Atuagagdliutit - 25.06.1959, Page 5

niuvertup Severinip nålagauvfiup
taimaitinagai tigugamigit
K’asigianguit tungavilerpai
umiarssualivigigdlunilo igdluliorfigssamngmat — hollandimiut
umiarssuåinuf agdlåf tiguartarsimavait kungimif akuerineKarnermikuf
såkuaisinaufifaugamik
uvdlume ukiut 225 Kångiuttsåput
K’asigiånguit tungavilerneKarnerinit.
niuvertOKarfiup tungavilerneKarnera-
nut pissuvoK niuvertoK danskiussoK
Jacob Severin 1733-me aussaunerane
K’eKertarssup tunuane umiarssuarmik
misig ssuisitaminik niuv erniartitami-
nigdlo angalatitserérame aulajanger-
tOK Kalåtdlit-nunåta ilånik nålagauv-
fiup nunasiamisut ingerdlåkumajung-
naigånik tigussiumavdlune.
åipåguane Severinip umiarssuit pi-
ngasut niuverniartitdlugit autdlarti-
pai, umiarssuitdlo K’eKertarssup tu-
nuane nåpingmata junip 14-ane umi-
arssup nålagå niuvertujutigissoK nu-
namut ikårpou „umiarssualivigssar-
kigsumik igdluliorfigssaricigsumigdlo"
ujardlerniardlune. anaguane umiar-
ssualivigssarKigsoK navssårtik niuv-
figåt; junivdlo 25-rinalerå niuverto-
Karfigtåu tungavilerneKarpoK ajouer-
suiartortitap Poul Egedip nålagiartit-
sineratigut. niuvertoKarfik tåuna A-
vangnåne niuvertOKarfit sujugdlersa-
råt taimanikut danskit kungiat, Chris-
tiåt arfernat, atsiuneuardlune, niuver-
toKarfigtån Christianshåbemik atser-
neKarame.
taimailivdlune Severinip Kalåtdlit-
nunåne niuvernera autdlarnerpoK,
Hans Egedivdlo ajoKersuiartortitatut
sulinera autdlarnersimassoK agdliler-
neKardlune. Severinile niuvernermik
ingerdlataKarnermine hollandimiunit
akornusersorneKartorujugssuvoK. Se-
verinip autdlartinera tikitdlugo hol-
landimiut kisimitdlutik K’eKertarssup
tunuane pingitsailivdlutik niuversimå-
put, kalåtdlit niorKutigssiait pingitsai-
linikut pisiarissardlugit atorfigssaKå-
ngitsunik taorsertardlugit. tamåna Se-
verinip danskit nålagkersuissuinut
målårutigå; målåruteKarneralo pissu-
tigalugo nunat avdlat nunamit milinik
sisamanik tunusingnerussume piniar-
tarnerat inerterKutaulerpoK K’asigiå-
nguanitdlo milinik 15-init Kaningne-
russume kalåtdlinut niuverniartarne-
rat inerterKutaulerdlune.
takornartat umiarssuainik
tiguaisinautitauvoK
taima pentussuteKarneK hollandi-
miunit nålangneKångilaK. tamåna piv-
dlugo ardlalingnik isumaKatigineKar-
tarpoK; Severinilo akuerineKarpoK
niuvernine igdlersordluarsinauneru-
jumavdlugo umiarssuane såkulerssor-
sinaugai. umiarssuit tåuko kungip fe-
bruårip 21-ane 1738 aulajangineragut
niuvertOKarfiup kigdleKarfiata iluane
avdlanertat umiarssuainik pigissåi-
nigdlo tiguaisinautineKalerput. taima-
iliorsinautitauneK ukioK tamåna ator-
neKarpoK niuvertup Fersleffip umiar-
ssuarme inugtai sékulersorsimassut
ikiortigalugit hollandimiut umiarssu-
åt niuvertOKarfiup erKånut kisarsima-
ssok tigussaringmago
åipåguane hollandimiut umiarssuait
tatdlimat Makelijk Oudimut, niuver-
tOKarfiup pigissåta KerKanitumut, Se-
verinip umiarssuaisa pingasut kisar-
simavfiånut kisarput. umiarssup nåla-
gåta Niels Fynboep danskit umiar-
ssuaisa ardlåne nålagaussup hollandi-
miut nalunaerfigai danskit nålagker-
suissuisa niuvertOKarfiup kigdleKar-
fiata iluaninigssamik inerterKuteKar-
nerinik kisarsimavfiatdlo KimarKuv-
dlugo. hollandimiut autdlarumångi-
vigput. tauva danskit umiarssuåi-
nit hollandimiut umiarssuait er-
KåuneKalerput, aseruanertigdlo nåma-
gilersimagamiko hollandimiut erfa-
lassutik ancarpait ingmingnutdlo tu-
niutinardlutik. hollandimiut umiatsi-
årKanut ardlalingnut issorartineKar-
put taKUSserneKariardlutigdlo aut-
dlartineKardlutik. kingorna hollandi-
mioKatimingnik nåpitsisimåput, anger-
dlamutdlo aputdluardlutik. umiarssu-
ait danskinit tigussarineKarput.
umiarssualivigigkaluarpoK
inigssakitdiioKalunile
niuvertoKarfik umiarssualivigigka-
luarpoK nunartåle iluarissagssaunane.
igdlut akornisigut koKarpoK igdlunut
Kanigtumik tamåna pivdlugo inigssa-
kitdliortitsissumik. augtulernerane kup
sinine Karssutarpai igdloKarfik ang-
nertungeKissoK tamåt imagtertitar-
dlugo. ajornerpårdle tåssa KåKap por-
tusup KutårdloKissuvdlo atåninine pi-
ssutigalugo niggersume anoråsualior-
tarnera igdlunut ulorianardluinartar-
toK. tamåna 1739-mile niuvertoicar-
fingmik nungutsingajarérsimavoK. u-
kiortåme nigerssuarneratigut igdlut a-
merdlanerit aseruaneitarsimåput; uv-
dlutdle tugdliussut Kulit ingerdlane-
rine iluarsarneKapalåratdlarsimavdlu-
tik.
ukiume tugdliussume igdlut iluar-
såuneKarput atortoralugit hollandimi-
ut umiarssuaisa tigussarineKartut mar-
dluk Kissugtait. umiarssuit tåuko i-
nguvterneKarsimåput Danmarkimut a-
valåuniardlugit ernumanauteKarmata
— pisoKaunermit. tamatumunga peKa-
tigitingajagdlugo niuvertup Niels Ege-
dip niuvertoKarfik angisorssungika-
luanik KamutileKalersipå erfalassuler-
figtårtitdlugulo.
anersåkui sulivfit
pingårnerssarilerpat
niuvertoKarfik tungavilerneKarKåra-
me kalåleKångilaK; sivitsoriångitsor-
dle ardlagdlit nugkatdlarnigssaming-
nik akuerineKarput kuisinigssaming-
nut atuartineKarniåsagamik. tama-
tuma kingorna tåuko ilait igdloKar-
fingmut univiput, Kavdlunåtdlo kalåt-
dlinik nuliatdlagtåralugtuinarmata i-
laKUtaussut nugtertalerdlutik. 1740-
kune K’asigiånguit anersåkut sulivfit
pingårnerssarilerpat — ugperissator-
icap ugperissavdlo nutåp nåpivfigalu-
go akiorivfigilerdlugo.
Niels Egedip ingerdlatitsivdluarne-
ratigut niuverneK ingerdlavdlualer-
Pok. sila KanoK ikaluarpatdlunit au-
ssaK ukiordlo niuverfigissane angner-
torujugssuaK angalaorfigå, tamatigut
iluagtitsiuardlune. taimanikut niuver-
tOKarfiup niorKutigssat pigssarsiari-
ssartagai amerdlissorujugssuput. ta-
matuma saniatigut inuit niuvertoicar-
fingmut tunissagssamingnik åtsissa-
lersipai. OKalugtuarineKarpoK mart-
sime 1743 uvdlut tamaisa Kimugsimik
prssuerniat amerdlangåramik Køben-
havnime silåinarme niorkuteKartartut
niorKuteKarnerisa nalånisut angatdlå-
toKartigissoK. ukiut 1800-gssåta Kiter-
Kunerata nalåne niuvertOKarfiup ig-
dlutai ukuput: igdlo inungnit inigine-
KartoK, imiorfik, igfiorfik, Kue, nåpar-
tagssausivik orssivigdlo. inugtarai niu-
vertoK, niuvertugssaK, nåpaj a, sana-
ssok, igassoK angatdlatimilo kivfat
arfineK-mardluk. niuvertOKarfiup su-
mivfia kalåtdlit piniarnerånut inutig-
ssarsiornerånutdlo piukunauteKångi-
vingmat ukiut tamangajagdluinaisa
kalåtdlit kågtarsimåput. kuisimassut
angatdlatine kivfaussunit pitsåungeKi-
ssunit sunerneKapilugtarmata ajortu-
ngortineKartardlutigdlo ajoKersuisso-
Karfik 1752-ime Ilimanamut nune-
KarsimavoK.
tamatuma nalåne Severinip Kalåt-
dlit-nunåne ingerdlatane soraerutaria-
Karsimavai, 1750-imilo nunap umiar-
torfigineKarnera ajoKersuiartortita-
Karneruvdlo isumagineKarnera niuve-
Katigingnut ukiut pingasut tamatuma
sujorna autdlarnersimassut „Alminde-
ligt Handelskompagni“-mut isumagi-
ssagssångortineKarpoK.
Ilulissane niuvertugssaunerusimassoK
Jonas Lillienskiold de Svanenhielm
niuvertungordlune K’asigiånguanut
nupoK. tåuna ukiune 30-ne tåssane
niuvertuvoK. tamåna pivdlugo tu-
pingnartoKångilaK sivisupilorujug-
ssuarmik atassumik suniuteKarfiging-
mago. tåussuma taima sivisutigissu-
mik niuvertusimanera K’asigiånguit
iluaKutigisimassoruj ugssuvå.
Svanenhielm pikorigsorujugssuvdlu-
ne ingerdlatsisimavoK. nipaitsuvoK
ikingutinersoK. taimåikame kalåt-
dlinit nuånarineKarsimavoK. tatigine-
Karneralo sule angnerulerpoK 1758-ime
kalåtdlimik nuliarame, tåssa Birgithe
Frederikshåbimio katikamiuk, piv-
dluardlune inoKatigissane. tåuko éipa-
ringnermingne arfineK-mardlungnik
mérartårput. ugperdluartuvoK ilumor-
tuvdlunilo. taimaingmat ajoKersuisso-
KarneK ingerdlavdluarpoK, K’asigiå-
nguanititdlunime ajOKersuiartortita-
KarneK ikiuvfigisinaussamigut ikiuvfi-
givdluarpå.
nåkariarneK
niuveKatigit tåuko 1750-ime nunali-
sipåt niuvertuneK N. C. Geelmuyden.
Severinip niuvertuisa tåssunga niuver-
tOKarfit pingasut niuverfiussordlo Ilu-
lissat tuniupait. tåussuma agdlautigi-
ssai maligdlugit igdlut pårinerdlugau-
simangåramik igalåKaratigdlo mato-
Kångitsutdlunit. niuveKatigit niuver-
nermik ingerdlatsinigssamingnut nåla-
gauvfingmit akuerineKarnerine isuma-
Katigissutaussut maligdlugit angatdla-
tinit akilerdlugit tigussagssåinit u-
miatsiarssuaK tingerdlautilik atausi-
naK nåpartanik orssunik imalingnik 24
migssiliordlugit usisinaussoK K’asigiå-
nguanipoK. tåunale imagtartuvoK ku-
jåvalo aserKukuvdlune. umiatsiait
mingnerussut mardluk K’asigiångua-
nitut Frederikshåbimitutdlo pisoritat
atorsinåungingaj agput.
K’asigiånguane inuit igdlugissåt ase-
ruasimangårame iluarsåunigssålunit
akilersinausimångilaK. errorsissarfiup
igfiorfiuvdlo pujorfia igfiorfigtålo a-
serKukuput. nerissagssausivik kuser-
tarpoK. nålagiartarfiuvdlunilo atuarfik
nateKaranilo pujorfeKaranilo kiagsai-
veirångilaK, nutåmigdlo sanassaria-
Kardlune. niuveKatigitdle 1750-ime u-
kiumilo tugdliane atortugssat nunali-
sipait, niuvertoKarfiuvdlo igdlutai
iluarsåuneKarput.
Geelmuydenip agdlautigissai tug-
dlussutigsséungikaluaKissut niuveKa-
tigit Severinip Kalåtdlit-nunåne pigi-
ssainik tigusiput. K’asigiånguit Iluli-
ssatdlo sumivfé ardlaleriardlutik må-
lårutigineKartarsimagaluartut nune-
Karnigssaitdlo ardlaleriardlutik OKat-
dlisigineKartarsimagaluartut Geel-
muydenip isumå maligdlugo niuver-
nermut tungassunik igdluliorfigine-
Karnigssait erKåmiumingnitdlo niu-
verfigineKarnigssait isumavdluarnar-
tOKarput. tamarmigdle kinguartoru-
jugssuarnikuput. K’asigiånguit Iluli-
ssatdlo niuvertunit niuvertugssanitdlo
KimangneKarsimåput ajoKersuiartorti-
taK ajoKitdlo mardluk kisimik kiser-
ngorusimavdlutik. sivitsoriångitsordle
pissutsit pitsaunerulerput.
1753-ime ukioK tamåna tikitdlugo
kungikormiunut ilagsing-
nigtineKarsimåput
sujuline pikorigsusimagaluartoK
Svanenhielmip pikoringnerunermigut
niuvertOKarfiup niorKutigssanik pisia-
rissartagai angnertujårssuarmik amer-
dlisipai. 1774-ime niuverneK nålagauv-
fingmit tiguneKarKingmat Køben-
havnimut avalagtineKarpoK sujuner-
suissartungortineKardlune. taimanikut
piumagaluarune K’asigiånguit Kima-
vigsimåsagaluarpai avalagsimanermi-
ne Kuerssuarne agdlagtitut atorfinig-
kusugsoralugo aperineKarsimagalua-
rame. Kalåtdlit-nunåtdle tunuinaru-
månginamiuk uterfigiumanerusimavå.
Københavnimititdlugit nulia kungiku-
nit ilagsineKarsimavoK, kungiugaluv-
dlo nulianit pinersåumik Kungaser-
miugssaminik tunineKarsimavdlune. a-
joraluartumigdle nulia Kalåtdlit-nu-
nånut utertitdlutik kuperdlune toKU-
vok, Svanenhielmilo kisimitdlune K’a-
sigiånguanut pivdlune.
tamatuma nalåne niuvertOKarfiup
inigssisimanera nåmagigtaitdliutigine-
Kariar'tuinarpoK. anordlipilugtarner-
ssuanut ilagititdlugo inuit igdlugissåta
tungavia igdluarsimavoK, igdlulo sila-
mit ima avdlångortineKartigisimav-
dlune 1763-ime igdlo nutåK nunalisi-
neKarmat umiarssualiviup kangerdliu-
marnata igdluatungånut nåpartaria-
Kardlune. ukiut ingerdlanerine igdlu-
liaussartut avdlat åma tåssuna nåpar-
neKartarput.
avdlångornernut tamåkununga ilå-
ngutdlutik 1782-ime inspektøreKaler-
mat, nutånik maligtarissagssaKaler-
dlune, niorKutigssat aké aulajanger-
saivigineKardlutik nautsorssueriauser-
dlo avdlångortineKardlune niuvertu-
torKamut Svanenhielmimut ingassag-
patdlålerput. soraerpoK augustivdlo
arKaneK-åipåne 1783 kingorårtiminut
niuvertoKarfik tigutitdlugo.
K’exertarssup tunua
angerdlarserfigiuarpå
ardlalingnit akiligagssaKarfigineKa-
rame niuvertoKarfingmiginarnigssa-
minut akuerineKarpoK pissagssame
(Kup. 19-me nanglsaoK)
Sisimiut erxåne aulisarnfkut
OKåtårineK soKutiginartOK
aulisariut angisoK SkagenimdrsoK Sisimiut erKanit Kangåmiu-
nitdlo aulisagartanik nutånik Manitsume nerpiliorfingmut ag-
ssartuisineKalersoK.
aussaro Sisimiune ernånilo aulisar-
nermut tungassumik soKUtiginartumik
ingerdlataKartugssauvoK. tamatumu-
nåkut påsineiiartugssaK. tåssa taima
ingerdlatsineK matuma kingorna ator-
neuarsinaunersoK.
handelip niorKutigssiomerup pior-
saivigineKamigssånut tungatitdlugo
kigsautigisimavå sårugdlit saniatigut
distriktip aulisartunit KanoK aulisag-
kat amerdlatigissut tunineKarsinau-
nersut iluamik påsissaKarfiumavdlu-
git. tamåna pivdlugo Sisimiune Itiv-
dlimilo Kårnat nutåt niaKuigkat, er-
dlavigkat errortugkatdlo amigdlit a-
muneKarnermingne KaKerdluigkat tu-
nissaulerput. åmåtaoK Kaleragdlit na-
tårnatdlo niaKuigkat erdlavigkatdlo
tunineKarput.
erKarsautigineKarpoK aulisagkat nu-
tåtitdlugit pisiat ManitsuliåuneKartå-
sassut, nerpé tåssane KeritineKartå-
savdlutik. tamåna pivdlugo aulisagar-
taussut perKigsårdluinartumik pine-
Karnigssait piumassarineKarpoK.
Sisimiut erKanit Kangåmiunitdlo
aulisagkat pissarineKarKåmersut, si-
kulersugkat Manitsumut ingex-dlåtar-
sinaujumavdlugit, handelip umiarssu-
åraK aulisariut sisaussoK „Anna
Bruun" SkagenimérsoK åtartorsimavå.
umiarssuåraK 70 tonsinik usisinau-
vok — aulisagkat portorsimångikå-
ngata — igdlerfiussanutdlo portorsi-
magångata ikingnerulårtut. „Anna
Bruun“ip lastimine aulisagkat igdler-
fiussat 650 migssigissait tamarmik 40-
(Kup. 17-me nangisaoK)
S