Atuagagdliutit - 25.06.1959, Blaðsíða 8

Kårene i fangstdistrikterne
Af fhv. landsfoged for Nordgrønland, kontorchef PH. ROSENDAHL
(Udtog af tidsskriftet »Grønland«s artikler i februar
og marts 1958 om kårene i fangstdistrikterne)
distriktine piniartutut inuvfiussune
agdlagt. Avangnåne landsfogediusimassoK kontorchef PH. ROSENDAHL
XI
naggasiut.
distriktine pingårtumik piniartuner-
mik infitigssarsiorfiussune inunikut
pissutsit pivdlugit agdlauserissartag-
katigut måkununa erssersiniameKar-
simavoK Kéumarsainikut ilalersuini-
kutdlo piniartut nexautitik Kingmi-
mingnut erdligissalerpatigik, ersser-
Kigsumigdlo ilisimaleråine nunaKarfit
såt atatitariaKartut piorsaivigissaria-
Kartutdlo, igdluliatdlo Kissugssartor-
nånginerussut unangminarnerussu-
migdlo akenartut sananeKartalernig-
ssåt sågfiginenarpat, sånavitdlo kom-
munet pigissait sanaortorneKarpata,
sitdlimatigssanigdlo asimioKarfit pe-
KartitariaKartut tamarmik peKartine-
Kalerpata, kisalo atuarfit najugaritigi-
ssagssat asimioKarfingmiut mérartåi-
nut nautsorssussat sananeKardlutik
tauva distriktine piniarnermik inutig-
ssarsiorfiussune nikatdluteKalernerup
erssernere taineKarérsut pilertortumik
tåmariartulisåput piniartutdlo atuga-
rigsårneruj artuli savdlutik.
ajoraluartumik erKaimaniartuagag-
ssap KanoK ilivdlune nagdliutomigsså-
nut, tåssa Kalåtdlit-nunåta silå KanoK
ilivdlune nigdlerneruleridsagaluar-
pat, iluarsartussinigssat taineKarérsut
agsoruj ugssuaK suniuteKåsagaluarput.
tåssame kalåtdlit ilarpagssuisa piniar-
tdinarnerata kingunerisavå tåuko na-
jugarissamingne månékornit ingming-
nut napatitdluamerusinaulisangmata,
tåssa imarmiut ukiorpagssuarne a-
vangnårssuaniginarsimagaluartut ku-
j avarnigdlutik nagdliutendsangmata;
tamatumuna nålagauvfiup distriktit
piniarnermik inussutigssarsiorfiussut
inuniarneK
angnerussumik akigssaiautigilisångi-
lai, taimanikugssamutdlo ikiuiniar-
nigssaK pissarianarpoK distriktinut
aulisarnermik inutigssarsiorfiuneru-
ssut ajornartorsiulernerånut sangmiti-
sinåusavdlugo.
tåssa takuneKarsinauvoK aulisar-
nermik inutigssarsiorfiussune iluaKU-
taussut tamatigut piniarnermik inu-
tigssarsiorfiussune iluaKutauneK ajor-
put. silarssuarmiut oKartarput: „ka-
sujorna måjip 16-ane Påmiunit aut-
dlarpugut Kangerdluarssugssuarmut
aussiartoravta aulisariardluta. angat-
dlatigåvut pujortuléraK 30 fod åma 20
fod kisalo umiaussårKat mardluk.
Påmiunit autdlaravta K’eKertarssu-
atsiait kujatinguane unuerKårpugut.
aKaguane ingerdlandgkavta K’eKer-
tarssuatsiait avatanut unigpugut auli-
samiardluta pujortuléraK mingneK u-
miaussårKatdlo aulisautiginiardlugit.
pujortuléraK angneK K’eKertarssuatsi-
ainut aulisaKatigssavtinik aigdlerpoic.
sila siagdlerpoK anordlikujugdlunilo.
uvanga inusugtuarKamik åipalerdlu-
nga umiaussårKame aulisarpunga.
KeKertat sinait peKéngeriarmata
pujortuléraK avåmut malilerparput,
asulo ungasiaKalugo. imaK magdleru-
jugtukasiungmat kigailaKaugut. Ke-
Kertat avatangilerdlugitdlo Kårner-
ssup toråginavigdluta omilerpåtigut.
åipara oKarfigåra igsoncat tiguvdlu-
artiterKUvdlugit. avdlagssaiungnaer-
dlune KåleKåtigut — Kanga tåssa ite-
romiånguarsse Kårtuatåramisigut! er-
ninaK imarivigdluta. KångerKalåvig-
parput. agssumut ipuserpugut. ikar-
dluk Kångeravtigo Kaloriardluta åma
avåmut!
pujortuléraK tikikavtigo tåunaKa a-
morraserpugut. amussingåtsiaraluar-
dluta anore såkortusiartumarmat ti-
mut autdlarpugut. KeKertat oncuinut
pigavta amussavut pujortulérKamut
Kagdlorpavut. tåunaKa pujortulérKap
åipå utandlerparput. ila nalunaeKu-
taK tatdlimånguinaleKingmat ilåka o-
Karfigåka takuniarumavdlugo. pujor-
tuléraK mingneK oliamik amigaute-
Karmat uvanga éiparalo takuniarpar-
put. ingerdlangåtsiåinardluta pujortu-
léraK kitivtinit ersserpoK. ingnerit i-
kitardlugit kalerrisårparput. nagdliu-
teriatdlarame „Poul Egede“. imågdlåt
K’eKertarssuatsiainut pilertorpugut —
kaligtitdluaveKaluta.
tikikavta Kujariardluta umiausså-
rardlo sigssamut pitoriardlugo maju-
arpugut. aperssuigavta påsivarput pu-
jortuléraK ujagarput autdlarérsima-
ssok. ilisarisimassavne tuperme sinig-
pugut, aKaguanilo nalunaeKUtaK arfi-
neK-pingasunut sujanertordlo aut-
dlarpugut; umiarssårKamik iputdlu-
tåsit. sarfå iluagtitdlugo silåmut i-
ngerdlavdluaKaugut. Akunånutdle pi-
narpugut sila sule anordlermat siag-
dleKalunilo. tåssane nalunaeKutap a-
kunere mardluk migssiliordlugit uni-i
ngavugut KaKisimassardluta taKua-
Kamatalo.
ngia tåssa kangia kitålo tåssa kitå“.
tamatumatut erKortigissumik Kalåt-
dlit-nunåne OKåinartariaKarpoK: „ku-
jutå tåssa kujatå avangnålo tåssa a-
vangnå" imalunit: „aulisameK tåssa
aulisarneK piniarnerdlo tåssa piniar-
neK“, piniartutdlo sujuarsarniardlugit
sulinerme tamåna issit sånitituåina-
riaKarpoK.
minister Kjærbølip sineriak kitdleK,
Tuno Avanerssuardlo angatdlavigisi-
mavai piniartutdlo ilaKutarit pissutsit
atugarissait itisumik putdlaviginiarsi-
mavdlugit. ilimanaKaoK pissutsit ikig-
tungitdlat oKalOKatigissutigineKaru-
mårtut årKigssuivfiginiarneKarumår-
dlutigdlo, ministerivme Atuagagdliuti-
nut OKauserissaisa erssersipåt mauna
OKautigineKarérsut ilarpagssue minis-
terip agsut soKutigigai.
taimåitumik piniarnermik inåtig-
ssarsiorfiussune landsrådiussut piniar-
tut inuniarnerånik pitsångorsautigssa-
tut sujunersutigiumassatik neriugdlu-
auteKarfigisinauvait.
KaKisimatitdluta takulerparput ki-
tivtine tupeK umiaussårardlo KaKor-
toK. omilerpavut. tulagkavta tuper-
mut majuarpugut. iseravta taimak i-
noKaraluångilaK, inoKåsanasugalugo
suaortaraluarpugut, akissoKångilar-
dle. tuperme ikumassartoK ikeriar-
dlugo atissavut panerserpavut, så-
rugdlilioriardlutalo nereréravta aut-
dlarpugut KeKertaK igpagssaK uninga-
vigput ornigdlugo. anore napivdlugo
ingerdlagavta ikera sivitsuitdlardlu-
gulo kisauna ornigarput tikikiput. ni-
katdluatdlånaraluåssusiale. ilavut tai-
mak!
KeKertap Kåne orKisimalerpugut. si-
vitsutdlartoK pujortuléraK kangivtinit
ersserpoK. ungasigungnaermat avalag-
pugut. sanerKukiartorpåtigut. kina i-
sumaKarpa Kånginåsagåtigut. méterit
Kulit migssiliordlugit ungasigtigaluta
Kånginarpåtigut, inuit misigissusermik
nalussut! ikerasak atuardlugo inger-
dlassut ipUtdluta malilerpavut. soru-
name tåssugo åungaivavut. KeKertaK
nåparutilik univfigårput. anordleKaoK
siagdleKalunilo. måninaK sinigtaria-
Karpugut nerissagssaKaratalo.
tamatuma migssåne pujortuléraK
angneK ujaissilerérsimavoK. uvdlume
mardluk Kångiuterérput Kimangneri-
nit. unuaK iterpunga, åiparalo itersa-
riardlugo autdlancigdluta. avKutå na-
luvarput. ikerasak atordlugo inger-
dlagavta ikerasausoriniardlugo piler-
parput kangerdluk!
uterdluta autdlancigpugut sarfå ag-
ssordlugo, kigailaKaluta. asulo ka-
ngerdluk takeKalune. anigavta nåpa-
rut takuvarput, takanungalo kimut i-
ngerdlalerdluta. pigavta, pigavta Ka-
ngårssugssuaK ilisarlnaKåra. unung-
mat KeKertame sinigniardluta niuvu-
gut. KasoKaugut kåKalutalo. unuame
tiningmat suvdluitsut uiluvitdlo ka-
terssorpavut, nerigavtigigdlo nakug-
ssatsiatdlautigeKalugit. måninaK-åsit
sinilerpugut. sinitdlardluta seKineK
Kutdlartordlo iterpugut. sila pitsaune-
rulersimavoK; kisiåne putsililerdlune.
putsup angungmatigut issigissarput
erssigungnaerpoK. taimåikaluartoK a-
vangnamut autdlarpugut.
nuna ersserpoK. tulagfigårput. tå-
ssane åma unuivugut. ilavta naninig-
ssait Kularileravtigo umiaussårKaml-
tut KéKap Kånut majupavut. iputit nå-
pardlugit ånoråmik gummiussumik
erfalassulerpugut, ujaragssuvdlo atåne
inigssiordluta. uvdloK isuvkårdlugo
sinigsimavugut. itileriatdlaravta puju-
ersimassoK.
avangnamut ingerdlarKigpugut nu-
kigdlångaKaluta; anorile OKumikavti-
go sukalissåKaugut. nunap pukinera-
gut umiarssup nåparutai takulerpa-
vut. nuk uviaravtigo påsivarput nå-
parutit tåssaussut savalingmiormiut
aulisartut umiarssuåta „Mars“ip nå-
parutigigai. tåssane sinigsinardluta a-
Kaguane Kangerdluarssugssuarmut ti-
kipugut.
aulisartoK Adolf Petersen, Påmiut.
Hempel'ip angatdlatinut Kalipautai
åssissaufivuf kalåtdlisut oKauserfalersugkaf KinufigineKarångata nagsiiifarpavui
VOR GRØNLANDSKSPROGEDE BROCHURE TILSENDES PÅ ANMODNING
AMALIEGADE 8 KØBENHAVN K
Ph. R.
sujorna navialingajangneK
8