Atuagagdliutit - 25.06.1959, Blaðsíða 7

puissinik piniarneK
årKigssuniagauneralo
Ph. Rosendahl
III
Grønlandshavime Danmarkssfrædemilo puissit nungutsailiumavdlugif
norskit 1951-ime inatsisiliåf
Norgeme fiskeridirektørip sujuner-
suineragut norskit nålagkersuissue
1925-me aulajangiput Hvidehavime å-
tåt pivdlugit ilisimatut misigssuisine-
Kalisassut. taimatut misigssuineK u-
kiune tugdlerne mardlungne ingerdla-
terKingneicarpoK, åma rusit misigssu-
iput.
misigssuinerit taméko, kingornalo
„kitåta sikue“ne (Vestisen) påsiniag-
kat, takutipåt natserssuit isumaku-
lungnartumik agsut ikiliartulersima-
ssut — åmalo silåinaup avdlångorne-
ragut Hvidehavime sikuisangneruler-
mat tamånalo pivdlugo norskit puissi-
niartue 1930-p migssåne Vestisenimut
nungmata Vestisenime puissiniarneK
tamatumunåkut angnertuvatdlålersi-
massoK.
tamåna tungavigalugo norskit pui-
ssiniarneK pivdlugo 1951-ime inatsisi-
liorput, kungivdlo atsiugånik 1954-ime
aulajangemeKarpoK Vestisenime åtår-
niarneK natserssuarniarnerdlo martsip
23-åne autdlamertåsassut amalo Dan-
marksstrædeme natserssuit katang-
nermingne najortagåine natserssuar-
niameK taimågdlåt junip 1-ånit julip
10-at tikinardlugo ingerdlåneKartåsa-
ssok. natserssuime amerdlaKalutik ju-
ni-julime Jan Mayenimit New Found-
landimitdlo Danmarksstrædemukå-
ssarput Kåumatitdlo mardluk tamåni-
tardlutik. kisiåne Kimagkångéssuk u-,
kiåkut ukiumilo sumitamersut ilisi-
maneKångilaK.
norskit puissiniartue perKuneKari-
putaoK ukiumut atausiåinardlutik
Vesterisenimut piniariartåsassut. er-
niortut piniapilungneKamigssåt tama-
tumunékut pinavérsimatiniarneKar-
POK.
Vesterisenime Danmarksstrædemilo
piniarariartarfit inatsisiliame pine-
Kartut éss. 3-me takusinauvase.
inatsisiliame aula j angern eKaruj or-
taoK pissaussartut amerdlavitdlåme-
rat ilisimatut misigssugaisigut påsine-
Karpat kungip atsiugainik sule såkor-
tunerussunik perKiissisiortoKarsinåu-
sassoK — sordlo piniarKussaujung-
naersitsivigdlune, puissiniutit Kavsi-
nik pissaKarsinaunigssanik kigdliliv-
dlune, piniartarfit ilait piniarfigerKU-
ssaujungnaersitdlugit puissiniutitdlo
Kavsit piniaKatausinaujungnaemig-
ssåt kigdlilerdlugo.
inatsisiliame aulajangigaK malig-
dlugo puissiniarneK pivdlugo atautsi-
mitartugssanik (sælfangstråd) piler-
sitsineKarpoK. puissiniutautigdlit, pui-
ssiniartartut fiskeridirektorativdlo ili-
simatue atorfiligtailo tåssane ilaussor-
taKartitéuput. puissiniamikut ilisima-
tutdlo misigssuinerisigut pasiniagkat
pitsaunerussumik sulissutigineKarsi-
naunigssåt sælfangstrådimik pilersit-
sinerup sujnertarå. taima atautsimito-
Kartarnermut aningaussaiautit akiler-
sinauj umavdlugit puissiniutautigdlit
puisse pissarineKartoK atauseK 25 ø-
remik akilerårutigissåsavåt, påsissat-
dlo angnertusiartortitdlugit atautsimi-
tartut pisinauleriartusaput nålagker-
suissut sujunersuteKarfigissåsavdlugit
puissit nungutsailiomigssånut avKU-
tigssaK suna ajunginerusanersoK.
inatsisiliamut tungassumik isuma-
liutigssissume OKautigineKarpoK nor-
skit puissiniutait angisunik nutåliau-
ssunik ilaKaleKingmata piniamerup
angnertuvatdlålemigsså ilimagissaria-
KåsassoK, amalo puissiniutit tingmi-
ssartunik atortoKardlutik erniorfit ta-
maisa ujarsinaulisagpatigik sule år-
dlerinarnerussumik pissat "amerdline-
rorKingitsornaviaratik.
pingårtumik natserssuit nungusi-
naunigssåt årdlerigineKarpoK, Dan-
marksstrædimime katagfingmik nalå-
ne autdainiaruminartaKingmata. ta-
måne natserssuaKarfik norskip Svend
Foyenip 1874-ime navssåringmagule
kingoma piniarfigineKartorujugssusi-
mavoK.
ilisimatut misigssuinerat ima inger-
dlåneKarpoK: 1) piarKat nalunaeKut-
sersordlugit (puissit ingerdlaortarne-
rat agdliartortameratdlo påsiumav-
dlugo), 2) puissit niaKuisa saornge mi-
sigssordlugit (kigutaisa agdlisitsiuser-
dlune misigssugaunerisigut utorKåu-
ssusersiorumavdlugit tamatumfinå-
kutdlo påsiumavdlugo erniortut ima
ikilisimatiginersut nungunigssåt år-
dlerinardlune), 3) tingmissartut ator-
nunavtine nerissatigut
sujunersuissartugssaK
taimatut atorfeKalersoK frk. Gerda Dybdahl Christensen sinerissame anga-
laortarfugssaussoK
ukiamut dansken nerissagssiorner-
mik ilmiartitsissoK Kalåtdlit-nunånu-
kartugssauvoK Nungme nakorsaune-
narfingme nerissatigut sujunersuissar-
tutut atorfeKalisavdlune.
taimatut suliaKartugssaK frk. Gerda
Dybdal Christensen atorfigssaminut
ikuterérsimavoK, manåkutdle Dan-
markimitdlune nerissagssiornermik
iliniarnine nangikiartordlugo, Kalåt-
dlit-nunane nerissanut tungassut pfisi-
ssagssarsiorfigalugit.
angalaortasassoK
— frk. Dybdal Christensen suliag-
ssaKartåsaKaoK, nakorsauneK Preben
Smith OKarpoK. Nungme nakorsaune-
Karfingme atorfeKartugssaugaluardlu-
ne uningåinartugssåungivigdlune.
angalaortåsaKaoK, nangminérdlune
kalåtdlit nerissartagait misigssuatår-
tugssaugamigit. åma tåussuma sujor-
natigut måne nerissat pivdlugit mi-
sigssuinerit nangitugssauvai, tamatu-
muna imaKa pitsånguatdlautigssanik
sujunersuteKartugssauvdlune.
tamåna pisinåusaoK ningiut peKati-
gigfé suleKatigalugit nerissaKarnermut
tungassunik pitsångorsainiardlune på-
sisitsiniainikut.
nakorsaunerup oKautigå taimatut
atorfinigtup suliagssaisa pingårnerit
ilagisagåt inussutigssat Kalåtdlit-nu-
nanut erKuneKartut nåkutigineKarnig-
ssåt, pissariaKartikuniugdlo tamatu-
muna avdlånguteKarnigssamik suju-
nersuteKartarnigssaK.
—ps.
titarnerup avangnardliup Kiterdliuvdlo akornat tåssa åtåt natserssuitdlo Grøn-
landshavime (Vesterisen) erniorfiat. norskit 1951-ime inatsisiliåt nåpertordlugo
norgemiut tamåne piniarsinautitåuput, martsivdle 23-ata kingornatigut aitsåt.
— titarnerup niterdliup kujatdliuvdlo akornat natserssuit katagtarfigåt. norge-
miut tamåne junip 1-ånit julip 10-at tikinardlugo piniarsinautitåuput — nat-
serssuåmarnigdle. — kigdliliussat tamåko norskit rusitdlo 1958-ime isumaKa-
tigissutåne åma atortinenarput, piniarfigerKussardle avangnardleK martsip
20-ånit majip 5-at tikinardlugo piniarfigerKuvåt kujatdlerdlo junip 14-åniU
julip 15-iånut. rusit tåukunane piniarKussåungitdlat.
Den nordlige og mellemste linie angiver ynglefeltet for grønlandssæl og klap-
myds i Grønlandshavet (Vesterisen) i henhold til norsk lov 1951, der tillod nord-
mænd at drive fangst her, men kun efter 23. marts. — Den mellemste og den
sydlige linie angiver klapmydsens hårfældningsområde. Her tillod loven nord-
mænd at drive fangst, men kun fra 1. juni — 10. juli og kun på klapmyds. —
Disse grænselinier gælder også efter den norsk-russiske overenskomst af 1958,
men den indskrænker al fangst i det nordlige felt til 20. marts — 5. maj og i det
sydlige felt til 14. juni — 15. juli og tillader ikke russere at fange her.
dlugit puisseKarfingnik nalunaerssui-
neK (puissit amerdlåssusiat nautsor-
ssorsinaujumavdlugo) kisalo 4) sumi-
tarfinik avdlanik navssårniameK (ta-
matumane encarsautigineKartut Hud-
son Baymut pulagiå ilagåt). canada-
miut åma taimatut St. Lawrence-Gul-
fime misigssuiput.
norgemiut inatsisiliåt taimailivdlu-
ne puissinik nungutsailiuinigssaK su-
junertarerpiardlugo suliauvoK, måna-
me tikitdlugo perKåssusiaussarsima-
ssut avdlat ajornartitångikaluarmå-
ssuk puissiniutit tamarmik sapingisa-
mik amerdlanårdlugit puissitaKarsi-
nautitaussamigssåt.
Vesterisenime 1957-ime puissitat a-
merdlåssusiat imåisimavoK: åtåvar-
Kat inordlåt 250, åtåvarKat merKor-
tårtugssångulersut 4600, agdlagtut 1200
åtåtdlo 10.600. — natserssuit piarait
1400, inusukåt 900 inersimassutdlo
8000. tauva åma ringsælit mardluk na-
nordlo pissausimåput.
najorKUtarineKartut: norskit 27. ap-
ril 1951 puissiniarneK pivdlugo inatsi-
siliamingnut atassumik isumaliutig-
ssissutåt
Norgeme fiskeridirektoratip 1957-
ime puissiniarneK avdlatdlo pivdlugit
nalunaerutai.
inusugtugut sujumut
erKarsarneruniarta
ukiuf atutut uvagut inusugtut KarssupTnarsimanerpavut! seminariame ili-
niartoK Adolf Rasmussen aperivoK, ineriartornerme peKataunigssamik
inusugtoKatine kamagtordlugit.
kingumut-una Kiviardlune ukiut nu-
navtine atusimassut KanoK suniute-
Karsimanerat erKarsautigingitsorneii
ajornartartoK. taimanikut nunarput
inuiangnit avdlanit tikineKartangikat-
dlarmat nalungilarput inue inussau-
siatdlo uvdlumikornit KanoK avdlau-
nerutigissut, amame uvagut nangmi-
neK tamåna erKarsautiginarnago ta-
kordlorsinauvarput. ukiutdle pilersi-
méput nunavtinik inuinigdlo avdlå-
ngortiterinigssamut isumaliuteKartut.
nunarput itanga piniarnerinarmik inu-
ssutigssarsiorfigineKartoK måna av-
dlauvdluinartoK takusinauvarput. inu-
(Kup. 24-me nangisaoK)
1