Atuagagdliutit - 25.06.1959, Blaðsíða 24

inusugtugut sujumut
erKarsarneruniarta
dlersautigisångilat nunarput sule ki-
nguarsimaKingmat aulakordlunilo av-
Kusinerme tivssaKatsineK sujuarniar-
nermut kinguarsautauginarpoK. imi-
gagssaK OKatdlisaorujugssuartarérpoK
ivdlitdlo inernigsså encarsautigiv-
dluarniaruk!
(icåp. 7-mit nangitan)
ssutigssarsiut piniarneK uvdlumikut
inuiangnut kalåtdlinut napatitsisinau-
j ungnaertutut OKautiginartariaKaler-
parput — tåssa kalåtdlit tamaisa
atautsimut issigalugit. tamånauvoK
ukiut nutåt pilersitåt, kalåtdlitdle på-
serérsimavåt ilumut inussutigssarsiut
tåuna ingmingnik napatitsisinaujung-
naersimassoK. pingårtumik inusugtut
taména angnermik erKarsautigissaru-
narpåt imalunit erKarsautigissångi-
nerpåt? l'maKa taima encarsartarsimå-
ngfnermut pissutausimåsaoK ukiut
måna atutut uvagut inusugtut Karssu-
pinarsimagivut imalunit angnerussu-
mik erKarsautigissarsimångikivut.
KuleKutaK autdlartipoK ilåtigut kå-
magtuerpalugtumik nipeKardlune, ag-
dlautigissardle autdlartingmat avdla-
mut sangunialersoralugo uivssumivat-
dlåsångilatit tåssauginarmat ivdlit
nangmineK uvdlume pissutsinut naler-
Kiutdlugo erKarsautigissagssat. uv-
dluvtine ineriartorneK OKautiginiarne-
Karångame ilåtigut sukavatdlårtumik
OKautigineKartarpoK. taimåikaluarpoK,
kisiåne uvanga nangmineK isumaga
maligdlugo OKarsinauvunga ineriar-
torneK malerssordlugo pigåine taima-
tut (sukavatdlårtutut) OKautigineKar-
slnåungitsoK. sunalunit soKUtigalugo
ingerdlåssaK OKinerussumik påsinar-
nerussumigdlo avKutigineK ajornarta-
ringilaK. — nunavtine ineriartornerup
nagsatai ajortut pitsaussutdlo KanoK
uvavtinut inusugtunut suniuteKarsi-
naunersut erKarsautigissarpavut? er-
Karsautigissarsimanerparput inunivti-
nut KanoK suniuteKarslnaunersut? inu-
sugtussugut sorssugfigissagssarpag-
ssuanarpugut sorssugfigissagssavtalo
sujugdlersarait nunavtinut ineriartor-
nermutdlo ajOKUtausinaussut ingalag-
simatiniåsavdlugit. Kanorme inuiå-
nguit taima ikigtigaluta taima ersissu-
teKéngitsigaluta inusaugut? ineriar-
tornerup nagsatai pitsaussut perérav-
tigik sorme åma ajortortai piniåsaner-
pavut? soruname taimailiorumasso-
KarnaviéngikaluarpoK kisiåniliuna
ilerKUt pitsåungitsut ineriartornerup
åma nagsatarigajugtarai, kisivtalume
tamåko atorsimångilavut; inuiagparu-
jugssuput taima misigisimassut. tai-
måikaluartOK ivdlit tamåna tugpat-
Prince har den fine blended-tobaks-
smag plus det sensationelle, snehvide
Whitronfilter med tusindvis af cel-
ler, der sikrer fuld tobakssmag og
let træk.
Prince’t Kasiligatik tupasungnigdlu-
artuput, asulo kingmivigtaKaramik
salissumik, taimåitordle tupasung-
ningnerat taimaiginardlune mitdlua-
ruminaKalutigdlo.
Filtercigaretten med fuldtobakssmag
cigarete kingmivilik tupasungnigdluartoK.
inusugtut sule tagpTpugut.
nunarput inuilo taima kingusigtigi-
ssukut KaKinialersut imerniartarfiliu-
tisavdlugit pissariaKarpa? imerniar-
tarfik ilingnut uvavnutdlo iluaKUtau-
sinauva? ilå nåmerdluinaK. imerniar-
tarfik inungmut atautsimut kisime
iluaKutauvoK tåssalo pigingnigtiminut.
— imerniartarfilioruvta aningaussat
sumut atusavavut? soruname imer-
niartarfiliat tamarmik imerniardlutik
isertångikaluarput amerdlaKautdle
„malugiumavdlugo" iseriartortartut.
imaKa imigagssamut atornerdlungna-
git sumut ardlånut sordlo inussutig-
ssarsiutigssavtinut autdlarninigssamut
akigssatut katerssoruvtigik ingmivti-
nut nuånårtinerusagaluarpugut. måna
kalåliussugut ajornangipatdlårtumik
atorfigssarsissarpugut (sulivfigssarsi-
ssarpugut), pissutauvordlo kalåtdlinik
sulisinauvdluartunik iliniarsimassu-
nigdlo unangmigdlertigssaKånginavta.
taimåitumik piarérsimassariaKarputit
tamåna ukiut ingerdlaneråne avdlå-
ngorumårmat, Kularisångilatdlo suliv-
figssarsiniarneK kingornamut ajornar-
siartuinarumårtoK.
inusugtut påsissariaKarparput ani-
ngaussat Kagdlikut inunivtinut KanoK
pingårtigissut. nunarput inuniarfigi-
savdlugo ilungersornartuvoK aitsåtdle
ilungersordlune eKiasuitdlunilo suli-
gåine iluanårfiusinauvoK. — inussu-
tigssarsiornerup tungå angnerussumik
issigalugo nunavta inigssisimanera er-
KarsautigingitsorneK ajornarpoK. uva-
gut nangmineK inuniarfigssarput ima-
lunit nunanut avdlamiunut nerdliu-
ssagssarput? uvagutdlunit nunanut av-
dlanut autdlåsanerpugut téukua inu-
niarfigingnerungmata. OKarérpunga
ineriartorneK malerssordlugo piniå-
ngikåine ingerdlaKatauniarneK ajor-
narnerusassoK ingerdlaKatauniåsaguv-
talo inflsugtugut inuiait avdlat inussu-
tigssarsiornermik ingerdlatseriausiat
ilårniarniartigo ilårniåinarnagule ilår-
tariaKarparput. tamatumuname aitsåt
angussagssat angnerussut anguneKali-
såput.
nunavtine inussutigssarsiorneK.
folketingip atautsiminerane 22. okt.
1958 statsministerip nunavtine inussu-
tigssarsiornerup piorsaivfigineKarnig-
sså OKautigå. tamatumane aulisagke-
rivingnik nutånik sanaortornigssaK o-
KautigineKarpoK. tåssa pilerssårutau-
vok 30 mili. kr. atordlugit aulisagke-
rivit piorsaivfigineKésassut. aningau-
ssat téuko ukiut Kulit ingerdlaneråne
atortugssatut nautsorssutigineKarput
— tåssa distriktine arfineK-mardlung-
ne atortugssaussutut OKautigineKar-
put. aningaussat tåuko Kularnångitsu-
mik kalåtdlinik erKarsalersitsisåput
suna pivdlugo Danmark nunarput piv-
dlugo taima amerdlatigissunik tunissi-
ssariaKartoK. imaiginångilaK Danmar-
kip nunarput ikiugagssaringmago, ki-
siéne kalåtdlit nangmingneK åma nu-
nartik ikiortariaKarpåt, månale takui-
narsinauvarput sule KanoK ilioriarsi-
naunata, ikiortinatame KaKiniarnig-
ssarput sule uvdloK måna tikitdlugo
iluamik pisinauvfigilersimångilarput.
uvdlumikut kalåtdlit amerdlångitsui-
nait aningaussanik katerssugaKalårsi-
måput, sulile nåmångingmata inussu-
KRYOLITSELSKABET ØRESUND
A/S
KØBENHAVN
tigssarsiumik nangminerssussamik
ingerdlåssilernigssamut pivfigssauler-
simångikatdlarpoK? ? ? — någga, taima
isumaliutdlariaunata pingårtumik inu-
sugtut. uvagut-una kalåtdlit inussutig-
ssarsiumik nangminerssussamik aut-
dlarniniartarneK sule iluamik påsisi-
ménginarigput, neriusaungalo tamåna
kingornamut påsineKariartuinåsassoK.
taimåitumik misigssorneruniarta Ka-
noK iliortariaKartoK autdlartinigssaK
pitsaunerussoK patajåinerussordlo piu-
mavdlugo.
aulisartOK aningaussarsiailo.
ukiorpagssungitsut Kångiusimåput
aulisarneK nunavtine inussutigssarsiu-
tit pingårnerssåtut taineKarsinaulersi-
mangmat. tåssame taimåipoK — nuna-
Karfit atausiåkåt Kiviångikåine. pi-
ngårnerssåtut issigigaluardlugo kisiå-
ne nunap inue angutit inersimassut
KanoK amerdlatigissut aulisarnermik
inussutigssarsiuteKarpat? OKarsinéu-
ngilagut amerdlaKaut (tamatumane
Avangnå avangnarpasingnerussoK av-
dlatut issigåra).
aulisartOK KanoK ei’Karsautigissar-
piuk? aulisartungorniarnermik erKar-
sauteKartarpit? — tamåna erKarsauti-
gissarugko „Atuagagdliutit" martsip
11-åne 1959 sarKumersut sarKåt takui-
narsinauvat, åmalo aprilip 9-åne 1959
Kup. 10-me tamåna ersserKigdluarpoK.
— isumaKarpit kalåtdlit aulisartue
aningaussarsivdluartartut? taima isu-
maKarsinauguvit ilåtiguinaK isumaKa-
tigisinauvagit. kimitdlunit issorineKå-
sagaluaruma ersissutigingilara ima
OKåsavdlunga: kalåtdlit aulisartue
amerdlanerit ukiumut inussutigssatik
nåmagtinardlugit agdlåme nåmagtina-
git aningaussarsissarput. uvagut ka-
låtdlit ilerKorårput issorineKariardluta
erKarsautigivdluångivigdlugo akipat-
dlagtarnerssuaK — erKortumik-una
issorineKarneK perorsautaussoK pit-
sak.
OKarama aulisartut aningaussarsiv-
dluartångitsut inussutigssarsiumik ta-
matuminga autdlarninigssamut nikat-
dlusångitdluinarputit; tåukuko suliag-
ssartik nåmagtitdlugo suliaringikåt
åma angatdlatimik angnerulernigssat
ilungersordlutik anguniånginamiko.
sok kalåtdlit „peKatigingneK" — sule-
KatigingneK atortoriumångilåt, måssa
ilagssaKaraluardlutik. — isumaKåså-
ngilase aulisartut tamavse taimatut
issigineKartuse, kisiåne ikigtungitsut
taima OKauseKarfigisinauvåka. OKau-
seK kåmagtuerpalugtoK piumåssuseKa-
lersitsisinaussordlo unauvoK „imarput
tuniussagssaKaKaoK ilungersoruvitdlo
ingminut nuånårutigssikumårputit".
inusugtut sujunigssåt.
sujunigssaK KanoK ikumårnersoK ili-
simassaringilarput. taiméikaluartoK
sujumut pilerssårusiorneK ajornartari-
ngilaK, pilerssårnerdlo tåssa sianigi-
ssarialik, tåssaningmåme ingminut
piumavfigineK angnertoK (tåssa piler-
ssårutit piviussungordlutik iluagtiniå-
sagpata). sujumut ungasingnerussu-
mut issigissariaKarpugut tamatumu-
nåkut erKarsautit amerdlanerussut
nutå j unerussutdlo katerssorsinau j u-
mavdlugit. inusugtut nuånårniutiku-
juit ingalagsimanerussariaKarpait nu-
nartigdlo sujunigssålo angnerussumik
erKarsautigissariaKardlugo. OKauseK
una erKaimaviuk „inusugtut, nunavta
sujunigssai". erKaimåsavat nunavta
sujunigssåne atorfigssaKartineKaravit
åmåtaordlo tåssauvutit sujunigssame
aulajangéKataussugssaK.
seminarieelev Adolf Rasmussen.
24