Atuagagdliutit - 25.06.1959, Blaðsíða 2

atuartartut a^dlagait
X tamanitdlo tigulågkat
sapitsorssup toKuane tOKUvoK
Kularingikaluarpara inugpagssuit
ikingutaussut suleKataussutdlo A.
Lynge erKainiardlugo atuagagssiaica-
rumårtut. — taimåitordle uvangåtaoK
nipanginarsinåungitsoraunga, angut
tåuna 1940-kune iliniartitsissorisima-
ssara, toKunerane erKailåtsiåsavdlugo.
takorKåravko inusugtuarånguvunga.
taimåitordle misigerérsinausimavara
angutaussoK sapitsoK, inuiaKatine, u-
vagut kalåtdlit, pivdluta KunuvfeKa-
rane suliniartoK.
nalunångilaK inusugtutitdlunile ilu-
mine apencumik uminga peKalerérsi-
massoK: „KanoK ilivdluta uvagut ka-
låtdlit atugarigsåmerulersinauvugut? “
— tamatuma akissutålusoK taigdlia-
migut uvguna erssersipå: „onaK ami-
gavigpoK, agssait sulisåput, — tåssu-
nalo kalåtdlit akitsilisåput".
oKautsine téuko OKautiginångilai,
åmåtaordle timitalersorpai, inuiaKati-
ne pivdlugit piginåussutse toKunine
tikitdlugo tuniusimajuardlugo, tåuku-
lume pivdlugit inunine naggaserta-
riaKarsimavdlugo.
A. Lyngep påsisimavå eKérsainiar-
nerme inusugtut tunugdliutariaKå-
ngitsut. taimåitumik sulinermine nu-
navtinut tamarmut pingåruteKaKissu-
me tåuko sagdliutåinarai erssertuar-
tarsimavoK. imalo OKåsaguma ilumor-
poK: „nunavta Kitornane pingårutilig-
ssuaK, inusugtunut eKérsaissoK, ånai-
vå“.
avdlåtaoK ajunåKataussut puigorsi-
mångikaluaKalugit, angut tåuna, su-
liamigut nunavtinut suniuteKangårsi-
manera pivdlugo taima nåikaluartu-
mik erKailårpara. — oKautsitdlo uko
naggasiutdlåka: sordlo folketingip
oKalugtarfiane sapitdlune oualugtar-
toK, taima sapitdlune inunine imåne
naggaserpå.
atancingnigdluta encåituinartigo!
tauvalo mauna taigdlånguaK „Hans
Hedtoft“ip umiamerata encåtigut er-
Karsautigisimassara ilångutilårtigo:
erin.: angerdlarfigssanarpoK.
såimaussoK Gutigårput
ajugaKångitsoK.
tunår dl erfigssarårput
saperfeKångitsoK.
tunårissåinaråine,
atavfiginardine,
piumassai pissarput nalunartugdlit.
ilane artornartut
pissarput nuname.
ildne Kujanartut
nalåuneKartarput.
atåtamitdle tåuko
pissutut tigugåine
sapernåsångitdlat nalåutagagssavut.
taigdliarineKarpoK 7-2-1959.
J. Peter Olsvig.
avisiliortuniarssaringilaguf
A/G nr. 3-me Kungujuinardlune ima
pissariaKarsorissumut kalåleKatit mi-
tautigalugit tamanut agdlauserineKar-
put ima: uko avisiliortuniarssarissut!
— avisiliortuniarssarinatigdliuko kiv-
fåungissuserme pisinautitaunertik på-
sisimavdlugo oKarumatdlersimassut.
agdlagtoK nangipoK: amerdlaner-
ssaitdle inusugtuput iliniariartordlu-
tik avalagsimassut, inusugtut erKar-
sartautsimikut ima sule inerisimångit-
sigissut suliagssat taima angnertutigi-
gissut pivdlugit tutsuviginartunik o-
KauseKarsinaunatik.
inusugtut téuko amerdlanerssait i-
nusugtuput 20-30 akomåne ukiugdlit.
amerdlasut nunavtine atuarfit ang-
nerssåine KåumarsarneKarérsimav-
dlutik iliniancigkiartordlutik avalag-
simåput, Kåumarsagaunermik, iliniar-
titaunermik, oKartugsséussusermik
sulisinaunermigdlo ilarpagssuavta
pigssarsiarisimångisåinagånik pig-
ssarsiniaraluåsavdlutik iliniaritigkiar-
tortut. inusugtut ima sule encarsar-
tautsimikut inersimångitsigisorissatit
issomartorsiuissalersimassut inuit pe-
rorsarsimassunik sujuarsimassunigdlo
taissartagkavta akornåne inoKatau-
nermikut påsissatik tungavigalugit
takusinangorsimavdlugo nunaving-
mingne — Kalåtdlit-nunåne — inger-
dlatitaunerup KanoK nikingatigissusia.
åssersutigisigo una: sulissartoK Kav-
dlunåK iliniarsimångitsoK Kavdlunå-
tut ^rbejdsmandimik taissagarput uv-
dlumikut nålagauvfiup tjeneste-
mandinut nagdlersusinångorsimavoK
matumunåkut nagdliutune sapåtip a-
kunerata uvdluinartaine pissartune
sulingikaluardlune sujuline taineKa-
rérsutut akigssarsiagssane piginåsav-
dlugo — nauk uvdlune tåukunane su-
lingikaluardlune. tamatuma akerdlia-
nik sulissartoK ukiune sisamane ilini-
arsimassoK tamåkuninga tamanik pi-
aivfigineKarpoK. sume avdlame tai-
måitoK takusinauvarput? sunalo ta-
matumunga patsisauva? tåssaliuna ta-
måko uparuartariaKartunut aperKuti-
gissariaKartunutdlo ilaussut. censuri-
lersorsimanersuse taima eKungatigi-
ssunik suligavse?
J. Jerimiassen.
(naggasiussaK Lauritz Jessenip Er-
ling Høegh-ivdlo agdlautigerigåinik
issuainerinaungmat årKigssuissonar-
fingmit ilénguneKångilaK).
„imigagssap anersårpuf
avdléngortikiartorpå"
Atuagagdliutine ågdlautigissaK tai-
matut KuleKutalik takuinardlugo na-
lunångilaK tåssuna imigagssaK taine-
KéngitsusångitsoK. KuleKutaK takui-
nigssara pissariaKartigsimavara.
imigagssap ajoKutausinaunera er-
Kartomago imigagssap Kalåtdlit-nu-
nåne niorKutaujungnaernigssånik su-
junersuteKartunut tapersersutaussu-
mik agdlagaKarniarpunga isumaga på-
sissåkalo najorKutaralugit nipanger-
simåinarsinåunginama.
imigagssap kalåtdlinut, pingårtu-
migdlo inusugtunut, nanertuninera a-
tomerdluneKameralo ingassagtika-
lugtuinarmata isumat Atuagagdliutine
sarKumiuneKartartut tapersertariaKa-
linginerpavut? uvanga isumaga ma-
ligdlugo tapersertariaKarpavut. ilu-
ngersordlutik påsissamingnik issigi-
ssamingnigdlo sarKumiussissut imi-
gagssap kingunipiluinik nungusainiar-
dlutik mingnerpågaluartumigdlunit i-
kiuerusugtunut agdlautigissaussut ta-
persersungitsugagssåungitdlat.
uvanga Kalåtdlit-nunavtine imi-
ngernavérsårtoKarneK tailårdlara.
Kalåtdlit-nunavtine imingernavérsår-
tut sulinerisa tapersorneKamigsså i-
migagssamik OKatdliseKarnerme pui-
gortariaKångilaK. taima suliniarneK
tapersersorneKarnerussariaKarpoK, pi-
ngårtumik nålagkersuissut nunavtini-
lo oKartugssåussuseKartut tungånit —
nukigtuneruniåsagame. taima OKara-
ma måna isumagåra: sulerusungneK
angnerussoK timitalemiaraluartitdlu-
go aningaussanik amigartunik pigi-
ssaKartarneK, pingårtumigdlo igdlup
katerssortarfigssap pigssarsiariniarne-
ra, aporfiussarpoK. amerdlanerussugut
taimatut sujunertaKarsimånguatsiara-
luarpugut; kisiåne ikigpatdlårneK pi-
ssutigalugo angussagssat ajornakusor-
tardlutik. timikut amigauteKamikut
avåmut suleriarsinauneK ajorput. ig-
dlumik nangminerissavtinik peKara-
luaruvta nunaKarfivtine sujumukar-
nerunigssaK anguniardlugo suliniar-
nerme peKatauvdluamerunigssavtinut
pisinauvdluaraluarpugut alikutagssa-
Kartitsinikut, oKalugiartarnertigut av-
dlatigutdlo. tamatumunåkut silame
tarferussårneK aulakoniarneritdlo
migdlilerneKarsinaugaluarput.
oirauseK sujumukarneK uvdlume ta-
kornartåungeKaoK, tamatumungalo i-
lagititauvdlune nunavtine suliniame-
rujugssuaK autdlartisimavdlune. ta-
matumane peKatigingniartariaKarpu-
gut nunarput avatiminit issiginiarne-
KaKissoK imigagssapalåmit tusåma-
nerdlugautisångikuvtigo.
Marktis M. Mikaelsen, K’agssimiut.
Arabiame igdlukut nunavtine
Kavdlunåtsiait igdlukussåve
___________________________ ______________________________________________________________i
grev Eigil Knuth xeKerfame Bahreinime itsarnifsanik agssainerme pexafausi-
mavdlune K'axortup Nuvdlo erxåine ifsarnisarsioriartorfoK
LEVERAN08R TU DET W KGl. DANSKE HOF
JENSEN & MØLLER A/s
VED AMAGERBANEN 39 • KØBENHAVN S
kågérxat kågérKat tungusungniisui akulerit kågérKat sagdliligaussat
KIKS 1 B1 S C UITS X •• • 1 k-rf:'7.V rv '• m VAF LER
Danmarkip kågéraliorfisa angnersaralugulo nutåliaunersåt
Danmarks største og mest moderne kiksfabrik
aussap ilågut Kalåtdlit-nunåt kingu-
mut tikerårneKartugssauvoK itsarni-
sarsiumit, kiperuissartumit atuagkior-
tumitdlo grev Eigil Knuthimit, K’a-
Kortup Nuvdlo ernaine Erik Augpalår-
tup Kavdlunatsiauataisalo igdlukuinik
agssaerKingneKartugssauvdlune.
Eigil Knuth sivitsortOK kingugdler-
mik Kalåtdlit-nunåne igdlukusiorsi-
magaluardlune ilatsinarsimångilaK.
Kanigtukut Saudi Arabiamit utersi-
mavoK KeKertap Bahreinip sineriåne
professor Glob itsarnisarsiordlune ag-
ssaissoK Kåumatit sisamat ikiorsimav-
dlugo, tarKavanilo Kalåtdlit-nunåne
agssaissarnerminut aliånaivigsorsi-
mavdlune.
tarnavane teenertaussame Qatarime
agssaititdlutik ndmagtorsimavåt ig-
dlukouarfik Kalåtdlit-nundne Kavdlu-
nåtsiait igdloKarjinut erKainardlui-
nartoK.' ilumutdlime kiagpatdlangika-
luarpat sioruanilo isigangmåt tumi-
liorsimångikaluarpata KularndngilaK
itsarnisarsiut isumandsagaluart ut
K’agssiarssungmUdlutik!
— autdlarudumut isumaKaraluarpu-
gut navssårissarput ukiunik 2000-nik
pisondussuseuartOK, Eigil Knuth oxa-
lugpalårpoK. araberitdle aningaussd-
nik agdlangnertalingmik navssårat-
dlardluta påsisinangorparput Kavdlu-
nåtsiait igdloKarfissåvat tåuna ukiut
700 naldnit pissåssoK.
—ps.
2