Atuagagdliutit - 05.12.1957, Blaðsíða 25

PETER FREUCHEN:------------------------—
»K’ imugseriarssuarme
(inuit arice atuagkame agdlagsi-
# # #massut atuagkap nugternerane å-
ssilivdluåinagéuput. — nugt.)
(nr. king. nangitaK). — nugt. H. H.
piniartut
taima sånésaunerssuat issigissariung-
naeravtigo iluaitdlageKårput. åmame
ingmingnut sålerssukungnåisånging-
mata Katsutileravtigik — åmame ku-
ssanångingmat mérartavta issigiuar-
matigik nerssutitut ilivdlutik silaKå-
ngitsuliortut. angussuit tåukua taimai-
liornerat arnartavta kussåkéKigamiko
umiarssuarmioKatåinut OKalugtuari-
simavåt — tåukununga umiarssup su-
jumiuinut pingasunut, piniartortåinut.
angutit tåukua ilamingnit silatuneru-
nguatsiarput, taimaingmatdlo arnar-
tavta sågfigisimavait, tåukua Gogol
Semedilo nangartorniåsangmatigik
Kingmitut teriangniatutdlo isivdlutik
agssaiungnaerKuvdlugit. arnartavut
Kavdlunåtut oKalugsinaunginamingme
imunga påseKatigigsimångikaluarput.
tåssame arnartavut aorrit tugaivinit
sanånik ujameKarumanerussarput,
nauk ujåmit „imap ikumarna“nit sa-
nåt pisinaugaluardlugitaoK. måssame
aorrit piniagaungmata navianarsinau-
ssut, taima angutitatik atarKinarsisi-
niardlugit saunernit imalunit tugainit
sariåt ujamigiumassartuvait. tamåkua-
me supat ujarailukasit kungme savtai-
laiginardlune katerssorsinaussat? ki-
siéne taimanikut arnartavut tåukua i-
laKarsimåput piniartumik inusugtu-
nguamik uvilingmik, uvialo tåuna i-
nusoKigamime sule auvfagsimanane.
taimåitumik „imap ikumarna“nit sa-
nånik kisime ujameKartortausimavoK,
ukualo umiarssuarmiut påsitikumat-
dlerdluinaramikik ilartik taimåitunik
ujamilik ilaliuteriardlugo takåna i-
kårfigisimavait.
umiarssuarmiut ujamé takulera-
luardlugit ingagdlutik pusimåput. ar-
nat inugsiarnissårfiginiartaKalugif u-
jåmit takussatik kiserdluinaisa sang-
milersimavait ingmingnutdlo agssua-
rilersimåtdlardlutik. — arnat umiar-
ssuarmingne unuisiniartaKalugit oKa-
lugfigilersimavait ikårdlutik igdluinu-
kaKatigiumavdlugit avdlåtaoK „imap
ikumarna“nit sanånik ujamiuteKalit-
dlarasoralugit.
tauva OKalugtusimavait Gogol Se-
medilo ujarKat tåukua åssinginik pig-
ssarsiortorsimanerardlugit, tåukuale
pigssarsiatik amigaralugit ilatsaisuiv-
dlutik åtakusiornerardlugit. arnartav-
ta måna ugpernarsilersimagujåt ujar-
Kat tåukua pissutauvdlutik Kavdlunår-
tavta saKitsautilersinaunerujugssuat
umiarssup Kåne umiarssuarmioKatitik
okalugtutilertorpait, ilalo oKalugtu-
ssait uisimåput, ingmingnut nåkug-
tuånguardlutik isuvssuatdlåinarsima-
ssariput: kulte! kulte!
„imap ikumarna" kiserdluinåt er-
Karsautigilersimavåt. kamagkalugtui-
nardlutik oKatdlugtikalugtuinarsimå-
put timutdlo Gogolip Semedivdlo åta-
kusiorfé tikuartarniardlugit. tåsså-
ngåinaK nivdliatdlautigalutik tamar-
ssuarmik timut arpaliutilersiméput,
agdlame tåuna igassuat pualakutdlag-
tåt Cook kingugdliuniarsimångilaK. —-
taimåitut takuleravtigik isumaKalera-
luarpugut „imap ikumarna“ta toKutsi-
nigssamut kajumigttingortisimagai, a-
kerssutingi tsortugssau j ungnaersoriga-
luarpavutdlo.
nipaitdlimissutdlo Semede oKaluler-
poK kigsautiginerardlugo „imap iku-
marna“nik navssårfiusinaussumukåu-
neKarnigssartik, ernlnardluinardlugoK
navssårsioriartorniarput. nangming-
nerdlume nalungivdluinaraluarpåt su-
na tamarme sikussoK, taimåme Seme-
de OKarpoK, sumile navssårineKarsi-
naunerat erninardluinaK påsiumane-
rarpåt aussarnialeriarpat eminaK nav-
ssårsiornialisagamik.
Semedip oKausé OKatdlisigilertorpa-
vut, isumaKatigériaravtalo uvanga Se-
mede OKarfigåra Kavdlunåt piniarfig-
ssatsiarssuartik asiutitdlugo tamåku-
leriniamigssartik issiginerdlutiginali-
sagåt KagdlerKigsartardlugo. kisiåne
uteritdliordlutik ujarKanik tåukuninga
ilatsaisuininåsagpata arnartavut mé-
rartavutdlo navssårsioriartortikuma-
nerarpavut oKarfigalugitdlo sapingi-
samik angnersiukumårait angisunik i-
nussiortuatsiåusangmata. Semede aki-
vok oKautsivut nåmaginagagssåungi-
nerardlugit, nangmingnérdlutingoK
navssårsiortarfik Kanigdlagtorniarpåt.
måna påsilerparput ujarKat tåukua
Kavdlunånik kamalersitsinaratik åma-
le sunauvfa ånilångalersitsisinaussut.
katerisimajualerput ardlartigdlo su-
mutdlunit nikerialisagaluarpat tamar-
ssuarmik matdlutardlugo. sujunerso-
raluarpåka ilåt atautseK imalunit mar.
dluk pingasutdlunit sermip igartartup
erKå tamåkoKarfiussoK takuniarsinau-
galuaråt, Semedivdle tamåna kigsauti-
ginginerarpå. tamarmik atautsikut tå-
ssungnarumåput — ingmikusagunik
nåmerdluinårdlune. „imap ikumarna'1
ta ersiortilersimaKai.
kisa ilungersuleralugtuinarmata
någgårneK sapilerpåka. Kamutivut i-
kånit arKariutait Kingmivut anorto-
riutigalugit taika! ornitarput tikitdlu-
gulo tikuartutilerpavut sermip aileru-
ne sukut kulernigssånik, taimailiu-
mårtordlo atausiardlune Kåumåneré-
riarpat. sua-tungåne navssågssakarne-
russarnera oKalugtuarårputaoK. ili-
niartipavutdlo navssårsiorniarunik
KanoK iliornigssånik, tåssa ujarailuit
marrakujuitdlo agssangmik Kaloriar-
dlugit imånut igerKitésagait. ujaråluit
kivigångata ujarKat sungårtut taku-
neK ajornarungnaertarput, tåssalime-
una taménarpiaK pivdlugo „imap iku-
marna“nik taissarivut. taimaisiordlu-
tik navssålertusångikaluarunik marra-
kujungme navssårsiornigssåt pigssar-
siviuvdluåsanerarparput, „imap iku-
marna“me iluaKutåungissulse kångu-
sutigigunardlugo sarKumilårumanane
åparterniåinartarma t.
inussaliausinaussut tamåkua ukiu-
nerane navssåriniarnerat ajornakusor-
tussarmat tamatumiriga oKalugfigi-
niaussåraluaravtigik ajornaKaoK —
kigdligsinåungilavut. nuna Kerivdluni-
lo aputiligssuvoK sunalo tamarme si-
kuvdlune, kisiåne augtulemigsså Go-
golip utarKiumångitdluinarpå årKia-
gingipatdlaerungnaimigamik umiar-
ssuarmiut tamarmik kingumut Gogol
nålagkumatdlerpåt. kisiåne ila sordlo
taima årKiagingeritdlardlutigdlo nå_
lagkusugpatdlaerungnaimigåt. Gogol
aulajangerpoK aput agssagdlugo misi-
liumavdlune sermerdlo tikikuniko i-
kumatitalioriardlutik aigsiniardlutik
nuna tikiniardlugo, taimailiorunigdlu-
me kultinik navssåsangassorujugssu-
put. ilait akerdliuniakujugkaluit tai-
maitdlutime aulajangerput isumaKati-
gigdlutik atautsikut umiarssuarming-
nut ikåratdlarumavdlutik, tauvalo så-
kugssatik, taKuagssatik, porssuagssa-
tik Kissugssatigdlo tigorariardlugit
navssårsioriartugssamauginaleKaut.
aKaguane nunaKarfinguarmiut ta-
mardluinarmik ikiunialerput akutal
„imap ikumarna“nik norKainerssuåne
peKatauvtigissugssångoramikik. — u-
miarssup timinguanut sikup Kånut i-
liorKarsimavait karserparujugssuit så-
kugssarpagssuitdlo nagsarniagkatik. -
MERARTAVTINUT
asassåka niviarsiarKcit
nukagpiaricatdlo!
Kupernerit tugdlit mardluk misig-
ssuatåriarsigik. tåssanipoK oKalug-
tuånguaK KavdlunåtoK. ajornalångi-
lardle. Kalåtdlit-nunåne mérKat a-
tuartut tamarmik påsisinauvåt.
KularnångilaK oKalugtuaK erKumi-
gisagigse. åmåkume ilait kugssanga-
ssut, normoruilo tugdleringitsut. —
sianigivdluarniarsiugdle, tauva KanoK
iliomigssavsinik ajoKersutisavavse.
sujugdlermik Kiutinik tiguseriardlu-
se KupemeK lamåt Kiordlugo pisavar-
se, titarneK KernertoK atuardlugo, sia-
nigalugulo igdlua åma åssiliartaKar-
mat.
tauva påpiara KerKatigut titarneK
KernertoK atuardlugo Kugdlusavarse.
titartagkat A, B C-migdlo nalunae-
KUtsigkat najorKutaralugit Kanorilior-
nigssarse påsisavarse. sujugdlerme A-
me takutineKartutut Kugdlusavarse,
normorut 4, 5, 12 åma 13 Kagdlingor-
dlugit, tåussumalo kingugdliup Kånut
14 åma 15 Kalerigsitdlugit ilisavase.
tauva B-me takutineKartutut påpiara
Kugdlondsavarput 5 kisitsip 4-p Kå-
nut pisitdlugo kisalo 12 kisitsip 13-p
Kånut pisitdlugo. naggatåtigut åma
KugdlorKigdlugo 8 åma 9 sanileri^sit-
dlugit sordlo C-me takuneKarsinau-
ssok. taimailioréruvta Kupernerit ka-
tingassut savingmik sigssusavavut.
tauva atuagånguaK atuameKarsinå-
ngusaoK. titartagartai KalipauteKångi-
kaluarput ilivsile nangmineK kussa-
narKingnånik Kalipausersorsinauva-
se. atuagaK inerpat atuarfingmut nag-
sarniarisiuk, imaKa tauva Kavdlunå-
torfigssavsine kingumut atuarsinau-
varse.
ikingutingnersumik inuvdluaritse.
Bent Gynther.
Kære piger og drenge!
Prøv en gang at kigge på de to næ-
ste sider. Der har jeg fortalt en lille
historie. Den er skrevet på dansk. Men
den er slet ikke svær; så alle børn her
i Grønland kan læse den — hvis de da
går i skole.
I synes måske, at historien ser lidt
mærkelig ud. Nogle sider står helt på
hovedet, og hvis man ser på numrene,
så opdager man, at de slet ikke står i
den rigtige orden. — Men pas nu godt
på; så skal jeg fortælle jer, hvad i
skal gøre.
Allerførst finder I en saks, og så
klipper i hele siden ud. I skal klippe
lige udenfor den sorte streg — men
vær forsigtig, for der er jo også bille-
der på den anden side.
Nu skal vi folde papiret, men husk
hele tiden at folde efter de sorte stre-
ger. I kan se tegningerne her, hvor-
dan man skal gøre. A) Først folder vi
sådan, at vi kun kan se side 4, 5, 12 og
13. (Indeni ligger tallene 14 og 15
ovenpå hinanden). B) Så folder vi en
gang til, sådan at tallet 5 kommer
ovenpå 4, og tallet 12 kommer ovenpå
13. C) Og endelig folder vi til sidst så-
dan, at nummer 8 kommer til at ligge
på nr. 9. Nu er vi færdige, men vi
mangler bare at hente en papirkniv,
så vi kan skære de sider, der sidder
sammen, fra hinanden.
Nu. har vi en lille bog, der er lige til
at læse. Der er ikke farver på bille-
derne. Men det gør ikke noget, for I
kan nemt selv lægge rigtig fine far-
ver på. Når I er færdige med bogen,
kan I tage den med i skole. Så kan I
måske læse den en gang til i dansk-
timen.
Venlig hilsen Bent Gynther.
tikiuniariartugut pilerpåtigut tamåkua
Kalerigsarpagssuit tamaisa Kimugsi-
mik sermip igartartup kigdlinganu-
kauterKuvdlugit. taimåme pissaugavta
tåssuguinaK agssartoriaravtigik nå-
magsissugutdlo Kavdlunårtavut apu-
mik agssauvdlutik autdlartiput. ilale
alianartup angissuserssua: karsit Ki-
ssugpagssuit „igdligingårdlugit" Ki-
viatdlaussavut Kissugalugit autdlarti-
pait, apume augserniardlugo ikumatit-
sileKigamik! nakorsaK nåparsimassu-
nik ajorungnaersitsissartoK, umiar-
ssuarmioK måna tikitdlugo naussunik
katerssiuarsimassoK, Cook igassoK
pualakutdlak — tamarmik pingitsoKa-
ratik taivnaKame Kissugtuilerput ui-
torujugssuvdlutigdlo sermeK augkiar-
tuårton kiserdluinåt nåkutdlugo. —
taimailingmata ikingutivtitut avdla-
tutdle issigisinaujungnaerpavut. kig-
dluvdlutame Kissuit erdligalugit OKa-
luleriaravta tusåjumångitdluinarpåti-
gut. Kissutsiarssuit, ilumume amigau-
tigeKigavtigik. avdlatut ajornaKingmat
ilungersordluta OKalugfigigaluarpavut
puissip aminik neKinigdlo akilerdluå-
sagavtigik uvaguvtinut tuniutinarKuv-
dlugit. kisiåne ajornaKaoK, kigdlig-
ssåungitdlat. Kissutitik natdlordlugit
Kissiutuarsinarpait, tåssalume sumi-
nermigdlunit Kardluatdlåsanatik. uv-
dloK isuvkårdlugo taima ikumatitse-
réramik nuna tikipåt ujarailuitdlo a-
kornåne „imap ikumarna“nik mikissu-
nguåkutainik navssårtulerdlutik. tai-
mailingmat nivdlerragtalerput — si-
laerutivigput, sordlume imaKa av-
dlåungitdlat Kernertamik Kilalugåi-
nartut imalunit neKiliomigssarssuar-
tik erKaivdlugo uingiulåginartartut.
(nangisaoK nr. 1, 1958)
28