Atuagagdliutit - 24.12.1957, Blaðsíða 10

jutdliarangajagdluinalerpoK, Ole Jon-
ssonitoKardle Kagtunikut Kumukaru-
ssårpoK jutdlimut pigssamårpalugtutut
isslkoKångivigdlune. åmame taimåine-
ra tupigissagssåungilaK; kiname jutdli-
lernerane Kimasåsava pitsuvdlune, ki-
serdliordlune angerdlarsimavfeKarani-
lo nunåinaup avKusernatigut ingerdla-
ssariaKåsagune, Kiaicalune atissane så-
Kalutigdlo aligtornikoKissut issisiuti-
galugit kamigpanilo aligtornikussut a-
putisiutigalugit?
ukiut kingugdlit Ole Jonsson atugar-
dliuleriartulnarsimavoK, manalo nu-
nåinaup avKuserngine inuit angala-
juartut ilagilersimavai -— Kinulorneri-
narmigdle sujunertaKartutut pinane
naussorigsaissutdle igdluinut nangmi-
neK niorKusiånguaminik tuniniaivdlu-
ne angalaortuartutut — alugssautit a-
jagssautitdlo Kissungmit sanåt, terissa-
nut putdlatit, orpit orpivingnik taigu-
tigdlit ameråinit sukululiviliat avdlat-
dlo niorKutigissardlugit. agssane måi-
nineKarnermit KeråtarsimagaluaKissut
Ole Jonsson agssagssutdlarKigsuvoK.
aussåkut ajorneK ajoraluarpoK — u-
nuivfigssaK akeKarneK aj ormat, sulia-
lugfigissartagålo tåssaugajugpoK Sve-
rigep kujatåtungåne orpigpagssuaru-
jugssuit akornat erKigsinardluinartar-
toK. ukiordle atugardliornartardlunilo
anigorniapilornartarpoK.
månale jutdle patdlilerpoK, sordlulo
taimailineragut taimåitartoK Ole Jon-
ssonip Kanga nangmineK igdlungua-
mine jutdlisiortarnerminik erKaima-
ssane nuénerdluinavigsungitsut erxar-
sautiginiarsinéungilai.
ajåupiarssuata Kajangnaitsup napa-
niutigissåta tugtarnere sule pikunar-
nerulerput; tugpatdlagtameritdle tai-
måitut nåmagtumik såkortussuseKå-
ngitdlat avdloriarnerit tamaisa niv-
dlialugtamere sagdlåikaluardlutik ilu-
ngersukunartut tusarssaujungnaersl-
savdlugit. orpiliagssat inup portussu-
sia sivnilårdlugo portussusenartut av-
Kusernguvdlo talerpiatungå tikivigdlu-
go nausimassut akornatigut ingerdla-
russårpoK.
Ole Jonsson nangåjatdlångilaK. ni-
pip tusåssame tungånut ingerdlana-
suarnialerpoK, kinguneralångualo une-
riatångårame sordlo sujorånit ajataK.
nåname takussane nåmagtusavdlugo i-
limagingitdluinarsimavå.
orpiliagssat akornåne sujornanipoK
nagtoralipilorujugssuaK. kukigssuisa
ipigtut KingminguaK niukitdlak xer-
nertoK tigusimavåt, siggugssuatalo pit-
dlagunaxissup KingminguaK ikoriar-
tuinauvåt.
nagtoraligssup piniagke kisiat piner-
mit orpitdlo akornåne tingiissiniar-
nermit akerxe tunuminit aggersOK a-
rajutsivdluinarpå. akeråme tåssa Ole
Jonsson; erKumikuluartumingme ukiut
xavsérpagssuit tamatuma sujornagut
KingminguaK nangmineK taimailivdlu-
go ånaisimavå.
taima såssussinigssamine navianar-
tugssax erKarsautigeriatdlånguarnago
ajåupiårssuarminik silugupå nagto-
raligssuardlo perxåukungnaerdlugo
tunuinagut anauvdlugo. taimåitugssau-
gamime nagtoragdlip erninardluinaK
tigumiane ipérarpå, avdlåtume ajor-
natumik åkerne akiorniartariaKara-
miuk.
nagtoragdlip tåssångåinartumik sé-
korioKissumigdlo sulugssuarminik sig-
gugssuarminigdlo såssussineranit Ole
Jonsson ungåinax ilitsiaraluarpox. u-
perKajåvdlune tunungmut avdloriaKå-
tarpoK åkerKilo ajåussaminik silugu-
terKigdlugo; taimailiniariartordlo su-
luarpatdlatdlarKårtoK tamak ajåupia-
Karaluångilax, sapangikamiuk, tåssa
agssane kisisa igdlersutigssarilerpai.
akiunigssånut nalorKunarsivigpoK. i-
luagteriarfigssatuå tåssa nagtoragdlup
sulugssuisa orpingmut ajåkissårutdlu-
tik agtussarnerat. nagtoragdlup iko-
riarxigpå, issinile tatdliminik avsser-
smangmagit tamågdlåt kavåjåta talia
nagtoragdlup siginarpå.
Ole Jonsson sujumut pigsigpox i-
luagtivigdlugulo agssangminik agsså-
råungitsunik nagtoralik Kungasersiv-
dlugo. iperartiniardlune pikigkaluar-
poK, Ole Jonssonivdle timime OKimåi-
ssusia tamåt nukingminut ilångupå
nagtoraligssuardlo nerfatdlartitdlugo
tunungmut upititdlugo.
akiunerdle sule iningilaK. nagtora-
ligssuaK inunine énåuniardlugo tama-
viåraluaKaoK. timitdlo tåuko mardluk
orpiliagssat akornåne akiutuarput ag-
ssakåvdlutik. imailitdlartordlo nagto-
raligssuax KasukariartorussålerpoK;
Olevdle savine puanit amuvdlugo kå-
pungmago akiuneK inerpox.
Ole uivssånguvdlune nikuipoK. su-
juninguanipoK nagtoraligssuax toxu-
sarussårtoK, Olevdlo uluai tåssångåi-
nax singorutdlerput. Kåumatime Kav-
sitsiåinånguit Kångiuput kunge inatsi-
sikut perKussisimangmat nagtoragdlit
amiåkussut piniarneKarxisångitsut, i-
nerterKumigdlo tamatuminga uniorKu-
titsissoK 'sukangassumik pitdlarneKar-
tugssauvoK. erninardle Ole erKigsiar-
tulerpoK; manåkume ingminut igdler-
sorniardlune nagtoraligpoK, tåimai-
liornerardlunime oxausia ugperineKar-
sinaujumårnerpoK.
KingmeK sågpå. sule umavoK — ni-
mårussårdlune. iniminit suminermig-
dlunit nikisimångilaK. Olep Kajag-
ssuardlune kivipå misigssordlugulo.
„tja — tja — tja —, atugardliortu-
nguakasiuvutit," ingålugpoK. nåvini-
put nagtoragdlup kukisa inait mardluk
iteKissut, niaKua Kungasialo ikugti-
tarnermit aunårssugtuinåuput.
sivikitsuinarmik Olep Kanon ilio-
riarnigsse nalulitsiarpå. imaxa pit-
saunerpausinauvoK erninaK någdliug-
kungnaersinaråine, Kingmivdle ånilår-
simarpalugtumik Kinorpalugtumigdlo
Kiviarmane Olep. erKarsautigerKårsi-
massane nåmagsisinaujungnaerdlui-
narpå.
nangmagtagke imartoKissoK pérpå,
ilugdlermik KingmeK nagdlingnarsisi-
maKissoK portordlugo nangmagtagkav-
dlo iluane atissat alersitdlo merxu-
luagdlit akornåne ilorrisimanartumik
natdlavigssiordlugo.
akcrKe ajorssartisimassane toKuvig-
simavdlune orpiliagssat avaleKutaisa
navfakut akornånftoK iluarusugpa-
lugdlune naggåmik Kigsimigsinardlugo
ilungersunartumik akiuvfigtik Kimåpå
avangnamutdlo autdlardlune.
nunåinauvme akunitarfinguanut su-
jornagut ilagsivdluarneKarfigissami-
nut ungasingilaK, tåssanime natdlavig-
ssineKarsimavoK ivigarssuarnut Kui-
mitunut KipigssineKarsimavdlunilo Ki-
pigssuakunik mardlungnik. månale er-
Karsautigå nerssutinguaK nangmagta-
garmiune umatisinaunerdlugo.
Kragerødip orpigssuisa pårssissuata
igdlorssuåne jutdliararsiorneK Kangar-
nit avdlauvdluinarpoK. nauk-nauk ta-
måko mérKat nuånårdlutik OKatdlitar-
tut, nuånårpalungårtunik Kilanångår-
tudigdlo issigdlit? Gerte Kulingiluanik
ukiulik, Flemming arfineK-pingasunik
ukiulik Ane Liseguardlo arfinilingnik
ukiulik aliasuteKangårput. Snip — i-
kingutiginerpaussåt pinguaKatigissar-
tagåtdlo, KingminguaK niukitdlak
KingmitsialavinguaK mérångunerånit-
dle agdliartoKatigisimassåt tåmarsi-
mavoK — sapåtip akunera migssilior-
dlugo tåkusimanane, uternigssånutdlo
måna neriutigssaerutivigsimavoK.
taimatutaoK ikujoK angutåt, orpig-
pagssuarnik nåkutigdlissox. uvdlo-
Kerxata migssåne orpigssuarnit a-
ngerdlamut tikikame nulé igavfingmi-
toK KaerKuvå.
„tåssa Snip takorKajångivigpara,“ o-
KarpoK, „mérKat nagdligigaluaKåka,
unalo KingmeK taima pitsautigissoK,
su j ornagume Kingmerissartagkavnit
nagdlersimaneKaranilo månåkut åssi-
minik taortigssaKarunångilaK."
„tauvame KanoK iliorniåsaugut?11
nulia aperivoK.
„erKumilåvigsuvoK", uvia akivoK,
„orpigpagssuarne orpiliagssanik nau-
titsivingme nåmagtorpara nagtorale-
rujugssuaK. suna toKusimaneranut pi-
ssutausimanersoK aulajangersumik o-
Kautigisinéungilara. akiutoKarsimagu-
narpordle; orpiliagssåme avalexutait
ardlaligpagssuit navdlorsiméput. ima-
Ka nagtoragdlit mardluk pissartik
angnårtusårutigisimavåt, åipåtalo inu-
nerminik akilersimavdlugo. OKautigi-
niagarale tåssauvoK — navssårisima-
gika aunårnerit åjukulo — åjukulo
SnipiutitorKavta amiåkungue,“ orpig-
pagssuarnik misigssuissup Kingmip
merKumernge Kernertut nuliaminut i-
såupai.
„tauvalo?“ nulia apererKigpoK.
„avdlatut iliorneK ajornarpoK kisiå-
ne Kingmip téussuma åssinganik King-
mersivdluta; taimåitordle imailiatdlåi-
naK pigssarsiarineK ajornarpoK. nåma-
ginartariaKarparput unugo mérKat ta-
matuminga nalunaerfigisavdlugit, må-
nale OKalugtuarissara soruna kalerriu-
nago.“
„mérKat erKumiginardluinarput —
isumaKångikaluarpungame tamåna
taimak nanertisimåssutigitigisagåt,"
orpigpagssuarnik nåkutigdlissup nulia
oKarpoK.
„Snipime åma Kingmisut avdlatut i-
nginame," uvia akivoK tunutdlunilo.
nuliatalunime takussariaKéngilå issi-
mine mersernarpalugtaraluartune i-
merdlårssinera.
Snipinguardle umavoK, sutdlo ta-
maisa nautsorssutigisagåine ajungivig-
sorssuvdlune. månåkorpiaK natdla-
vingmine mauårtume OKortumilo na-
lavoK — Kuime Ole Jonssonip nang-
magtagarssuata tunuane torKordluar-
simavdlune. sule KasorKavdlunilo na-
kerissaKarpiångilaK imorKéinaruma-
nerugunardlunilo, taimalo iluagtikiar-
tornerånut ånåussissa paorKingnig-
dluartoK KutsavigissagssauvoK.
Ole JonssonitoKaK avdlångordlui-
narsimavoK. KingminguaK tåuna ilagi-
lermagule inunera Kimasårnerujug-
ssuångorsimavoK.
Olep atausiéinardlunilunit OKalug-
tuarisimångilå Kuime taikane torKor-
dluarsimassane. taimailiornerminut
aulaj angersimassumik pissuteKarpoK.
Kingmerme nangmineK pigingilå nauk
téussuma inunera ånåusimagaluardlu-
go. erKarsautigigåinile ila ajungitdlui-
narunaraluéssusia angalåinardlune i-
nunerme ilumortumik ilagssaxalernig-
ssaK. Oleme akunerit ardlagdlit ig-
siarussårtalerérpoK ikingutinguanilo
OKalugf igeru j ordlugo misigisimaler-
agdl:
Nik. Rosing
Kingmmguamik
OKa
lugt
uaK
10