Atuagagdliutit - 24.12.1957, Blaðsíða 32

MERARTAVTINUT

Olavip jut-
dlime
or
pilia
rKava
umiarssuaK ilaussartaut taligtarfing-
mut taligpoK, Olavilo pissarnermisut
taligtarfiliarsimavoK. tikitoKåsatitdlu-
go niuvfiorumassaKaoK umiarssuarmut
ilaussut, umiarssuardlo sunik useKar-
toK takujumassaKigamigit. ilånime u-
miarssup nålagåta. Forsbergip agdlag-
kissartitåinarmane, aKUgtuvdlunit nu-
naliautagssaKartitdlune ikiortiseriniar-
tåinarmane.
uvdlumikut orpiliagssat tikiput. O-
lavip takuleramigit issai nuånårpalug-
torujugssuångorput, ukioK måname i-
limasutigivigpå orpiliagssamik pisi-
naunigssane, ilame pisisinaugaluarune
jutdlip pisatainik nåmagtunik pisat-
scrsorKajaKå.
Olave OKalugfiungitsume åssiliåu-
ngitsunilo orpiliamik takungisåinarsi-
mavoK. nangmingnerdlo igdlumingne
orpeKarsimångisåinarput. savaling-
miunime orpiliagssat Danmarkimit ag-
giuneKartarnertik pivdlugo akisoru-
jugssussarput, Thorshavnimutdlo pi-
ssuneKarångamik åma igdloKarfénca-
nut KeKertanitunut avguåineicartara-
mik.
ukioK tamåna Olave aningaussami-
ninguanik torKorterilårsimavoK, najå-
nguane anånane nangminerdlo jutdli-
mut orpiliånguaKarnigssartik pingitso-
rumånginamiuk. atåtåt ukiut mardluk
matuma sujornagut Islandip sineriåne
umiardlutik ajunårsimavoK. manalo
Olave anånaminut tapertaussutut niu-
vertup Joensenip aulisagkanut ikår-
ssuine sulilåtsiartalersimavoK saniati-
gutdlo iluanålårtardlune.
aningaussarsigångame tiøret femø-
ritdlo torKutdlagtårtarsimariaramigit
korunit mardluk aningaussautigilersi-
mavai, taimailivdlunilo orpiliagssé-
nguaK pigssamårutigeKissane pisiari-
sinaulersimavdlugo, ilame Kilanåri-
vigpå najånguaminut anånaminutdlo
taimåitumik tunissuteKamigssane.
„Olave", aKugtoK umiarssuarmit
suaorpoK. „suleKatauvdlutit orpiliag-
ssanik niuvertup Joensenip Kuerssua-
nut majussueKataugatdlait." taima tu-
sarusoKigame orpiliagssanik måjussui-
ssut aulaniatåKalune majussueKatigi-
lerpai. kingornagutdlo portugkat kar-
sitdlo majussordlugit. ineramik 25-øri-
mik akigssarsivoK nuånåicalunilo kå-
kigsarfingminut imuteriardlugo kau-
ssarfingminut tomorKigsårpå kingu-
ningua takulerpå niuvertoK Joensene
aggersoK aulajangerpordlo tikiupat a-
periumavdlugo. „orpiliagssat tikitut i-
lånik pigssaKartingivigpavkit,“ niu-
vertoK inugsiamerpalugdlune akivoK,
ukioK måna orpiliagssat KeKertanu-
kartut amerdlavatdlångeKaut, tamar-
migdlo sujornatigutdle piniagaorérsi-
måput. niuvertup nukagpiaraK Kiviar-
på, takugamiugdlo narrujumisimarpa-
loKissoK tugpatdlersardlugo OKarfigå,
oKåtårdlugo Thorshavnimit orpiliag-
ssamik piniukaluåsavavkit, i umiar-
ssuaK jutdliaraK anagugpat tikisaoK i-
maKalo nagsarsinåusavå.
Olave taima OKarfigineKariarame
nuånårtorujugssuångorpoK, pissaria-
Kartingilålume niuvertoK aperisav-
dlugo ilumut tåuna erKaimasinåusane-
rå. uvdlut tamaisa 2,25 kr.-utine taku-
ssarpai ugpernarsiniardlugit ilumut
sule inimingnlnersut, tamatumalume
sujunerssuatigutdle najånguane ne-
riorssorérsimavå jutdlime orpiliåra-
Karnigssånik.
jutdle KanigdliartuinarpoK. uvdlut-
dlo ilåne najångua iteri'atdlartoK nå-
parsimalersimavdlune, kissarneKa-
ngåtsiaKaoK. taimanikut nakorsaK a-
ngalavdlune KeKertamltOK namagtui-
vingmago Olavip aissariaKarpå, ti-
kiutdlunilo misigssoramiuk anånå
Olavilo ånilångarKunagit nalunaer-
figai, nåparsimanera ulorianånging-
mat nåminigdle ajoKuteKalåginar-
mat, kisiånile nakorsautitortaria-
KartoK jutdlimut ajorungnaersimar-
Kuvdlugo. „nukagpiarautit nalunaer-
Kutap akunera Kångiugpat pujortulér-
Kavnukartikiuk tauva nakorsåumik pi-
sinåusaoK.“ nakorsaK anilerdlunilo ar-
nå OKarfigå.
nakorsaK aningmat kingoma Olavip
tusåvå najånguame nalassup nimår-
dlune åniarpalungnera, anånamilo Ki-
arpalulernera. anåna sunauna? nukag-
piaraK ilungersorpalugdlune aperivoK,
anånanilo najumagterfiginiartutut Ka-
nigdlagtordlugo.“ å ila aningaussat,. —
nukagpiarautinguara nakorsaut pisia-
risaguvtigo aningaussauteKangitdlui-
narpugut, nakorsarme akiligagssarsi-
sitsingisåinarpoK. Olave singorutdler-
poK. erKarsarpaloKaoK, mana nangmi-
neK pissugssångorpoK. igdlumingne a-
ngutitatuauvoK anånane najånguanilo
aiornartorsiufeKalisagpata ikiutug-
ssauvoK, 2,25 kr.-uteKarnerame anånå-
ta naluvdluinarpå, orpiliagssånguamik
uivssumissutigssånik pisiniutigssami-
nik. måna aulajangerpoK. najånguane
perKigsiniåsagpat avdlanit tamanit
sagdliutitagssarå. aningaussat aivai.
„anåna åjuko pigssatit tauko nakor-
sautisiutiginiagkit." navsuiauvdlugulo
KanoK ilivdlune katerssuiniarsimaner-
minik sumutdlo atugssamårnerånitaoK
oKalugtutdlugo.
„ila erKumlssusia" Olave nakorsap
pujortuléråta tungånut ingerdlatitdlu-
ne isumaliutine kåvitituarpai. „isuma-
liorsimagaluarpunga tamåna anånap
nuanårutigisagå akerdlianigdle tusag-
kane tamåna angnerussumik Kiåssuti-
ginarpå, pingårtumik orpiliagssångua-
mik pisiariniarsimassavnik OKalugtu-
kavne tiguvångale påkutdlungalo nu-
kagpiareatut silatutut iliorsimanera
nuånårutigalugo. “
Joensenip niuvertarfia sanericutlnå-
sagaluaramiuk iserfigå utorKatserfi-
giumavdlugo. „utorKatserpunga orpi-
liagssånguaK piniarsimassaraluara pi-
sinaujungnaeravko, måname najå-
nguara nåparsimalerpoK." ... OKausig-
ssane sule ilagssaKartikaluardlugit ni-
panginarpoK.
„sunauna pigit“ niuvertoK uivssumi-
simarpalugdlune aperivoK, jutdliler-
neranime niuvertarfingmine ulapår-
nermik tamåko erKaimaniåsavdlugit
Karatsamine inigssaerusimagamigit, u-
torKatserpunga nukagpiaraK-å, taimåi-
liusavdlunga puigordluinarsimavunga.
Olavip nakorsaK pujortulérKame i-
nigissånguanut iserfigå. „aningaussa-
mik nagsataKarpit"? nakorsaK aperi-
voK, maungame savalingmiunut pisi-
mavoK aningaussarsivdluarnigssaK ki-
siat sujunertarineruvdlugo, erKarsau-
tigivatdlårtångilålo aulisartut ilaKutait
pitsut KanoK ilivdlune aningaussatigut
ikiorserniåsavdlugit. „puiaussamik
nagsataKarpit“? nakorsaK aperivoK.
nåme. nakorsaut pissagssat 1,75 kr-
KarpoK puiaussardlo 25-øreKardlune
tauva akigssat 2.00 kronerdluinåu-
saoK. nakorsaut akilernialeramiuk 25-
ørit mardluk tiørifdlo 15-it akiliutigai.
nakorsaK OKalugtukaluarpå KanoK i-
livdlune aningaussanik katerssuiniar-
simanerminik, nakorsavdle tusarnå-
savdlugo pivfigssaKånginame tuså-
ngitsussåginarpå.
tamatuma kingorna najångua per-
KigsivigpoK, jutdlimutdlo nuånåKatau-
sinångordlune. naluvdluinarpåme O-
lavip sipågkaminik nakorsaut akilersi-
mangmago taimåitumigdlo orpiliå-
nguaKarnigssane Kilanårissorujugssuv-
dlugo aniata navsuiåuniaraluarpå må-
nékut orpiliånguaK pisinaujungnaersi-
magamiuk akigssaraluane nakorsåu-
mut atorsimagamigit. najénguatale o-
Kausé ugperingitsutut itdlugit isumav-
dluartuåinarpoK. arKaluåta najångua-
me pakatsivatdlårnigsså pivdlugo Ka-
noK ilivdlune orpiliagssamik pigssarsi-
niarnigssane isumakulutigiuåinalerpå
ilame anånane najånguanilo tuneru-
sugkaluaKigamigit.
jutdliaraK aKagutinariånguatdlartoK
umiarssuaK tikerKigpoK, Olave pissar-
nermisut taligtarfingmukarpoK. nåla-
gåta takuleratdlardlugo Kangale Kaer-
Korérpå. „tuaviordlutit uko agdlagkat
nålagkamukåukatdlåkit akissutigssai
utarKisavatit." Olave umiarssup nå-
lagånit taima tusårusoKigame ar-
påinavik avKusininguåkut Kaersui-
navikut sangujoråKissukut autdlar-
terpoK, nålagkap igdlorssua igdlo-
Karfingup KagtornganftoK torågina-
vigdlugo. iserame agdlagkat tuniupai
akissutigssålo utarKinariardlugo iner-
mat tigoriardlugit .umiarssup tungånut
arpåinaK aterpoK.
tårsilerérpoK. umiarssup Kutdline i-
kiterérsimavai, nukagpiaraK tikiutor-
dlo aKugtup nålagkap sumissusianik
ajoKersupå. umiarssup nålagå agdlag-
fingmine igsiavoK pujortatårdlune sa-
niminilo kavfimik najorsitdlagtårdlu-
ne. „kåkåk nukagparautiga OKilangå-
ravit eKiasuinerpime nuånårtitarpå-
nga.“ månåkut tåssa autdlartugsså-
ngorpugut. — tamåna sunauna Kigsi-
migåginarpiuk?
taima oKalugtitdlugo Olavip issai
avdlamut sågtitagssaunatik orpiliå-
nguamut teKerKumitumut nåkussiuar-
put. issigissane alagagssautingivigpå
jutdlime pisatainik pisagtersorsimavoK
nanerutérånguanigdlo ikumassoKariv-
dlune. „å, ila najånguama takussuga-
luaruniuk" Olave anersårulugdlune
Kutdlingiartordlunilo OKarniarssuar-
dlune oKarpoK. „sunauvfa taima orpi-
liånguamut asangningnerit angitigå, i-
livsine orpiliagssaKarpise" nålagaK a-
perivoK. — någga. sule orpinguamut
nåkussiuardlune akivå. orpiliånguarsi-
niardlunga -aningaussanik katerssuisi-
magaluarpunga najånguarale nåparsi-
malermat nakorsautigssånut aningau-
ssat atuinartariaKarsimavåka. ila —
sunauvfame pikorigsimavatdlåKautit.
umiarssup nålagåta Forsbergip nukag-
piaraK tuvisigut tigoriardlugo tungimi-
nut såtipå. „tamåna ajungitdluinarpoK
taimailivdlutit anånat ikiorsinausima-
vat, anånavime tamåna usorssisimå-
ssutigisaKå. — „Olave Kiviånga" — su-
migdlunit pissagssaKalerångama eKia-
suitdlutit ilumordlutitdlo kivfartutéi-
narsimavarma, taimåitumik uvavnit
månåkut jutdlime tunissutisisautit
maunga ingitdlutit utarKilåriåsassutit.
umiarssup nålaga igassumukarpoK
karsilo mamartualugpagssuarnik ime-
riardlugo kingumut iniminut majuar-
Kigdlune.
„takuvat." karsilo Olavimut tuniut-
dlugo. „tåssa anånat najånguitdlo ila-
galugit jutdlisiutigssatit. uvavnit jut-
dlime pivdluarKutiniarigit. kisalo or-
pigssaKarnase oKarputit åjuna orpiliå-
nguaK najånguitdlo jutdlime orpiliag-
ssarse jutdlime nuånårdluarniarise,
tåssa tiguniaruk jutdlimilo pivdluarit."
Olave nuånåtsangnermit sianigissae-
rutingajavigpoK, .ilame Kujanerdluni-
lunit erKaimasinåungilå. tigumiagssa-
KalivigpoK igdluanik orpik tigumiar-
tugssauvå igdluanigdlo karse unermig-
tugssauvdlugo.'
umiarssuaK autdlåsavdlune siggar-
tarpoK. — kingornatigutdlo maskinåta
perpalungnera tutsiupoK. — sarpé Ka-
pugtuinångorput — umiarssuaK tasa-
munga kitånut tårnerinarmut arritsu-
mik åungariartorpoK. taimåititdlugo
Olavip issai Kujaniarpalugtut umiar-
ssup åungariartortup tungånut nåku-
ssiput, ilame nålagaK asangnigtOK sule
KutsavigerusugkaluaKigamiuk.
avKusininguåkut Kaersuinaussukut
nukagpiaraK nuånårpaloKissoK pisang-
nårssuane nagsardlugit arpåinaK ig-
dlume tungånut ingerdlavoK. orpilig-
ssap jutdlersungnialårnera naimaju-
mavdlugo uneriardlune orpik kuniu-
lersarpå pinersautailo tingitikumana-
git nuånårnerup pianik mianerssut-
dlugo påkutarpå, igdlumingnume apu-
tariaKarpå tåssaningmata anåna najå-
ngualo isumavdluardlutik jutdlisior-
nigssamingnik KilanåruteKartut. orpi-
liånguaK erKuneKarpoK. — naneruti-
nguit ikineKarput. — tugsiutit jutdli-
siutit ilaKutaringuit Kujaniarpalugtut
umatåinit pavunga jutdleKalersitsissu-
mut pitsunguanigdlo puiguingisåinar-
tumut KutdlartineKarput... Olavip or-
piliarKåva taimailivdlune anersåkut ti-
mikutdlo ilaKutarlnguanut tunissute-
KarpoK.
nugt. H. Larsen.
PftaK nutsugtagaK
ingiliutålo
(Kup. 35-mit nangitaK)
nga, maligtlnardlugo nakorsiat 17-init
atuaKåtårpånga ■ niaKuinakasivkut
Kuersorfigalunga, ila avdlaussuguma
nåpautiningmita Kavsinik tunitdlagti-
sagaluarpunga. avisiliuna tunitdlatag-
ssåungitsoK. ingiliå, ivdlit tunitdlang-
neKarsinauvit?
— nåmik, ingile akivoK. nåpautinut
sunutdlunit kapitinikuvunga, népautit
inuit torKutigissartagaisa sutdlunit su-
sinåungilånga.
— kræftip, mérKat nukigdlårnerata
avdlatdlo navianartorssuit? PitaK ape-
rivoK.
— nåmerdluinaK, Pitånguarå! né-
pautit taimågdlåt inuit sinigpålissuti-
gissarpait.
— nåpautiningme sunik navianartor-
ssuaKarame? PitaK apererKigpoK.
— akerartorneK nuånånginerdlo, tå-
ssa tåuko åssersutitut taivåka —
— tamåkume torKutausinaugamik?
— ilaunarujugssuaK —
— ingiliå, sumik-una ivdlit tunit-
dlagtinavérdlutit kaportikavit?
— nuånåmermik — nuånårneK angi-
ngårtoK kingornamut ånaisimångisåi-
nagara. nuånårneK tamåna jutdlip u-
nuåne sujugdlerpåme narssame sava-
nik pårssissunut tugsiaravta pigilersi-
mavara nuånårnerdlume tamåna i-
nungnit kikunitdlunit jutdlip sussu-
sianik påsingnigdluartunit pigiliune-
KarsinaussarpoK —
— ingiliå, jutdle sunaugame?
— inunerup någssåungitsup inungor-
fia. kikutdlunit tamatuminga icamuna
pigiliussisimassut tOKUsinåungitdlat.
36