Atuagagdliutit - 05.12.1957, Blaðsíða 4

Alaskap avangnåta timåmiorssuine
KåKat timgånut tamaviat. eskimfrt avdlat, sérdlo kalåtdlit Ringmi tik takerKatigingnik pi-
tdtaKartitarniarait nunamiormiut Kingmitik sanilcrigsitdlugit pissarpait igtoRiitertik su-
jugdlingordlugo.
På vej mod fjeldene. Hundene er dels op parvis efter en fælles midtersnor, lederen i
spidsen. Hos andre eskimoer er de ofte selet op i en vifte, således hos grønlænderne.
avdlamut nugterpugut, tassale tug-
torpagssuit kujåmukålitdlarpata per-
sarKuterusungikaluarnermit. oktober
nåjartulerpoK KorKUt sivingajåtdlo a-
perKåmerdlutik, taimatutdlo tasérKal
kuitdlo sinait sikorKåmerdlutik — u-
kiorsungniaoK silagigssuaK.
Kingmivut pitugtoriardlugit autdla-
ratåinångordluta ulagputunguångor-
pugut, tovKit upikåtitdlugit, pisåtavut
portordlugit Kamutinut usilersutdlugit.
pitsiåinaK autdlakåginaKaugut Anag-
tuvup kua napinardlugo putsingner-
ssuaK pujorinartardlugo. KorKup Ker-
Kanut orpigalitsåmut pivdlutalo tuper-
luinaleKaugut, inuaKerpaluk igdlara-
sårpaluk.
avangnamut Kinertuatsiångorpugut,
tugtorpagssuarnik tåvånga aggersug-
ssanik ilimasugkaluarnermit, tugtume
kujåmukålerångamik maunarKutar-
torssungmata. taimågdlarångat tugtut
ikigtuarånguit tåkutaraul. sivitsori-
aldlartoK kisa naggatågut nikatdlor-
dluinarpugut isumaliulerdlutalo tama-
tumunåkut tugtut kujåmukåt Anagtu-
vup naKineratigorniångitsut.
påsissardle nakeriatdlangnaralua-
KaoK. sungitsuinarnik neKauteKarpu-
gut, tåssalo ukiugssamut orssugssae-
rutdluta, nuliorérångamime tugtut sa-
nigortaKingmata. taimåikaluartoK es-
kimut nikatdlungaussångeKaut OKar-
dlutigdlo avdlångortitagssåungitsut
nikatdlungatigigaluaråine iluaKutåu-
ngitsoK.
ukiugssamut piarérsardlutik ulåpu-
tunguångorput, Kamutit iluarsautdlu-
git orpitdlo avaleKutåinik Kavånga
pingnåmingnik pisusiordlutik. arnat
merssornerssuaK pilerpåt, kikume ta-
marmik nutåginarssuamik atissatår-
tugssaungmata. sinåmiut iterKumut
åmerissarniartut timåmiut tugtup Ka-
raså atortarpåt, tugtut Kuvsigsue
ujatdliutardlugit. arnartait merssut-
dlarKeKaut kilukitdluinardlutik ilig-
sitdlarKeKalutigdlo.
nunamiut ukiorsiutait issigtune ta-
kussagkavnit avdlanit OKornerssauv-
dlutigdlo issigtume atusavdlugit piu-
kunarnerssåuput. tugtut amé merKue
ilordlingordlugit alerserissarpait. tug-
tut kingorait merKue silardlingordlu-
git kamigissardlugit sérKut tikitdlugit
takitigissungordlugit. angutit tugtut
aminik Kaleringnik KulitsaKartarput,
timimut tugdlit merKue ilordlingor-
dlugit, Kagdlit merKue silardlingordlu-
git. arnat takisumik KåtigoKartarput
merKue ilordlingordlugit ånorågssa-
mik agdlalingmik Kaleralerdlugit. a-
ngutit anérusait kukigfåjup amianik
ilupåruseKartarput amatdle amarKup
amianik. åma tugtup aminik Kardle-
K'ardlutigdlo årKateKartarput.
aput ivssugtikiartuåK, seKineK puki-
liartuåK issileriartordluniluna, tåssalo
tåic malungnarsiartuinardlune. taimai-
ligatdlartitdlugo piniarpeK lcisiat pi-
lerparput ungasiliartardluta. ilånikut
tugtunik salugtunik sujumuissaraugut,
ilånilo nerissagssaerukångavta ar-
dlavtinik atorniartardluta. ernarput
piniagagssaerutdluinarångat avdlamut
nugtertaraugut.
eskimortåka amarKunut kukigfåju-
nutdlo kissartulersordlutigdlo putdla-
siortuatsiångorput, uvfa ama autdlåi-
mik amororniartarniardlutik. amarKut
miaggorpaluat tutsiulordlo eskimor-
tåka pisuseriardlutik autdlakåssaraut,
angerdlamut tikileriåsåput ilane tat-
dlimanik arfinilingnigdlunit amororsi-
massorssuvdlutik.
Brooks Range amaruligssuvoK, tug-
tut malerssortugamikik, ukiutdlume
tamaisa tugtut tusintiligpagssuit a-
marKunit pissarineKarlardlufik. amer-
dlanertigut amarKut ardlaKaratik i-
ngerdlårajugpul ilåne ingerdlåt 15—30
anguvdlugit amerdlåssuseKarsinau-
ssardlutik. angisut 70 kg anguvdlugo
OKimåissuseKartarput. Kassertussar-
put, augpilarujugdlutik Kernertuvdlu-
tigdlunit. tamåne KaKutigorssuåinaK
amarKut Kaugdlorit sujumugagssau-
ssarput.
eskimut amarKunik perdlerortunik
OKalugpalårtéinarput. taimaitdluniåsit
Kåumatigigssugå PåniaK tupalersima-
vok niperssuarmik. autdléune tiguv-
dlugo anissordlo amarorssuaK ikånga-
rånguaK nuisimavoK Kåpiortuinavv-
dlune tåssalo tamatsåt tungåinarminut
autdlar lordlo angumererKavigdlugo
igssusimavå, perdlerortorssuaroK.
Kingmit mardluk kisimassai onaguane
toKusiméput.
eskimut månimiut piniatdlarKigsor-
ssuput, autdlauseKalingikatdlaramig-
dlo åssigingitsunik piniauseKarsimav-
dlutik. piniartautsimikut Kangarssuar-
dle tamatumunåkut periausitorKat
maligtarigait nalunångilaK påsinar-
dlunilo nunamiut itsånitdle nunap ti-
måmiusimåsassut.
novembereKåinaleKaoK tårtartor-
ssuångordlune. eskimut Kåumat tåuna
tarrarseruvingmik pissarpåt, tåssagoK
tarrartusivfik. 30—40 migss. issig-
tuarpoK, ilånikutdlo 50—60 anguvdlu-
go issigtarniardlune, uvfalo åma tai-
ma anordlerajugtigalune. pissutigssa-
Kardluardlutimiuna eskimut Koron
måna „anoritu“mik taissaråt.
seKinérutinaKaoK. Kåumatsiartara-
luartoK piniarneK sapernarseKaoK, pi-
niagagssat Kineruminåisivdlutik er-
Koruminåisivdlutigdlo. ungasiliartu-
nik alapernaerssuiartortoKartaraluar-
poit, atausiékånguitdle nu,iuarnermik
sungitsut kisimik sujumorneKartarsi-
mavdlutik.
NUNAMIUT III
agdl. HELGE INGSTAD
nunamiut ilerKuåtut piniagagssat
malerssorn i araluardlugi t noKåtårtua-
lerpugut. pigissamininguatik tamaisa
nagsardlugit avdlamut nugkiat issi-
gingnårdlugit erKumiginångitsungilaK.
sujugdlermik tovKit upikåtineKartar-
■ put, sut tamarmik Kamutinut usilersu-
tilertorneKartardlutik naKitarivdluar-
dlugit Kingmitdlo pituneKartardlutik.
piniartortaisa Kamutait sujugdler-
sauvdlutik autdlartarput, Kamutit me-
terit tatdlimagssåt avigdlugo takitigi-
ssut usissorssuvdlutik usit Kane mé-
rartait issimavdlutik. tugdliussarput
Kamutit åma taima usitigissut ilaKuta-
rit ningiuat Kimugsersauvdlune, nu-
kardleKune amårniatårdlugo. kingor-
nanilarput Kamutérånguit mardlung-
nik Kimugtugdlit, tåukulo kingornåne
mérKat pisuserdlutik malingnaussar-
dlutik. taima ilaKutarigpagssuvdlutik
ingerdlaorlaraut, sordlume tåssa Ki-
mugtuitsut sangujorårtorssuvdlutik i-
ngerdlassut, tårssup atåne. åmåkulo
Kingmiararssuit ingiatdlortauniara-
luardlutik kinguåutortut.
taimaitdlarångat tugtunik takutsiar-
taraugut. tugtut salugkaluaKissut pa-
tertordlugit unagsautigissarpavut, å-
male tåssa pitsiåinaK patertortagkavut
susungnérutdluinardlutik, téssale
tugtut salungnermit, neKaitdlo sordlo
PåniaK oKartoK ivssorsungningnermit
åsseKarnatik.
nerivdluatårnerssuaK sumileraluar-
nersoK suliåsit ilåka nikatdlungausså-
ngeKaut, unukut tuperne igsiarujule-
riartugut oKalugtuaKåtautdlutigdlo iv-
ngertåKåtåutardlutik, mérKatdlume
panguautigssaerutisanatik,
nerissagssaileKileralugtuinaravta ki-
sa avigsårtortalerpugut, ilavut avang-
navtinut nugterdlutik, uvangale tulu-
garmiuniginardlunga.
erininarsingitsoK Kingmivut pitug-
toriardlugit erKåmiuvtinut tikerårta-
raugut. ingmivtinut tikeriardluta ta-
korniutilitdlåraugut pisimassuarssu-
nguit alutorssautigalugit. tikerårdlu-
nga patdligutinartunga mérKat suaor-
laleraraut: „Ingstad tikilerpoK". ti-
kiutungalo tikerågkåka Kungujulania-
raluéséput nerissagssautitik pitsaune-
rit savssaiortordlugit OKalualårtui-
nauvdlutik Kuiasårtarniardlutigdlo.
niviartavta ineKunarnerssåt King-
mak kiguserisimagunardlune erssami-
nik putdlagtortorssuvoK, sakissami-
nutdlo siaruåutordlune kissameKaler-
dlune. Kanordle tåssa iliorniåsaugut?
PåniaK OKaluteriardlugo isumaKati-
gigpugut pilagtaraluåsavdlugo, put-
dlangnera maKisinåusasoralugo, eski-
mume Kangånitdle taimailiortarsi-
mangmata, nåparsimassoKartitdlugulo
pilagtaissarsimavdlutik.
savik igamut imermik imalingmut
ikeriardlugo Kalautilerpara. taivnaKa
eskimortåka tupigusugdlutik aperssu-
lerput suniarsoralunga. tunitdlangnar-
tuiaissarnermik navsuiautipalåralua-
ravkit taimågdlåt igdlautigerujug-
ssuaraminga, savik Kalauterérmat På-
niamut tuniupara. savigså inussami-
nik tagiartorKåriardlugo nåparsima-
ssortavta erssåta putdlangnerssua pi-
lariarniariarå pilatå nipipalåvigssuar-
mik nivdlerame.
pilagtainera iluaKautaussussigaluar-
poK. uvdlutdle mardlugsuit Kångiuti-
nartut Kingmak nangitorujugssuvoK
Kularnarsilerdlune agdlåt. taimaeriar-
mat eskimortåka pilerpåka Kingme-
ringnerit Kavunga Bettlesimut radio-
Karfingmut telegram iutigssamik åt-
serKuvdlugit. ikingutiga Bernt Bal-
chen Anchorageme sakutunut tingmi-
ssartortartunut nålagaussoK telegra-
miutigssamik agdlagfigåra nåparsima-
ssortarput tingmissartumik aiserKuv-
dlugo. — iluagtitsisagunik Kimugsit
uvdlut 14 Kångiupata aitsåt uterumår-
simåput sivisunerussumigdle mulusa-
gunardlutik Kingmit saloKingmata or-
pigpagssuitdlo aputåt måukaliornarta-
Kingmat.
Ilåpak, piniartoK inusugtoK.
Iluppak, en ung driftig jæger.
aKaguane kalerriartortut kujåmut
indiånerit nunånut autdlåinaKaut. —
uvdlut Kulit Kångiutinartut tingmi-
ssartup nipilioKalune Kulåupåtigut ta-
singuamutdlo erKavtinitumut mitdlu-
ne. nåparsimassortarput Fairbanksi-
ikingutigit Ujarak Alaasordlo Kuiasutut.
Hjertensveninderne Uyaraa og AiasoK liar det festligt.
mukåuneKarpoK tåssanilume ajorung-
naerdlune.
ilåniåsit unukut Kukinja saunermik
saverujortoK pilerpara suliorsoralugo.
akivånga: kigut, kigutigssara. Kungu-
julaortuinauvdlune kiguserfingmine
Kutdlerme kingerssuaK tikuarpå, tai-
ma kigutigigtigalune Kanorilivdlune
kigutaersimanerdlune.
kigusiå sordluna kingusiorluvip ki-
gusiånit ajorneruvatdlårane, téssalu-
me ama ikukivdlugo. taimågdlåt igdla-
rujugssuarångat ilåne katagsinaussar-
POK.
kigusiane inerdlugulo Kukinja pi-
lerpoK: „kigut tåuna tamorrasigssari-
KåKap nåuerutitfip atiine tuperfigput.
Jeg har rejst mit telt undor et forunderligt kalkstensfjeld.
angtLkup ajortup pissagssane pilerfl. ikumatitap kigdliuganut pisistmavftt, kuput sakiånut
torrutdlugo savigdlo KaHgånut tonrutingajagdlugo, funatitdiugo ikuatdlagagssångordlugo.
Paneap titartugi'i.
Den onde angakok møder sin skæbne. Han stilles tæt ind til et bål med et flintespyd for
brystet og en flintekniv mod ryggen og brændes levende. Tegnet af PaneaK.
savik panaliutdlugo unangmissut. Paneap
titartagå.
Kamp med flintekniv. Tegnet af PaneaK.
ngilara, agssumukårdluniuna ilung-
mut suvertåkuloKingmat avssaKUtari-
niariga."
taimaitdlula unukut Agup tovKane
singussarniartugut Kukinja pilerpoK:
„uvdlumimit tåssa Kåumariartule-
KaoK“. aperilerpara Kanbrilivdlune la-
ména nalunginerå. aperissungalo pi-
lerpånga aneKatigerKuvdlune. taggari-
narssuarmut anissugutdlo avangnamut
kangimut uvdloriånguit mardluk ti-
kuariardlugit OKalugtutilerpånga uv-
dlorissat tåuko „agru“nik pissaritik,
tåukulo pernåumik tåkukånga nalu-
ssångikigtik seKineK igdlua’tungånut
sågtoK. taimane decemberip 22-rå, tå-
ssa uvagut Kåumatisiutivut nåpertor-
dlugit seKerngup uterialernera erKor-
dlugo.
tamaluma nalåne tugtut erKartorta-
Kåvut. Kukinja sujulinit erKaimassa-
nik ilisimassaligssuaK oKarpoK: „Kåu-
manåsit igdluinångoriarpat tuglorpag-
ssuit nagdliukumårtut". — eskimut o-
Kalugtuarput ilane tugtut tåmavigdlu-
tik témartartut, taimailigångatdlo
perdlerartoKartéinartoK. ungaserujug-
ssuångitsukut nunarKativta Kanigi-
ssait perdlerdlutik toKusiméput.
nerissagssaileKigaluardluta nikat-
dlunganiångilagut Kuiasårniartardluta.
Kamunale tamavta tugtut piårtumik
tåkunigssåt kigsautigigunarparput
Kingmivume uvagutdlo sanigoreigta-
riaKångikaluaravta.
ilåniåsit sila avångunardlune anor-
dlersukasik tuperme kanersimassume
pujortarussårdlunga paninguama Be-
nedictip åssinga issigingnårniardlugo
AjakiorsåraK tuavinavigssuaK putu-
poK anernikisåginaK pilerdlune: „tug-
tut åpavko, tugtut åpavko!“ anoråsse-
riardlunga autdlaisiga tigutdlautå tua-
vinavik anivunga, sunauvfa ilåka aut-
dlakårérsimassut.
Kulivtinut Kånitdlungalo pileriaKåra
kugssangajåK Korordlo suname Kivia-
gaK tamarme tugtorpagssuarnik Ker-
nålugtuinauvoK, Kangale sagdluinå-
nguarsse!
tagpava KåKat Kulåne Kåumat ilåi-
nakorssuaK nuinerame.
„taivnaKalume", Kukinja pilerpoK,
„tugtoKamiaussåraluarujoK, sordlume
oKartunga."
PaneaK nunamiormiut pissartåt, silatåK pi-
nerrarigsorssuardlo. PaneaK Kanganiisanik o-
KalugpalåligssCivdlunilo erinarssCitinik erKai-
massaKaiiaoK, asumc angåkorsshp ernera.
Paneak, som i kraft af sin klogskab og dyg-
tighed som jæger, indtog noget af en leder-
stilling blandt nunainiuteme. Han var også
den bedste historiefortæller og sanger. Hans
mor var en kendt medicinkvinde (angagok).
4
5