Atuagagdliutit - 30.06.1960, Qupperneq 13

r ----------—■
namagigtaitsup
navsuerutai
i,___________________________
ukiut mana nalivtine Kalåtdlit-nu-
navtine atutilersut, imaxa ilåtigut
taimåingikaluamik, amerdlasorpag-
ssuarnut nalorninartorsiortitsivdlutig-
dlo sujunigssamut isumakulugtitsiput.
ukiune kingugdlerpåne kalåtdlit xav-
dlunåtdlo akornåne pissutsit ersser-
Kigsumik takuvfigssåungikaluamik,
téssa inungnit atausiåkåginarnit er-
sserKigsuliutigineKartarmat, kussanå-
ngitsumik OKautigineKartarput ilåti-
gut ånilårutaussardlutik. isumaKar-
narpordle ukiut måko kalåtdlit nang-
minérsinaulerulemigssamik tungånut
ikårsåmialerfé ajomartorsiutinik ar-
dlalingnik nagsataKaleriartorumårtut
pingårtumik kalåtdlit Kavdlunåtdlo
suleKatigingniarnerisa tungaisigut, ta-
måna angnertunerussumik sitdlimav-
figiniarneKångigpat.
akigssarsiat OKimaeKatigigsår-
nerat
uvdluvtine kalåtdlit Kavdlunåtdlo
erKortumik suleKatigingniamigssåt
tungavilerniarneKalisagpat, tauva ta-
manit pingårnerpautitdlugo kalåtdli-
nut tamanut påsisiniartariaKarpoK,
pissutsit Danmarkime månilo nunav-
tine KanorpiaK åssigingissuteKartigi-
ssut, pingårtumik social lovip åssigi-
ngissutait måne Danmarkimilo. isu-
maKarnarmame kalåtdlit amerdlasut
isumaKartut pissutsit måne Danmark-
imilo tamatigut ima åssigitsigissut ag-
dlåt åssigingitsumik akigssarsiaKar-
nigssaK pissariaKarane. isumaga ma-
ligdlugo Kalåtdlit nunavtine akigssau-
tit tungåtigut årKigssussineK inup xa-
noK angussaKartigisimanera pineru-
vatdlåmago, inuiaKatigitdle kalåtdlit
KanoK inuniarnikut angussaKartigisi-
manerat najorKutarineruvdlugo i-
ngerdlåtariaKarpoK. tåssalo imåipoK:
avdlatut ajornartumik aulajangersi-
massumik akigssarsiagdlit akigssarsi-
amikut aulajangerssuivfigineKarner-
mingne nangminerssordlutik inussu-
tigssarsiortut tunissaisa KanoK ang-
nertussuseKarnerat najorKUtaralugo
akigssarsialerneKartariaKarput, tamå-
na inuit ilåinut nuånisångikaluarpat-
dlunit. akigssarsiåme angivatdlåler-
nigssait inussutigssarsiortut tunganit
malingnauvfigineKångigpat oKimae-
Katigigtumik ingerdlatsinigssaK uni-
orneKåsaoK.
peKatigigdluta påseKatigigdlutalo
ukiune måkunanerpiaK kalåtdlit i-
nuiagtut avdlatut ineriartornialerne-
rine akornavtine suleKatigigslnauneK
sule ersserKigsumik takutisimångilar-
put. ingmikut inuiåissuserput, nuna-
gissavtinutdlo asangningnerput xa-
jangnaitsoK avåmut takutisinåusaguv-
tigo akornavtine suleKatigingnerussa-
riaKarpugut. ajornartorsiutit anigor-
niagagssavut taima angnertutigissut
peKatigigdluta påseKatigigdlutalo a-
jugauvfiginiartariaKarpavut. suna pi-
ssutauvdlune Kavdlunåt nunavtinitut
atorfit pitsaunerit tigumissarait? su-
na pissutigalugo Kavdlunåt timikut
pigssarigsårutit nunavtine pilersine-
Karsimassut amerdlanerssait tigussa-
risimanerpait? tamåko tamaisa inui-
agtut avdlatutdle ilungersordlutik a-
ngusimavait. uvagutdlo kalåtdlit isu-
maKaKinata sumik pigdliuteKarata
tåukunatut angussaKåsassugut. Kav-
dlunåt taimatut angussaKarsimavdlu-
tik nunavtine najugaKalersimassut
kalåtdlit påsisimassaKarnerussortaisa
kalåleicatimingnut pissutsinik iluamik
sumik påsingnigsimångitsunut ersser-
Kigsumik navsuiartarniardlisigik sok
tamåko tamarmik taimåinersut. ilua-
Kutåusångitdluinarporme imatut OKa-
luinåsavdlune: „tåssa Kavdlunåjoriar-
matåsit", imalunit, „nålagauniåinar-
dlutik-uko taimåitut." soruname ku-
larutigssåungikaluarpoK Kavdlunåt
ardlaligssuit nunavtinilerångamik „a-
kimåinartartut,,, taimailissutdlume a-
rajutsisimaneKarneK ajorput, „pine-
Karnigssamigtutdlo pineKartardlutik."
kisiåne Kavdlunåt ilarpagssue nunav-
tinukartarput uvavtinut ikiukumav-
dlutik, sapingisartigdlo tamåt kalåt-
dlinik sulissussiniartardlutik. tai-
måitumik Kavdlunåt taimåitut isumå-
kut misigeKatigiåsarpåka OKautsit u-
vagut kalåtdlit tungivtinit aniatine-
Kalerångata, Kavdlunåt nunavtinitut
tåssaunerardlugit „grevit baronitdlo,
piskesvingeritdlo". sulerusussuseK pi-
galugo kalåtdlinik najuissuvdlune nu-
ånerunångeKaoK nunarKatinut Dan-
markimitunut silarssuarmioKatinut-
dlume taimatut taigorneKardlune o-
KautigineKartarneK. ånilångatigissar-
para Kavdlunåt sulerusussuseKardlu-
tik månitut erKungitsumik OKautigi-
neKartarnertik patsisigalugo många-
nit autdlarartalisasoralugit. tauvalo
kikut uningåsåpat? soruname Kavdlu-
nåt akigssarsiniåinardlutik månitut,
aningaussaK pigssarsiariguniko nåma-
gigåt! taimåitutdlo atorfigssaKartingi-
kivut måssa!
ingmikut inuiaissutut misigisimav-
dluta ineriartornigssarput taerérpara.
tamatumanilo suleKatigingnigssaK pi-
ssariaKardluinarpoK. ilame uvdluvtine
måko tusåsavdlugit a.jornartångeKaut.
„ukugOK peKatigigdlutik una pigilera-
luaramiko, mana uma kisime inger-
dlatarilerpå.“ taimåitut sule pissartit-
dlugit påsinarpoK sule kalåtdlit ilua-
mik suleKatigingnigssaK påsisimångi-
kåt. åle erKarsautigineKardlunilo o-
KatdlisigineKartarsimassoK. KanoK i-
livdlutik kalåtdlit nangmingnérdlutiic,
pingårtumik nunaKarfingne mikineru-
ssune najugaicartut, niorKutigssiorne-
rit niorKutigssaicarnerdlo ingerdlånia-
lersinåusanerait. sordlo Danmarkime
pigingneKatigigdlune (andelsbevægel-
ser) ingerdlatsinerit åssigissåinik. ta-
måko tamaisa anguniarnigssait erKar-
sautigalugit pissariaKardluinalei-poK
mingnertigutdlunit suleKatigigsinau-
neK nunarKatinut inuiaKatinutdlo ta-
kutisavdlugo. aitsåt takusinaussa-
mingnik ugpernarsautigssaKalerunik
imaKa issuainialerneK autdlartisinåu-
sagaluarpåt, mingneningitsumingme
åma periusigssat KanoK ituSsut atu-
agkanit takusinaugaluardlugit issi-
mingnik aitsåt takussalerunikik aut-
dlartinialersinåusåput, kalåtdlit.
kalåtdlit kingusinartumik
ukiune måkunane nunavtine nang-
minerssordlune ingerdlatsinialemeK
nutårdluinauvoK. taimåikaluartordle
tamatumuna kalåtdlit atausiåkåt ku-
janarlumik iluagtitsissumik imgerdlat-
silersimåput. månamutdle tamatumu-
nåkut su.iuariartorneK Kimerdloråine
OKartariaKarsorinarpoK Kavdlunåt a-
merdlanertigut sagdlersaussartut,
angnertunerussutigut ingerdlatsinerit
issigalugit. kalåtdlit månamit kingu-
sinårtumik periånginigssartik arajut-
sisimassariaKångilåt. taimatume i-
ngerdlåinarneKåsagpat ukiorpagssu-
ngitsut Kångiugpata sulisitsivit nang-
minerssortut ingerdlatarissait Kavdlu-
nånit ingerdlatineKartut amerdlane-
rujugssuångorsinåuput. tamånaluåsit
ilåtigut „kigdlormut" isumaKartiniar-
neKartaKinaoK! taimåitumik periar-
figssautitdlugo Kå.peKatigingnikutdlu-
nit nangminerssordlune ingerdlatsi-
neic misilingneKartarniardle, sule må-
namit angnertunerussumik.
nålagkersuinerup tungåtigut partit
(politiske partier) nunavtine pilersi-
neKartugunik kalåtdlit suleKatiging-
niarnerunigssåinut iluaKutåusånglka-
luarnerdlune? Kularutigssåungingmå-
me partit tamåko mingnerussutigut i-
sumaKatigigtésångikaluarunigdlunt, a-
nguniagagssat angnertunerussortaisi-
gut isumaKatigigtåsassut pingårtumik
"j kalåtdlit su.iuarsarneKarnigssanut tu-
ngassutigut. pivfigssångorsorinarpor-
me uvdluvtine kalåtdlit isumåt tamå-
kissumik tusartalisavdlugo, måko i-
nuit atausiåkåt oKauserissartagait, i-
sumaKatigit „amerdliartornerardlutik-1
åssigissaitdlo, kikut ingerdlatarine-
rait ingerdlatamikutdlo sut sujuner-
tarinerait påserusungnarsigaluarpoK.
oKauserissartagkat tungaveKarKigsåu-
ngitsut ersserKardlugtutdlo inungnit
atausiåkåginarnit sarKumiuneKartara-
tik isumaKatigiånitdle sarKumiune-
Kartarunik tutsuviginarneruvdlutigdlo
„ugpernarnerussarsinåuput.“
„una ei’Kardlerigavko. . “
kisalo inuiait pivdluarKussaussut i-
låtut uvagutaoK kivfåungissusermik
tunineKarsimavugut. ilame kivtåungl-
ssuseKarnerput imaKalunit ilåtigut 1-
ngassangajagpoK, uvagut kivfåungl-
ssutsip suissusianik påsingnigsimaner-
put atautsimut issigisagåine, (taima
OKarama pingårtumik isumagåra imi-
gagssaK). kivféungissuseKarnivtinilo
erdligissavta angnerpåt ilagigunar-
påt, uvagut nangmineK Kinigkavtinik
nålagkersuissoKarsinaunei-put. kalåt-
dlit Kinersissarnerat Kangånit issiga-
lugo isumaKarnarpoK, ukiune kingug-
dlerpåne amerdlasut påsiartuinaråt
KanoK Kinersissamerup pingåruteKar-
tiginera. kisiåne sule amerdlavatdlå-
Kaut Kinersissamerup pingåssusianik
påsingnigsimångitsut. taima OKarama
isumagåka inuit Kinersilemermingne
imatut oKalugtartut, taimailiortardlu-
tigdlo: „una uvanga igdlorigavko, i-
malunit erKardlerigavko Kinisavarai"
soruname erKardleKardluarsimariar-
dlutik ilåtigut Kinigaunigssartik ku-
larineK ajorpåt. taimatut Kinersissar-
neic Kinigaussup Kinersissutdlo akor-
nåne iluamik suleKatigigsinauneK a-
nguneK ajorpå måna pissutigalugo tå-
sa erKardlertik landsrådingortordlo i-
malunit kommunalingortordlo Kiner-
sissue erKigsissaråt sivnera tamåt
tåussuma isumagisangmago. umale
tatigineKarnermigut pilerssårutimini-
lo isumaKatigineKarnermigut taimåi-
tungorsimassup Kinersissiminit sule-
KatigineKardluarnigssaK ilimagineru-
ssarpå, taimalo suliniarnermine ikior-
dluarneKarnerusavdlune. taimåitumik
Kinersilernerme inuit Kinigagssat isu-
mait tungavigalugit Kinersissamiarta,
kinåussusé tungavigingitdluinardlu-
git! tapersersorumassat sulilemerini-
saoK ikioruminarnerussarput!
højskolet pingårutåt
uvdluvtine inusugtut akornavtine
angnertunerussumik ilisareKatiging-
niarnigssavtinut pigfigssaKarnerdlul a
imalunit periarfigssaKarnerdluta? si-
neriagssuarput uvdluvtine tingmissar-
tunit imailinardlugo angalavfiuleralu-
artoKsule amerdlanerpaussugut akisu-
ssuserssua pissutigalugo nunaKarfit i-
långuilunit tikisinåungilavut. ilunger-
sornartumik inussutigssarsiorfeKarne-
rup ilarpagssuavut sule pivfigssaKar-
tingilai, uvdlut akigssarsiorfigssat a-
kisoKissut unigtilårdlugit, avdlamut
nikilårtisavdlugit. uvdlut nutårdlui-
nait atutilernerine kalåtdlit inusugtut
ilisareKatigigdluinarnigssåt pissaria-
KardluinaraluarpoK inuiagtut peKati-
gigdluta ineriartorsinaunerput suju-
nertaralugo. sume KeKarnersugut, su-
nigdlo angussaKarsimanerput nåper-
tordlugit ajornartorsiutit avativtinitut
påseKatigigdluta tigussartariaKarpa-
vut ajugauvfiginiarnigssåinutdlo sule-
KatigigtariaKardluta. ilame uvdluvti-
ne nunaKarfit sutdlunit tikitdlugit i-
nuit måssa kalåleKatigigaluardlugit
tamatigut agdlåt inuiaKatigingnut av-
dlanutdlusoK pissutut misigisimanar-
tarpoK, tåssale nunarKatigingisanut i-
lisarisimångisanutdlo ilagsingningnig
ssaK ersigissaungårame. erKarsautigi-
gångavko tamåna KanoK ilivdlune år-
KingniarneKarsinaunersoK højskolet
angneirpåmik iluaKutausinaussutut i-
ssigissarpåka. 'aitsåt tåssa kalåtdlit i-
nusugtortaisa iluamik ilisareKatigig-
sinaunerånut avKutigssaugaluit. ta-
måna Kavdlunåt angorérsimavåt ine-
riartornermingnilo nakussutigisima-
Kalugo. ukiut amerdlångitsut Kångiut-
sinagit højskolet ardlagdlit nunavtine
sanassariaKarput atausinaunerame
mikigissaulisaoK KanoK pigssarsiag-
ssaKarfiutiginere påsineKalerpata, åi-
perneKamigsså piarérsimavfigineKa-
lerértariaKarpoK. inusugtut kikutdlu-
nit kajumigsårnaKaut højskolep nu-
navtine sananeKalersup ingerdlatine-
Karnigsså imersornigssålo Kulautinar-
niarKunagp. tåssanisaoK inusugtoKati-
gigsugut ilisareKatigingniarnigssavti-
nut avKutigssarput, åmalo sanilerig-
dluta pissutsitdlo éssigingmik påsisi-
mavdlugit ingerdlarKingniamigssavti-
nut iliniarfigissagssarput.
avdlatume ajomarserérpoK uvdlut
ukiutdlume nagdliuterérput ineriar-
tornermik uvavtipik malingnaerKussi-
ssut, mingnerungitsumigdlo suleKati-
gigfiussariaKartussut. uvdluvtinime
Kalåtdlit-nunavtine ingerdlatitsissu-
ssut kalåtdlit Kavdlunåtdlo mikingit-
sumik akissugssåussuseKarmata nu-
navtine ineriartornerup oKimaeKati-
gigsumik ingerdlatineKarnigssånut. i-
måipoK: sapingisamik kalåtdlit amer-
dlanerit isumait, aulajangerssugkat-
dlo tamavtinit iluaKutigssaunerussut
tungavigissariaKardlutik!
pissutsit uvdlutdlo nutårdluinait i-
mailinardluta iserfigisavavut?
påsiniaineK malingnainerdlo pissa-
riaKarput!
Jonathan Motzfeldt,
Seminariet,
Godthåb.
☆
13