsungavdluinartorssu-
vok agsutdlo manigsorssuvdlune. sila
KaumavdluinarpoK nauk unuaugaluar-
dlune. arnaK tupingnartorsiorugtuler-
sok asuna utorKarssuaK pilersoK:
„ilitsorilernivnitdle aussat tamaisa se-
Kernup tarrinane issigingnårtituartar-
simavånga nungutdlugitdle pigssarsiv-
figissåinarsimavara erKarsautinik nu-
tånik. ilå ilivse nunavsine unuame se-
KineK tarritarpoK?" utorKaK nangi-
poK. „so, kisiånile uvagut jutdlime se-
Kinertarpugut," arnaK pilerpoK, „iliv-
se, tusåmassara ilumorpat, Kåumatit
ardlarit ukiume seKineKarneK ajorpu-
se.“ — „taimåipugut. taimåitumigdlu-
me aussame tarrisaitdlarångat alaru-
majungnaertamarpoK. imåingilaK ta-
korusuersartariga; erKarsautigissarpå-
kale seKinerssup tåussumarpiaup tu-
niutagai (pilersitagai). silarssuaK ta-
måkivigdlugo suniutartut — sordlume
måssåkut seKinerssuaK issigigéine tai-
ssagssåka pilersisångikaluarai ilå? —
isumaliutigivatdlårneK ajorunagkavut.
anorerssuaK sialugtaligssuaK nivtai-
pi
1. kavfit kikunit navssårineKarpat?
a) arabiamiut måtutuinit, b) india-
miut naussorigsaissuinit, b), tyrkit
palasinit?
(akissut: aråbiamiut måtutuinit uk.
500 erKåne).
2. kavfit nautsiagssartait supat?
(akissut: nautsiagssaK atauseK u-
jarKatut mangertoK ilumioKartar-
poK naunemik mardlungnik, tåu-
kulo torKingnermikut ingmingnut
katingassarput).
3. ukiup 500 erKåne arabiamiut kav-
fit KanoK iliordlugit atortarpait?
a) sunorsisordlugit, b) tamuassar-
dlugit, c) imigarissardlugit?
(akissut: taimane navssårerKåra-
mikik tamuåtuartarsimavait).
4. KanoK ilivdlune kavfit Europamut
pissuneKarpat? a) arabiamiunit
angalassunit, b) vinisiamiut niu-
vertuinit, c) tyrkinit?
5. Istanbulime (Konstantinopeliuga-
luame) ilisimaviuk arnat uvitik
avisinaugait uko ardlånut akigssa-
Kångikångata? a) kavfisornermut
atortugssanut (titorfit, kavfisorfit
il. il.) sølvinik pisisinåungikångat,
b) uvdlut tamaisa kavfisugagssar-
sisinåungigpat, b) sap. ak. atau-
siardlune KaerKUssivdlune kavfig-
dlertångigpat?
(akissut: uvdlut tamaisa kavfisu-
gagssarsisinåungigpat, kisiåne tå-
ssunga atatitdlugo OKautigineKar-
sinauvoK uviata unatarujugssuar-
lartaligssuaK, kagdlerssuaK ingnåt-
dlagtarniligssuaK. tamåkuninga er-
Karsardlune seKineK nåkukåine kussa-
nåssuseK Kalipautdlo éssilineKarsi-
nåungitsoK issigingnårdlugit pingortit-
sissup nåpertuivdluåssusia påsineK
ajornångilaK månardluinaK seKernup
nangmineK OKauseKarnane issiging-
nårtitaisigut.
oKarputit ilivse jutdlime agdlåt se-
Kinertartuse silagigtitdlugo, uvavtini-
le avdlauvdluinarpoK Kåumat novem-
berile åpallnartoK seKinermik taku-
saertarpugut februarilo åpangåtsiå-
ngigpat takondsanatigo. taimailigå-
ngat sikutitdlugo KaumaneK naleKå-
ngitsumik sukuluissuseKartoK Kauma-
nerissalersarparput. tåssa åma seKer-
nup tuniutagaisa ilåt.
mårKat ardlaligpagssuvuse seKernup
unuame tarrinane pissusianik takusi-
mångitsuse. åmame ilarpagssuase u-
kiume seKinérutartumisimångitdlat
taiméitumigdlo seKernup Kilanårnå-
ssusiånik misigissaKartarsimanase. a-
vane avanerssuaK méraKatise seKer-
nup tåkuterKigfiane uvdlormik erKai-
massaKartarput. imailiortarputdlo: ar-
dlariuvdlutik KåKajungnaK seKernup
alåkarKårtagå ornigtarpåt Kilanångår-
dlutik. sarKaråtigdlo Kagtuniussångup
Kånit åmut pigsigtarput erinaKanga-
jagtumik ima OKalugdlutik: KaKivu-
nga, KaKivunga. tåssagoK åipågo se-
Kernup tåkuterKingnigssånut umasi-
nåusåput. soruname tamåna pissusi-
liutåinaugaluarpoK, malungnarpordle
seKinermik erinisugtartut KanoK pi-
ngårtorsiortigissartut.
seKernup malungniutarnera taima
åssigingitsigingmat åma Kujatåne
Avangnånilo mérKat seKineK pivdlugo
misigissusiat åssigingisaKaoK; misiu-
tagssåungilardle tamavingmik seKi-
nersoK alianaigingméssuk Kularnå-
ngitsumigdlo tåkutingitsialerångat su-
torssuaK maKaississåsavdlugo. Lutere
OKarsimavoroK: seKineK ukiumut a-
tausiéinardlune sarKiimertaraluarpat
tåkunera nagdliutorsiutigineKartarKa-
jaKaoK.
mérKat inuvdluaritse, tåssauvunga
ikinguterse
Tønnes Olsen.
apersssutimernit
sinaugå ilisimajungnaertitdlugo
agdlåt kuseriarnermik ataustnå-
nguamigdlunit userarsipat imigag-
ssamik taima mamartigissumik).
6. naussulerissartut orpik kavfinik
nautsiagssartalik uko ardlånik tai-
ssarpåt?: a) coffie arabica, b) cof-
fia liberica, c) coffia robusta.
(akissut: tåuko tamaisa taigutigi-
neKartarput. a) pivdlugo Abessi-
niamit pissut taima taissarpait, b)
pivdlugo Afrikap kitånit pissut
c)lo pvdlugo belgiamiut pigissånit
Kongomit pissunut).
7. Napuliup I-ata uvdlormut suna
ilerKungnårå? a) kavfinik tamua-
russårdlune, b) nigdlertumik kav-
fisugaKartuardlune citronilersima-
ssumik, c) uvdlormut kavfisorfik
arfineK-mardloriardlugo imaertar-
dlugo?
(akissut: ■ kavfisugaKartuåinavigpoK
iminavigdlugo, kavfilo taissarpå:
„kikutdlunit imigagssåt“.)
8. suna pivdlugo kavfit sikangneKar-
tarpat? a) bakteriat toKuniardlu-
git, b) tipigingnera mamåssusialo
ersserKigsarniardlugit, c) aseru-
jaitdlisarniardlugit?
(akissut: sikangneKartarput tipi-
gigserKuvdlugit sulilo mamarne-
rulerKuvdlugit).
9. kavfit tunineKartartut ilait Mok-
kamik taineKartarput suna pissu-
tigalugo? a) arabiamiut OKausiat
isumaKartoK: ajungitsorssuaK, b)
Yemenime Kangarssuardle igdlo-
Karfik kavfinik usilersortarfiusi-
massoK siorKat matorigåt ateKau-
siutdlugo, c) canadamiut kavfimut
aKajaruliarissartagåt avdlatut itoK
ateKausiutdlugo?
(akissut: Mokkap igdloKarfik usi-
1 ersortarfiusimassoK ateKautigå).
10. Europame nuna suna kavfisorner-
pauva inungminut nalerKiutdlugo?
a) Frankrig, b) Danmark, c) Is-
land?
(akissut: Islandime kavfisorner-
påuput inuk atauseK ukiumut 7,1
kg, Danmarkime inuk atauseK 4,7
kg ukiumut, Frankrigime inuk
atauseK 2,6 kg).
11. kavfe koffetinaiagausimassoK (to-
KunartuiagausimassoK) KanoK ili-
ordlugo sanassarpåt?
(akissut: kavfit koffeiné pérneKar-
tarput suliarivdluardlugit mamå-
ssusé tipailo avdlångortingivigdlu-
git).
12. kavfit aserorterKigsårsimassut su-
mit-uko pissut? a) kavfit aserorte-
rumik aserorterdluarigkat, b) kav-
fikut, c) ailamik aserortigkat?
(akissut: kavfit aserorterdluarigkat
tésséuput mamåssusé tipailo av-
dlångortinagit ailaK atordlugo se-
Kumisitat).
13. kavfit Kangale imigarineKartartut
nalerKiutdlugit 1 kronep nalinga-
nut kavfisusagåine kavfit aseror-
terdluarigkat KanoK naleKarpat?
a) titorfit amerdlanerussut imari-
savait, b) taimaeKatigiginarput, c)
titorfit ikingnerussut pineKåsåput.
(akissut: kavfit aserorterdluarigkat
kavfit suliarissarnitoKåinut naler-
Kiukåine angerKatigigsitdlugit
tauva kavfit aserorterdluarigkat
titorfingnik amerdlanerussunik
pivfiusåput).
danskit atuagautaisa ilanit tigusi-
mavara kavfisortartut kavfisordluar-
Kuvdlugit tåuko isumaliutigerujortit-
dlugit, kavfisujuitsugamale ilumorne-
re ugpernarsarsinéungiléka.
Hendrik Olsen.
alTkutagssat
Kavdlunåt arnartaisa ilåta imåitu-
mik oKaluasåupånga:
pisiniarfinguame mamartuerniar-
fingme pisiniartitsissuvunga. uvdlut
ilåne niviarsiarånguaK iserpoK 1 øre-
mik nagsataKardlune. pisiagssane sor-
pagssuit taigorpai aningaussautine
nivtartitigalugo. kisiåne akivara su-
kuarKanik mardluinarnik pisisinau-
ssok. taimaileriaramalo isumaliutsia-
riardlune akuerssivoK. tåukulo tigoré-
ramigit uningatsiariardlune aperiler-
poK: „aningaussanik utertugssaKarpu-
nga?“
1949-me Czekoslovakiame agsor-
ssuaK puiaussagssaileKinarsimavoK.
taimåitumik ilane puiaussanik kater-
ssuiniutigalugo arssarnermik unang-
misitsineKarsimavoK isertunut akiliu-
tigssångordlugit puiaussat imaKångit-
sut tatdlimat. issigingnårtut agsut Ki-
manerarpait isemigssartik Kimagsau-
tigisimangmåssuk — isinginermingne
(imaertiteralutik).
tauva ama oKautigineKarpoK sølvi-
siorfingme sulissartoK Torontome ig-
dluliorniarsimagaluartoK Karmagssia-
nutdle akigssaerutdlune. kisiåne isu-
magssarsilersimavoK puiaussat imaKå-
ngitsut atoråine Kularnångitsumik
pitsavigssusinaussoK. igdlugssaminut-
dlo atorsimavai puiaussat 10,000-it.
kisiåne oKautigineKångilaK nangmineK
imaigai KanoK amerdlatigissut.
ilivse una nalångiliusiuk? — sut ta-
maisa ajungitsumik inigssaliorneKéså-
put tiguinairångordlugit — atorérdlu-
gulo sumut nalinginaK ilisimariardlugo
atorKingnialeråine ... .....
nalungiliuk?
Kinap ilå inungnik ulivkåvigsima-
vok sivnilipilorujugssuångorsimavdlu-
tik. taimåitumik inatsisitigut inerter-
KutigineKarsimavoK uniartugssanik
nerssutauteKarnigssaK — taimåitut
suliagssat inungnut suliarerKuneKar-
put.
seKernup Kåta kissarnerå 6000 gra-
der celcius — tåssa saviminigssat aug-
titagssat kissarnerme augsinåussusiat
mardloriardlugo.
OKutaK 30 anguvdlugit ukiOKalersi-
naussoK.
amerdlasunit ugperissarineKartoK
nerrivingmut inigssineKarsimagåine
arnat Katångutigit mardluk akomånut
ilimagissariaKartoK ukiune arfineK-
mardlungne nuliarnaviarane.
seKernup nunarssuavtinit ungasi-
ssuserigå 150 millionit kilometerit.
iliveK sananeKartartunit tamanit
akisunerussoK Muamåp iliveKarfigigå.
diamantit avdlatdlo erdlingnartut sa-
pångat tåssunga atorneKarsimassut 40
millionit kronet naligait.
arabiamiut uluatik ingmingnut ta-
giutarait ingmingnut ilagsivdluarnia-
rångamik.
uvdlorissap Merkurimik taissartag-
kap igdluatungåinå seKinermut sang-
miuartoK.
danskit atuagautåinit tigussat,
Hendrik Olsen.
PIONER-EKSPRESSEN
Pris kr. 55,00
Gratis katalog over forsk, togdele
Bestil direkte fra fabrikken.
KimugtuitsoK pinguaK elektricitetimik
ingerdlassoK
akia: kr. 55,—
pisatagssaisa åssigingitsut katal6gdat a-
kenångilaK fabrikimit piniarniaruk.
Adr.: PIONER-EKSPRESSEN, Birkerød
Nakuångorusugkuvit
SOL GRYN-tortarniarit
Sol-Grynit ivsingigagssat
mamarnerssaråt
sikatarsungnialåramingme
proteinimik, kalkimik,
saviminermik, fosforimik,
B vitamininigdlo akoKarput
SPIS SOL GRYN OG BLIV STÆRK
22